Norden har stora chanser i världspolitiken
Delat ansvar, tydligt politiskt ledarskap och vilja tillsammans med konkret handling var efterfrågat när Nordiska ministerrådets debattseminarium, Norden 2020 – att tackla maktpolitiska förändringar, genomfördes i Almedalen. Debatten anordnades på bakgrund av rapporten, Norden – Making a Difference?
Nordiska ledarskribenter och politiker diskuterar Nordens roll i världspolitiken under politikerveckan i Almedalen. Foto: Sofie Trosell, Norden i Fokus, Stockholm.
En gemensam nordisk vision och ett gemensamt varumärke. Det är möjligt om den politiska viljan finns, visar den färska rapporten som tagits fram av Utrikespolitiska institutet i Finland och som är resultatet av projektet Norden 2020. I rapporten framgår det att Norden just nu har en unik chans att utöka sin påverkan på den internationella arenan. Något som den samlade panelen i Almedalen följde upp.
- Vi har underskattat vikten av sammanhållning i Norden, inte minst i FN. Det menade SSU:s förbundssekretare Mattias Vepsä, samtidigt som han påpekade att den folkliga förankringen och uppslutningen för Norden är ett gott betyg åt det nordiska samarbetet.
- Det är tryggt att planera för framtiden för då behöver man inte göra något i dag och imorgon, sa Hufvudstadsbladets Yrsa Grüne, till den samlade publiken.
Det fanns de som menade att det har skett mycket de senaste åren.
- Det nordiska samarbetet har blivit mera konkret det senaste 5-6 åren, betonade Karin Enström, ordförande i utrikesutskottet (M).
Rapportens fem författare, Rikard Bengtsson, Nina Græger, Kaisa Korhonen, Charly Salonius-Pasternak och Teija Tilikainen, delar upp de nordiska ländernas omvärld i tre nivåer; den globala, den europeiska och den regionala nivån, och de menar att Norden kan ta för sig på alla tre. I Norden ligger vi långt framme när det gäller att hantera avgörande framtidsfrågor som öppenhet, säkerhet, miljö, energi och välfärd, och om vi koordinerade oss strategiskt skulle vår makt och möjlighet att påverka öka.
Rapporten tar upp hur den formella makten hos regeringar och andra institutioner kompletteras med informella styrelseformer, som G20 och G8, och menar att det nordiska nätverket skulle kunna fungera som en liknande plattform.
I rapporten lyfts det även fram att på EU-nivå kan möjligheterna till påverkan bli ännu större. Den europeiska unionen har snabbt vuxit från att bestå av 15 länder till 27, och med den senaste tidens ekonomiska utveckling har den delvis försvagats. Det är tydligt att utvidgningen lett till att länder och intressegrupper går samman i regioner och nätverk med syftet att gemensamt sätta press på beslutsfattandet. Om Norden gör det nu kommer man att kunna vara med på banan.
Under debattmötet menade Thomas Larsen, från danska Berlingske Tidene, att samarbetet på hemmaplan kommer att öka när pressen utifrån blir allt större.
- Danmark vänder tillbaka till Norden efter en period där Danmark varit långt ute i världen. Om vi inte samarbetar kommer våra välfärdsstater under press.
Rapporten lyfter även fram samverkan kring Östersjön som ett exempel på framgångsrikt regionalt samarbete och menar att den delen av arbetet som rör säkerhet och försvar måste befästas och stödjas på högsta politiska nivå. Arktis är ett område i vilket ett förstärkt nordiskt samarbete kan göra skillnad, liksom säkerheten i Cyber space.
När frågan om Arktis kom på tal i Almedalen menade Yrsa Grüne att det är precis här som Norden har chansen att ta ett ledarskap.
- Det är naturligt att bilda block, men vi håller på att missa chansen i Arktis.
Rapportörerna ser många möjligheter till samverkan. Konkret föreslår man exempelvis:
- Ett gemensamt medlingsinstitut
- Samverkan kring antalet ambassader och handelskammare i världen
- Ett samordningskontor i Bryssel
- Stöd till varandras kandidater på betydelsefulla poster inom internationella organisationer
- Ett institutionaliserat försvars- och säkerhetsarbete
Enligt rapporten finns det en chans för de nordiska länderna att förstärka sin roll på den internationella arenan. Det finns en latent potential, menar man, men framgång eller inte hänger på förmågan till delat ansvar och politisk vilja.
Deltagare i Almedalen: Karin Enström, ordförande i utrikesutskottet (M), Mattias Vepsä, förbundssekreterare SSU, Yrsa Grüne, Hufvudstadsbladet och Thomas Larsen, Berlingske Tidende och rapportskrivare Rikard Bengtsson, docent i statsvetenskap på Lunds universitet.
Kontakter
Bodil Tingsby
Telefon
+45 33 96 03 57
E-mail
bot@norden.org
