Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Swedish.

Medborgarna är drivkraften för Gränshinderrådet

19.02.14 | Nyhed
- Jag har stora förväntningar på att pröva en ny struktur för att komma vidare med arbetet mot gränshinder. De nordiska statsministrarna och Nordiska rådet har satt gränshinderfrågan högt på den politiska dagsordningen, säger Siv Friðleifsdóttir, ordförande i det nya Gränshinderrådet.

I samband med Nordiska rådets session i oktober 2013 undertecknade de nordiska statsministrarna en gemensam deklaration om att bekämpa gränshinder i Norden. Det innebär en ny strategi och handlingsplan, och till det kopplas ett Gränshinderråd med en medlem från varje nordiskt land och från Färöarna, Grönland och Åland, samt representant från Nordiska rådet och Nordiska ministerrådets sekretariat.
 
- Vi har ett starkt mandat att arbeta med gränshinderfrågor. Rådets medlemmar är utpekade av sina respektive samarbetsministrar och kan avsätta tid och använda de resurser som finns i länderna, säger Siv Friðleifsdóttir.  

Var och en av gränshinderrådets medlemmar kommer att arbeta med 3-5 gränshinder per år.
- Vi kan inte arbeta med allt samtidigt, utan väljer ut några som vi jobbar med till punkt. Antingen till dess att hindret är löst, eller till dess att vi konstaterar att hindret inte kan lösas. Och då ska medborgarna få vetskap om det.
- Det kan vara hinder som många drabbas av, men också hinder som har stor betydelse för några få.

Grunden är fri rörlighet

Grunden för det nordiska samarbetet är fri rörlighet över gränserna för individer och företag, med syfte att skapa tillväxt och arbete. Men ibland kolliderar önskan om harmonisering av olika system med det enskilda landets regler och lagar.

- Möjligheten att röra sig över gränserna bör stå över nationella intressen, men vi måste vara realistiska. Norden är inte ett land och Gränshinderrådet är ingen ”övermakt” som kan bestämma enskilda stater och självstyrande områden. Men vi ska samarbeta. Det är mer landets kultur som skapar hinder och mycket kan vi samarbeta kring för att lösa.

Gott samarbete med Nordiska rådet

Siv Friðleifsdóttir upplever att det finns en gemensam önskan om samarbete mellan parlamentarikerna i Nordiska rådet och ministrarna. Hon har träffat samtliga partigrupper och den nya Gränshindergruppen i Nordiska rådet.

- Det var mycket positiva möten. Det finns en stark vilja att utveckla arbetet gemensamt. Det ger hopp om att vi kan nå resultat, eftersom många gränshinder är komplexa kräver att man ändrar på nationella lagar och regler.

Korrekt information

Gränshinderrådet ska stå på medborgarnas sida, säger Siv Friðleifsdóttir.
- Meborgarna är drivkraften och vi ska pressa på myndigheterna när det behövs.

Nordiska ministerrådets informationstjänst Hallo Norden och de regionala gränstjänsterna är viktiga samarbetspartners till Gränshinderrådet.
- De har ”fingret på pulsen” genom sina kontakter med medborgare som möter gränshinder i verkligheten.

Hallo Norden och de regionala gränstjänsterna är också viktiga för att ge rätt information till medborgare.
- Om det inte går att lösa ett hinder är det viktigt att man får rätt information innan man gör ett val som innebär flytt eller pendling över gränserna. Man måste få kunskap om vad som gäller och vilka konsekvenser ett beslut får.