Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Swedish.

Norden i Pisa: Positiv trend med varningssignaler

16.02.17 | Nyhed
Nordic Pisa 2015 Socioeconomic
Den senaste Pisa-mätningen var ett trendbrott för Norden. Den placerade fyra av fem nordiska länder över OECD-snittet i läsning, matte och naturvetenskap. Men samtidigt backade några länder från det som länge varit ett nordiskt kännetecken: Skolans förmåga att kompensera för social ojämlikhet.

Danmark, Sverige och Norge står för det positiva trendbrottet i kunskapsmätningarna. De har förbättrat Pisa-resultaten inom alla kunskapsområden för första gången sedan år 2000. Det gör att fyra nordiska länder placerar sig över OECD-snittet i den Pisamätning som presenterades före jul.

Finland, som gått tillbaka i två mätningar i rad, ligger fortfarande över OECD-genomsnittet, medan Island ligger under.

Nordisk succéhistoria?

Det ser i stora drag ut som en Nordisk succéhistoria – men Pasi Sahlberg, den internationellt erkända finska skolforskaren, tvekar att beskriva resultaten så:

- Nej, men man kan se resultaten som en indikation på att vissa saker har förbättrats i skolorna i Norge, Danmark och Sverige.  De har antagligen haft ett större fokus på lärande, på matte och på läsning, och det är bra. Men vi måste vara försiktiga med att dra slutsatser från bara en mätning, säger han.

Pasi Sahlberg säger att framgångarna i Pisa-undersökningen också handlar om att länderna satt politiskt fokus på just det som undersöks i Pisa – och att det därför hade varit mer förvånande om trenden fortsatt nedåt.

Inkludering och demokrati mäts inte

-  De nordiska skolorna har historiskt haft mycket bredare ambitioner än att lyckas på de områden Pisa mäter. Skolan ska också ge färdigheter i demokrati, inkludering och språk. Det vore intressant att mäta kvaliteten i utbildningen även på dessa fält, säger Pasi Sahlberg. 

Danmark, Sverige och Norge har under 2000-talet alla genomfört skolreformer, till viss del med sikte på att förbättra Pisaresultaten. Men även regeringarna är försiktiga med att koppla Pisaframgångarna till reformerna.

I Danmark har de största framstegen gjorts i matte, och landet ligger nu främst i Norden och på sjunde plats av OECD-länderna, en klar förbättring jämfört med tidigare.

I sina kommentarer till resultaten har danska undervisningsministern Merete Riisager gett äran till matematiklärarna, men inte dragit slutsatsen att folkskolereformen förklarar framgången.

Likvärdigheten försämras

Även om den svenska tidigare skolministern Jan Björklund ser framgångarna som en bekräftelse på att den tidigare borgerliga regeringens skolreformer lyckats, är både han och den nuvarande utbildningsministern Gustav Fridolin är bekymrade över att likvärdigheten i skolan försämrats.

De nordiska ländernas styrka både är och har varit ett likvärdigt resultat i kunskapsmätningar, oavsett vilka skolor eller områden som testas. Nu glider Norden isär. I två länder ökar skillnaderna mellan socioekonomiskt utsatta elever och elever med bättre förutsättningar. Fortfarande ligger Norden bättre till än OECD-genomsnittet, det vill säga, en mindre del av variationen i resultaten förklaras med socioekonomisk bakgrund. I OECD är genomsnittet 12,9 procent. Singapore, som brukar toppa Pisas:s kunskapsmätningar, ligger på 16,8, vilket betyder att skolan kompenserar sämre för socioekonomisk bakgrund.

Svenska skolor har tillhört de bästa på att kompensera för social ojämlikhet. Men nu ligger landet sämst till i Norden och nästan på OECD-genomsnittet.

- Vi har blivit ett medelmåttigt land i ojämlikhet. De flesta OECD-länder och alla nordiska länder är bättre på att bryta ojämlikheten i skolan, sa Gustav Fridolin till Lärarnas tidning i december. 

Stora skillnader i Norden

I förhållande till det placerar sig Sverige på 12,2 procent, Danmark på 10,4, Finland på 10, i Norge strax under 9 procent och Island på 5 procent.

Även Finland har haft en utveckling där den socioekonomiska bakgrunden fått en växande betydelse för kunskapsresultaten. Danmark upplevde dock vid den senaste mätningen en förbättring av likvärdigheten, ett resultat som även det behöver bekräftas vid ytterligare en mätning för att man ska kunna slå fast en positiv trend.   

- Min bedömning är att likvärdigheten blir något som Norden kommer att få arbeta med. Vi ser segregationen öka genom exempelvis danska privatskolor och det svenska fria skolvalet. Gör länderna inget, kommer vi att få se ökad ojämlikhet i kunskapsresultaten, säger Pasi Sahlberg. 

En klarare bild av hur väl Nordens skolor kompenserar för social bakgrund och för att eleverna har en annan etnisk bakgrund ger Pisa ethnic senare i vår.



 

 




Fakta: Pisa-resultatet från ett nordiskt perspektiv

  • Finland ligger trots sjunkande resultat i naturvetenskap och matte fortsatt i topp i Norden, och markant över OECD-genomsnittet (topp fem i OECD på alla mätta kunskapsområden).

  • Norden ligger med undantag för Island över OECD-genomsnittet på tre mätta kunskapsområden (matematik, naturvetenskap och läsning)

  • Alla nordiska länder ser en positiv utveckling av andelen högpresterande läsare

  • Elever med annan etnisk bakgrund, både första och andra generationens invandrare, klarar sig sämre i naturvetenskap än infödda elever. En temaanalys om PISA Ethnic kommer under våren 2017

  • I de nordiske länderna betyder social bakgrund mindre för kunskapsresultaten än i OECD. Störst betydelse har det i Sverige där 12,2% av variationen kan forklaras med social bakgrund. På Island är det 5 procent, Norge 8, i Danmark 10,4 och i Finland 10 procent. OECD-gennemsnittet är 12,9 procent.
  •  Alla nordiska länder ligger lägre 2015 års PISA-mätning än i 2000 och 2006. Dock har Sverige, Norge och Danmark haft framgång under perioden 2012-2015. Island och Finland har upplevt ett litet fall.
  • Fortsatt visar PISA-resultatet stora könsskillnader i läsning där flickor får ett markant bättre resultat. Dock minskade könsskillnaden i läsning mellan 2012  och 2015 är mätningar.
  • PISA står för Programme for International Student Assessment, och genomförs av OECD  

  • Här hittar du fler nordiska Pisa-siffror

  • Här kan du läsa mer om Pisa i ett nordiskt perspektiv