Ungdomen kan förändra våra konsumtionsmönster – om de får chansen
Trots färska toppresultat i hållbarhetsjämförelsen 2018 SDG index har de nordiska länderna stora utmaningar med att uppnå mål 12 om hållbar konsumtion och produktion i den globala hållbarhetsagendan Agenda 2030. En analys om Nordens prestationer och tillkortakommanden på området lanserades häromdagen i New York under högnivåforumet (HLPF).
Enligt Henrietta Flodell, Sveriges ungdomsrepresentant vid HLPF, som levererade de nordiska ungdomsrepresentanternas huvudanförande vid ett nordiskt sidoevenemang om hållbarhetsmål 12 den 13 juli, har dagens unga kapaciteten och visionerna att agera förändringsskapare under förutsättning att dialogen mellan generationerna förbättras.
– Unga i Norden omdefinierar konsumtionskulturen här och nu; vi är vegetarianer, har inte stora lägenheter, och hittar på nya cirkulära lösningar. Men vi är frustrerade över bristen på visioner och att vi inte har tillträde till de rum där det finns makt att ändra på detta. Det är orimligt att sättas så höga förväntningar på ungdomen som förändringsskapare om vi inte stöds i det arbetet, säger Flodell.
– Politiker måste börja tala till unga som medborgare och inte enbart som konsumenter. Och vi unga ska axla ansvaret och visa att våra länders välstånd måste kanaliseras rätt för att förändringen ska vara möjlig, sammanfattar Flodell.
Experimentarium för cirkulära affärsmodeller
De nordiska länderna konstaterades vid evenemanget ha många förutsättningar för att agera föregångare inom hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Den höga graden av tillit i regionen, välfärdsmodellen och förvaltningsstrukturen
– Med dessa förutsättningar i bagaget kunde de nordiska länderna verkligen sätta ribban högt och till exempel lägga ett mål om 100 procent hållbar upphandling om fem år. Vi måste våga tala om reglering, säger Charles Arden-Clarke, ledare för FN:s One Planet Network.
Ashima Sukhdev, ledare för stads- och förvaltningsprogrammet inom Ellen MacArthur Foundation, konstaterade att de nordiska länderna har alla förutsättningar att experimentera fram nya cirkulära affärsmodeller.
– Det är stort att se hur de nordiska länderna tagit till sig hållbarhetsagendan. Regionens designkultur gör att Nordens har en jättepotential att agera föregångare när våra produktions- och konsumtionssystem ska anpassas till mer cirkulära ekonomier. Det kan handla om att designa mer flexibla och multifunktionella byggnader eller textiler som håller längre, säger Sukhdev.
Förändring via städer och kommuner
Med en världsbefolkning där två av tre beräknas bo i städer år 2050 är städerna nödvändiga att få med i förändringen.
Enligt Dr Arab Hoballah, ledare för hållbar konsumtion och produktion i den Bangkok-baserade organisationen SWITCH-Asia det är ett misstag att glömma bort mindre aktörer som kommuner och de små och medelstora företagen.
– Med en snabbt växande medelklass i Asien måste vi komma ihåg att förändringen inte kan ske över en natt. Här är det viktigt att dela information om kunskapsöverföring och processer snarare än om resultat, säger Hoballah.
Nordiska ministerrådet och Sveriges regering, som i år är ordförande för ministerrådet, stod tillsammans värdar för evenemanget Generation 2030 – the Nordic region accepting the challenges of SDG12 som arrangerades i New York den 13 juli under FN:s högnivåforum om hållbar utveckling.
