”Nordiska lärare är mycket ensamma”
Få studier väcker så mycket nationell politisk debatt som PISA och TALIS, studier som mäter och jämför skolelevers kunskaper och lärandemiljöer runt om i världen. Debatten brukar gälla vilka politiska reformer som krävs för att ge bättre resultat i just vårt land.
Men i en helt ny rapport som offentliggörs på en nordisk konferens i Köpenhamn den 3 maj, flyttas fokus från det nationella till det regionala. En rad nordiska forskare använder PISA och TALIS för att identifiera skillnader och likheter i de nordiska ländernas utbildningssystem. Syftet är att lära av varandras bästa pedagogiska metoder.
TALIS (The Teaching and Learning International Survey) är en internationell studie som fokuserar på lärandemiljöer och lärares arbetsvillkor.
Få svenska lärare anser att deras jobb är värderat
Ett redan mycket uppmärksammat resultat från 2013 års TALIS-undersökning var att 57 procent av de finska lärarna ansåg att deras jobb var högt värderat i samhället, medan bara 5 procent av de svenska lärarna hade den uppfattningen – ett resultat som får flera följdverkningar i de båda länderna. Bland annat gick den svenska regeringen och skolfacken fram med förslag på höjda lärarlöner, minskad administration, högre krav i lärarutbildningen.
Bristande fortbildning
Den finska forskaren Matti Taajamo vid Jyväskylä universitet intresserar sig för nordiska lärares möjlighet till fortbildning.
I sitt eget kapitel i Northern Lights on PISA and TALIS, konstaterar Matti Taajamo att de nordiska lärarna erbjuds många möjligheter att delta i fortbildning i form av kurser, workshops, seminarier och mentorprogram – men att kursutbudet är fragmentiserat. Lärarna lägger minimal tid på dem, bara några dagar om året, eftersom de ofta saknar både tid och incitament att fortbilda sig.
Ett gemensamt drag mellan de nordiska länderna är en bristande koppling mellan den grundläggande lärarutbildningen och lärarens fortsatta utbildning.
Matti Taajamo efterlyser en plan för lärarnas fortbildning som sträcker sig över hela deras yrkeskarriär.
- Det är vanligt fortbildningen arrangeras av många olika aktörer.
Samarbete mellan utbildningsanordnare skulle överbrygga klyftan. Här finns vinster med nordiskt utbyte, säger Matti Taajamo.
Ny nordisk arbetsgrupp
I vår har faktiskt Nordiska Ministerrådet för Utbildning startat en nordisk arbetsgrupp som ska föreslå hur lärarutbildningarna kan samarbeta kring fortbildning för lärarna.
Den viktigaste åtgärden för att höja både kvaliteten på undervisningen och lärarnas arbetsvardag ör att skapa en samarbetskultur, anser Matti Taajamo.
Kännetecken för högpresterade elever
- Jag tror att vi måste stärka lärarnas kollegiala värld. De sitter mycket ensamma. Jag önskar att de kunde planera lektioner tillsammans, tala om eleverna. Det skulle direkt ge effekt på elevernas resultat, säger Matti Taajamo.
I ett annat kapitel i rapporten undersöker Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för Matematikutbildning i Sverige, vad som kännetecknar högpresterande elever i matematik i Norden.
Kännetecknande är att de har högutbildade föräldrar, men därutöver har eleverna en positiv attityd till ansträngning. De är uthålliga och de har en vilja att förstå hur ny information kan kopplas ihop med den kunskap de redan har.
- Såna gemensamma drag är intressanta. De är oberoende av social bakgrund och ger skolan en vägledning om vad alla elever behöver.
Flickor underrepresenterade
Fortfarande är flickor är konsekvent underrepresenterade i den högpresterande matematikgruppen i alla de fem länder som ingår i studien.
- Vi vet inte säkert varför, men den allmänna uppfattningen om att matematik är en manlig domän är en förklaringsmodell, säger Peter Nyström.
Rapporten Northern Lights on PISA and TALIS har gjorts av det norska utbildningsdepartementet på uppdrag av Nordiska ministerrådet och kan laddas ner här:
