Hjärntrust ska sätta Östersjöregionen på den internationella kartan
Ene Ergma, talman i det estniska parlamentet, är en av flera personer som föreslår att ett gemensamt forskningsrum ska skapas i Östersjöländerna, inkluderande ett teknologiinstitut för Östersjöområdet specialiserat på exempelvis IT, bio- och nanoteknik. Ergma framförde idén i början av mars på en internationell konferens i Tallinn som fokuserade på forskning, utveckling och regionala partnerskap inom ramen för Europeiska unionens Östersjöstrategi.
Hjärntrust ska sätta Östersjöregionen på den internationella kartan
- Fotograf
- Johannes Jansson/norden.org
Konferensen, som hette “Baltic Sea Strategy: A new opportunity for science-based regional and local management and integrated co-operation”, hade som syfte att bidra till att omsätta Östersjöstrategin i praktisk handling.
“Vi har tappat räkningen på hur många gånger vi hört att Europa måste föras närmare folket”, sade Estlands president Toomas Hendrik Ilves i sitt inledningsanförande. “Denna strategi gör det möjligt för oss att hitta lösningar på ett antal problem: försämringen av havsvattnets kvalitet till följd av mänsklig verksamhet, eutrofieringen, och risken för naturkatastrofer orsakad av den nästan tiodubbla ökningen av antalet oljefartyg på Östersjön.”
EU-länder runt Östersjön måste förena sina krafter för att verkställa dessa mål och undvika att svika allmänhetens förväntningar. Partnerskap gör det möjligt att avlägsna hindren för rörelsefrihet över gränserna och att övervinna effekterna av nationella egenintressen, som båda just nu står i vägen för ekonomisk utveckling och har en negativ inverkan på sysselsättningen. “Endast närmare partnerskap gör det möjligt för vår region att tävla med Kina, Indien och USA inom utbildning och forskning”, tillade president Ilves.
De lokala och regionala regeringarnas roll i Östersjöstrategin har inte definierats tydligt. De är direkt engagerade bara i ett litet antal projekt inom handlingsplanen. Konferensen var dock enig om att detta inte betyder att de spelar en liten eller ingen roll i strategins genomförande. Exempelvis Region Blekinge i Sverige vill att strategin ska avspegla pågående projekt, som Baltic Master (sjösäkerhet och hållbar utveckling), Baltic Link (transport och kommunikation) och Euroregion Baltic (gränsöverskridande politiskt samarbete).
För att integrera dessa “Europrojekt” i Östersjöstrategin måste informationsströmmen i regionen organiseras på ett bättre sätt. Konferensen var enig om att ett gemensamt forskningsområde måste etableras för att projekten ska bära frukt. Detta skulle underlätta den “femte friheten” som omfattar forskning, undervisning och näringslivet.
De nordiska och baltiska undervisnings- och forskningsministrarna ställde 2007 i Oslo upp som sitt mål att arbeta för ett gemensamt undervisnings- och forskningsrum. Forskningsinstitut har redan vidtagit åtgärder för att uppnå detta mål – bland annat bidrog forskningsrådet i Litauen tidigare i år med 510 000 NOK i egenskap av jämbördig partner i programmet LILIAN (Living Labs in the North).
I detta hänseende är Östersjöregionen allt annat än svag.
Läs mer
