Varningsklockorna klämtar allt ljudligare – is- och snösmältningen accelererar, extrema väderfenomen blir vanligare och jordens medeltemperatur stiger. Den globala uppvärmningen är ett faktum, det visar de senaste larmrapporterna med all tydlighet. Blickarna i den pågående klimatkampen riktas nu mot Bali i Indonesien, som står värd för FN:s klimatmöte den 3¬-14 december.
Det viktigaste målet för mötet är att besluta om en plan för förhandlingarna om ett nytt klimatavtal som ska ersätta Kyotoprotokollet som löper ut år 2012. Den förhandlingsprocess som nu startar på allvar ska kulminera i att så många av världens länder som möjligt undertecknar det nya klimatavtalet på FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn år 2009. Avtalet måste innehålla ambitiösa och bindande åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och därmed bromsa klimatförändringarna. Vi menar att förhandlingarna om ett post-Kyoto-avtal är den största utmaningen någonsin för internationell diplomati!
De nordiska länderna har en viktig, kanske till och med avgörande, roll i hela processen. Samtidigt som Danmark står värd för klimatmötet 2009 så verkar Sverige som ordförande för EU. Norden står därmed i blickfånget för hela världen. Det medför stora utmaningar, men ger ännu större möjligheter.
Klimatfrågan har i dag högsta prioritet i det nordiska samarbetet. Den står i fokus för den ambitiösa globaliseringsprocess som initierades av Nordiska rådet i fjol. Denna process fick stark uppbackning av de nordiska statsministrarna på deras möte i somras, inte minst finansiellt. Norden måste föra gemensam talan i klimatprocessen. Då hörs vi. Tillsammans kan vi påverka långt mera än om varje land agerar skilt för sig.
FN:s klimatmöte i Köpenhamn utgör en ypperlig plattform och möjlighet för oss i Norden att nå nödvändiga resultat. Nordiska rådet fattade i anslutning till detta ett viktigt beslut på sin årliga session i Oslo. De nordiska parlamentarikerna uppmanar regeringarna att stärka klimatsamarbetet inför Köpenhamn. Det bör ordnas så kallade ”rundabordsdiskussioner” med framstående nordiska energiexperter. Samtidigt ska forskningssamarbetet mellan nordiska och globala forskningsmiljöer utvecklas.
Det nordiska samarbetet kring miljövänliga energilösningar måste stärkas. Norden besitter en bred expertis på detta område, och alla nordiska länder har egna spetskompetenser: Finland och Sverige satsar på bioenergi, Danmark på vindkraft, Norge har kommit långt med att utveckla en teknik för att fånga och lagra koldioxid medan Island har geotermisk energi. Med gemensamma satsningar kan vi ytterligare förbättra energieffektiviteten, främja användningen av hållbara energiformer och sprida denna kunskap till resten av världen.
En förutsättning för att vi i Norden ska axla en ledande roll i klimatprocessen är att vi själva föregår med gott exempel. Vi ska ha ambitiösa mål för att reducera klimatutsläppen, och vi ska samarbeta inom de viktigaste internationella referensramarna, EU och FN.
Klimatfrågan oroar också invånarna i hela Norden. Nio av tio nordbor vill att de nordiska länderna intensifierar samarbetet inför klimatmötet i Köpenhamn. Det visar en färsk undersökning som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har gjort. Budskapet från såväl nordborna som de nordiska parlamentarikerna är därmed tydligt - nu gäller det för regeringarna att leva upp till dessa krav.
Det ligger stor symbolik i att klimatmötet ordnas just på Bali, den populära semesterorten med varmt klimat, vita stränder och turkosfärgat vatten. Om vi inte lyckas uppnå ett ambitiöst klimatavtal i Köpenhamn är risken nämligen stor att Bali förvandlas från paradisö till ett klimatinferno. Det är en lång resa från Bali i Indonesien till Köpenhamn i Danmark. Resan mot ett nytt globalt klimatavtal är också lång. Men startskottet har gått, och de nordiska länderna har alla möjligheter att verka som vägvisare.
