Handlinger tilknyttet webside

Artikler

Storindustri, konsumisme og bilisme i et land med overflod av ren energi: Egill Helgason; 02/12 2011; Den islandske regjeringa godkjente i fjor en handlingsplan for klimaspørsmål. Kursen man der staker ut, er at man skal redusere nettoutslippet av drivhusgasser med opp mot 30 prosent fram mot 2020 sammenlignet med 2005-nivå. Målet i 2007 var å redusere utslippene med 50–70 prosent før 2050. Dette er i tråd med EUs politikk.
Uppgivenhet och några bra förslag: Eva Franchell; 02/12 2011; Veckorna innan klimatmötet i Durban rasar den svenska debatten om – äldrevård. Riskkapitalbolaget Carema har vanvårdat gamla och senila människor. Bolaget har tjänat stora pengar på de svenska skattebetalarna medan Caremas egen vinst har förts över till skatteparadiset Jersey. En rad reportage i tv, radio och samtliga svenska dagstidningar har dominerat debatten och skakat om regeringen. Kanske är den tidstypisk.
Danmark skal – igen! - være grønt foregangsland: Thomas Larsen; 02/12 2011; Den nye danske regering med socialdemokraten Helle Thorning-Schmidt i spidsen kan gå over i historien som en grøn regering. Et nyt energiudspil rummer tårnhøje ambitioner. Erhvervslivet er forsigtigt positivt – men frygter for konkurrenceevnen.
Klimatdebatten inte längre på modet: Markku Heikkilä; 24/11 2011; Finlands klimatpolitik har till stor del handlat om en anpassning till Europeiska unionens allmänna klimatlinje. Detsamma gäller mötet i Durban. Finlands stöd till EU:s mål om 30-procentiga utsläppsminskningar är villkorlig på så sätt att alla viktiga industrialiserade länder uppriktigt måste lova att minska sina utsläpp. Den rena teknologins roll betonas. Trots detta är den största förändringen som skett inom klimatdebatten att hela ämnet förs in på något slags sidospår, i bakgrunden inom politiken men bort från synfältet.
Er det naivt å være åpen?: Aslak Bonde; 27/10 2011; Da Jens Stoltenberg forpliktet oss alle til å møte terror med mer åpenhet og demokrati, la han i samme setning til at vi aldri skulle være naive. I månedene som er gått etter 22. juli, er det blitt tydeligere hvor vanskelig det er å veie disse løftene mot hverandre. Det er også blitt overraskende vanskelig å vurdere om det norske samfunnet er blitt mer splittet eller om det er blitt mer samlet etter terrorhandlingene, og om det er blitt lagt grunnlag for mer eller mindre ekstremisme.
Svenska polisen visar osäkerhet: Eva Franchell; 27/10 2011; För att hänga med i den svenska debatten om terrorism och politisk extremism måste man förstå begreppet rondellhund. Det kan verka lättsinnigt i ett så här allvarligt sammanhang, men faktum är att säkerhetspolisens senaste tillslag hade sin utgångspunkt i just en sådan hund.
Den politiske oppløsningens tid: Egill Helgason; 27/10 2011; Det har vært mye politisk uro på Island etter finanskollapsen i oktober 2008. Etter at bankene gikk konkurs var det masseprotester i Reykjavik i dagevis. De nådde sitt høydepunkt i januar 2009 i den såkalte kasserollerevolusjonen. Da ble det tent ild i sentrum, kastet steiner på Alltinget og politiet brukte tåregass mot den sinte folkemengden.
Nye trusler: Thomas Larsen; 27/10 2011; Yderligtgående islamister er fortsat den største terrortrussel mod Danmark. Men efter tragedien i Norge er der kommet øget fokus på politisk radikalisme – både til højre og venstre.
Något har förändrats i Finland: Markku Heikkilä; 26/09 2011; Det senaste politiska mordet på ministernivå i Finland skedde år 1922. I dag är den den organiserade extremhögern en helt marginell grupp i landet. Extremvänstern har man inte hört något från på länge. Man har inte sett några stora politiska demonstrationer för något eller emot något på ett bra tag. Inga misstankar om terrorism riktad mot Finland har framkommit. Under hösten har emellertid debattens vågor om politiska extremrörelser svallat höga i landet och en ny aggressivitet har uppstått i debattklimatet.
September 2011: Optræk til regeringsskifte i Danmark?: Thomas Larsen; 13/09 2011; Socialdemokraternes leder Helle Thorning-Schmidt er favorit til at vinde valget i Danmark torsdag den 15. september. Hun får en hård udfordring. Hun står i spidsen for et parti, der er på vej mod et skuffende resultat, og hun skal lede en usammenhængende koalition.
Norden må sikre en bredere og mere solidarisk landbrugsstøtte: Ann-Kristine Johansson (S); Nordisk Råds Miljøudvalg har netop sendt en udtalelse til EU Kommissionen som et indspil i reformen af EU's landbrugsstøtte. Vi lægger vægt på at styrke fødevaresikkerheden og sikre fødevareforsyningen og ønsker en landbrugspolitik, som fremmer produktionen i hele Norden.
Sopimuksen tulkinta: Jan-Erik Enestam; Pohjoismaisen 14.7.1994 hyväksytyn sosiaalipalvelusopimuksen 7 artiklassa lukee: ”Pohjoismaan kansalaista ei saa lähettää kotiin sillä perusteella, että hän on sosiaalipalvelujen tai toimeentulotuen tarpeessa, jos hänen perhesuhteensa, siteensä asuinmaahan tai muut olosuhteet puoltavat hänen jäämistään sinne eikä missään tapauksessa, jos hän viimeisen kolmen vuoden ajan on laillisesti asunut maassa”.
Finlands järnvägar förfaller: Markku Heikkilä; 25/08 2011; Man har varit tvungen att minska hastigheten för tågen i Finland, eftersom järnvägarna är i allt sämre skick. Det finns stora behov av investeringar i trafiken i landet, men det är svårt att hitta finansiering. Statens trängda ekonomi har hindrat alla omfattande nya projekt fastän avstånden är långa i Finland och behoven av transporter stora. Trots det visionerar man om tunnel till Tallinn och järnväg till Ishavet.
Bilnasjonen: Egill Helgason; 24/08 2011; Islendingene er en bilnasjon, storforbrukere av biler. Her er det flere biler per innbygger enn noe annet sted i Europa, ca 665 biler per 1000 innbyggere, man må dra til USA for å finne et tilsvarende antall biler. Bilparken er også en av de mest energikrevende i verden i forhold til innbyggertall. Islendingene eier store biler, og islendinger bruker privatbiler til de aller fleste gjøremål. Bilen er ikke bare et transportmiddel, islendingens yttertøy og hans mest nyttige tjener, men også et statussymbol og en del av identiteten.
Åland på ett hav av sprit: Nina Fellman; 24/08 2011; Åland består av 6 500 öar i havet. Detta faktum både skyddar och begränsar landskapet, beroende på vilket perspektiv man väljer. Hur man än ser på det är transporterna till och från öriket själva livsnerven för att upprätthålla ett ekonomiskt livskraftigt samhälle som är så litet och så perifert som Åland.
Nasjonsbyggingen fortsetter: Aslak Bonde; 24/08 2011; Politikere er velgerstyrt. Det er hovedforklaringen på at de mange vyer om nye veier og toglinjer til Sverige og resten av Europa forblir på tegnebrettet. Det er på norske veier og tog velgere flest befinner seg, og de vil at politikerne først bruker penger på å gjøre det norske transportnettet bedre. Kanskje er det likevel en endring på gang. Utredningene av høyhastighetstog er konkrete, og det toget kan komme til å starte i København.
Sænkes grænsebommene om Danmark?: Thomas Larsen; 24/08 2011; Med planerne om styrket grænsekontrol har Danmark trukket overskrifter i den internationale presse, udløst EU-kommissionens vrede og modtaget skarp kritik fra Tyskland. Ironisk nok var kontrollen tænkt som en vindersag.
Svenskt tågkaos på kors och tvärs: Eva Franchell; 24/08 2011; Sverige ligger mitt i Norden. Den svensk som vill resa till ett utomnordiskt land måste alltid passera genom eller förbi sina nordiska grannar. Samma sak gäller för alla de varor som skickas från Sverige till resten av världen. Svensk export till Ryssland går över Finland medan småländska möbler tar vägen över Danmark.
Nordic countries eyeing 'core' EU transport network: Valentina Pop - EU Observer; 24/08 2011; Scandinavian cross-border bridges and highways are given as an example for successful project management in an area where the EU is currently trying to cut waste, politicking and huge delays in execution by focusing on a 'core' network of transport routes.
August 2011: Et forandret Norge: Aslak Bonde; 16/08 2011; ”Om en mann kan forårsake så mye ondt, tenk hvor mye kjærlighet vi kan skape sammen”. Sitatet fra et ungt Arbeiderpartimedlem gikk verden rundt i dagene etter massedrapene og terroren den 22. juli, og det satte tonen for det norske samfunnets reaksjon. Varmen og fellesskapsfølelsen var slik de gamle husker den fra fredsvåren i 1945. Men høsten kommer fort i Norge – med valgkamp, selvransakelse og mange vanskelige avveiinger.