Vid seminariet framkom många skiftande erfarenheter av arbetskraftsinvandring. I finanskrisens spår har många högutbildade flyttat från de baltiska länderna till Skandinavien. Detta gör det svårt för ekonomier i kris att bygga upp ett fungerande samhälle.

Dagfinn Høybraaten från Nordiska rådets mittengrupp ville se en internationell uppförandekod när det gäller utvandring av högutbildad arbetskraft från fattigare till rikare länder.

-Detta är en etisk fråga och vi borde få en internationell överenskommelse på området. Helgi Hjörvar, Nordiska rådets president höll med och ville liksom Vänstersocialistiska gruppens Line Barfoed att denna uppförandekod också ska gälla rekrytering.

Line Eldring, forskare vid den norska forskningsstiftelsen Fafo menade att arbetskraftinvandring har övervägande positiva effekter. Det förekommer mycket lite av den så kallade ’’sociala turismen’’ det vill säga att människor flyttar till Norden för att utnyttja vårt välfärdssysten. När det gäller arbetskraftsinvandring har Norge det överlägset största flertalet, 133 000 per år jämfört med Sveriges 24 000 De flesta kommer från Polen och Lithauen. Hon visade också att den invandrade arbetskraften kommer med syfte att tjäna pengaroch att man ofta har det svårt med språk och integrering. 1 av 4 planerar att inte ågtervända till sitt hemland.

Erika Zommere president i Baltiska församlingen beskrev hur framförallt Lettland drabbats hårt av finanskrisen. Där har arbetskraftsutvandringen gått till Skandinavien och till USA i första hand. Lönerna sjönk med 30-40 % under krisen.

-Vi kan inte erbjuda bra löner, vi kan inte anklaga våra högutbildade för att göra detta val. Om vi får bättre ekonomi kan vi erbjuda bättre löner och kan lättare behålla den kvalificerade arbetskraften, sade Erika Zommere.

Baiba Rivza från Lettland och professor och ledamot av Lettlands parlament uttalade sitt stöd för att Estland ska få Euro i 2011 .Detta stödjer också de andra baltiska länderna

-Vi måste få en gemensam baltisk utbildningsmarknad och skapa spetsutbildningar på hög nivå i de baltiska länderna. Nord-plusprogrammet som finansieras av Nordiska ministerrådet är mycket viktigt för utbyte av studenter mellan de baltiska och de nordiska länderna, underströk Baiba Rivza.

Hanne Bjurstrøm, arbetsminister i Norge, inledningstalade och underströk vikten av att kunna tillgå mer arbetskraft i framtiden när vi får alltfler äldre.

- Den nordiska arbetskraftsmodellen viktig och ska förstärkas i framtiden. Det behövs fler i arbete för att klara framtiden. En öppen arbetsmarknad har inneburit att framförallt Polen men också andra östländer bidragit till Norges ekonomiska utveckling, enligt Norges arbetsminister.