Socialdemokratiska partiledningen har gått till attack på storfinansen för att höja valtemperaturen och mobilisera de egna. Justitieminister Thomas Bodström anklagas för att härma USA och förvandla Sverige till ett övervakningssamhälle. Den borgerliga alliansen leder fortfarande i opinionsmätningarna över socialdemokraterna och samarbetspartierna, men prognoserna om en blomstrande ekonomi och ökad sysselsättning kan bli regeringens räddning.

Inget har en så samlande effekt på socialdemokratin som ett präktigt gräl mellan arbete och kapital. Det måste statsminister Göran Persson ha haft i bakhuvudet när han häromdagen angrep Ericssonchefen Carl-Henrik Swanberg efter att denne någon dag tidigare sagt att det vore uppfriskande med en ny regering.

Bråket väckte stor uppmärksamhet inte minst mot bakgrund av att näringslivets företrädare legat lågt i flera år och inte blandat sig i den politiska debatten. Det har länge varit en oskriven lag att direktörerna förhåller sig partipolitiskt neutrala på den offentliga scenen. När Swanberg bröt tystnaden var det bara för Göran Persson att ta upp handsken och läsa första kapitlet i regelboken om vad som får en socialdemokrat på sofflocket att vakna ur sin slummer och kasta sig upp på barrikaden. Det som krävs är ett rejält påhopp på kapitalet. När det var gjort och Göran Persson i förtäckta ordalag hotat med att ändra de kontroversiella rösträttsreglerna i storföretagen, blandade sig Jacob Wallenberg, svenskt näringslivs mäktigaste av mäktiga, i bråket. Klasskampen var i gång.

Men när socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog tog stafettpinnen från Göran Persson höjde till och med partikamrater på ögonbrynen. Ulvskog skruvade upp tonläget och hävdade att storföretagen medvetet avstod från investeringar för att missgynna den socialdemokratiska regeringen. Nya investeringar skulle leda till minskad arbetslöshet och det ville inte företagen bjuda regeringen på, enligt Ulvskogs logik. Hennes resonemang avvisades som groteska av näringslivet.

Inget högerspöke

Ett annat skäl till den socialdemokratiska attacken på framförallt storföretagen är förmodligen att socialdemokraterna behöver några att slåss mot. Socialdemokraterna har länge haft problem med att hitta angreppspunkter på moderaterna, som slitit av sig det vita skynket och vägrar vara högerspöke. Visserligen har moderaterna bjudit socialdemokraterna på en skräddarsydd fråga att bedriva kamp mot, nämligen sänkta ersättningsnivåer i a-kassan och sjukförsäkringen. Moderaternas linje, som de kallar arbetslinjen, är att med snålare a-kassa och sjukpenning tvinga fler människor ut på arbetsmarknaden för att söka jobb. Det skulle göra Sverige till ett låglönesamhälle, där de svaga och sjuka stöts ut. Dessutom blir det inga fler jobb bara för att a-kassan sänks, säger socialdemokraterna, som inte heller har någon övertygande plan för hur jobben ska bli fler. Och det är kring jobben striden om regeringsmakten kommer att utkämpas: vem har mest trovärdighet att skapa förutsättningar för en miljon människor, som idag står utanför arbetsmarknaden, att få ett jobb?

Men partierna kan inte debattera ersättningsnivåer hela tiden. Och då blir det genast svårare att få glöd i valdebatten. LO ligger i startgroparna för att sätta i rörelse det fälttåg som ska förhindra en borgerlig valseger. Den fackliga kolossen, som vilar tungt sida vid sida med socialdemokratin, har dragit igång en kampanj för kollektivavtalen, den svenska modellen, som både facket och socialdemokratin anser vara hotade. Men varifrån kommer hotet? Vem är fienden? Moderaterna, som genomgått en metamorfos, och kallar sig nya arbetarpartiet, säger sig numera älska kollektivavtalen.

Socialdemokratins varningar att moderaterna bara klär sig i ny kostym för att locka väljare har inte gått hem. Och maningsropen att de borgerliga, om de får makten, kommer att punktera kollektivavtalen och ta bort rätten till fackliga sympatiåtgärder fortare än kvickt, har inte heller haft någon synlig avskräckande effekt. Enligt den senaste stora opinionsundersökningen är moderaterna det näst största partiet bland LO:s medlemmar.

Näringslivet stöder letter

Det är alltså ingen lätt sak för socialdemokraterna att komma åt ett parti som kallar sig det nya arbetarpartiet och som hävdar att kollektivavtalen är deras bästa kompis.

Därför har LO och socialdemokraterna skaffat sig en ställföreträdare så god som någon för det högerspöke de inte längre förmår frammana. De har hittat en stand in i företagarnas stora organisation, Svenskt Näringsliv. Företagarna har i årtionden ropat på förändringar av den nuvarande maktbalansen på arbetsmarknaden, eftersom de anser att facket har alldeles för mycket att säga till om. De vill framförallt begränsa fackliga stridsåtgärder. Men enligt LO och socialdemokratin är Svenskt Näringsliv aggressivare idag. Ett exempel på det är att Svenskt Näringsliv betalar kostnaderna för det lettiska företaget Laval un Partneri i EG-domstolen i en mycket uppmärksammad konflikt mellan Laval och det svenska byggfacket.

Den svenska debatten om karikatyrteckningarna av profeten Mohammed har lett till att det lilla främlingsfientliga partiet Sverigedemokraternas hemsida, som publicerat Mohammedteckningar, stängts. Det skedde efter att både Säpo och UD kontaktade webbhotellet där hemsidan låg. Utrikesminister Laila Freivalds har sedan dess anklagats för att utgöra ett hot mot yttrandefriheten.

Annars är det justitieminister Thomas Bodström som varit en av Sveriges mest utskällda ministrar på senare tid. Ända sedan han tillträdde för fem år sedan har han legat i topp på popularitetslistorna. Han syns och hörs mycket och anses ha utseendet för sig, vilket ofta nämns i analysen av hans popularitet. Men numera får han hård kritik dagligen av debattörer, ledarsidor, advokater, kriminologer, justitieombudsmannen för att hans politik kränker människors integritet. Han kallas buggningsminister eller Storebror eftersom han på kort tid lagt fram en rad så kallade repressiva förslag i syfte att förebygga brott. Polisen ska till exempel kunna telefonavlyssna, kameraövervaka och öppna post i största hemlighet för att förhindra grov misshandel. Han vill också göra det möjligt att bugga läkarmottagningar och massmediernas redaktioner. Rena beställningsjobbet från Säpo och polisen, Bodström spelar på människors rädsla för kriminella mc-gäng och internationella terroristnätverk, anser kritikerna. Advokatsamfundet varnar för ett paradigmskifte när det gäller användande av tvångsmedel.

I riksdagen pågår ett annat drama, som direktsänds i TV. Den borgerliga alliansen hoppas att den föreställningen ska bidra till regeringens fall den 17 september. Scenen är riksdagens konstitutionsutskott som förhör en rad ministrar, bland dem statsminister Göran Persson och utrikesminister Laila Freivalds om regeringens misslyckade agerande under Tsunamikatastrofen. Men frågan är om väljarnas intresse att hitta syndabockar varar hela vägen fram till valurnorna. Det behovet kan avta i takt med att människors plånböcker blir fetare med en ekonomi som går allt bättre. Enligt samstämmiga konjunkturrapporter kommer svensk ekonomi att blomma den närmaste framtiden. Det kan betyda bästa tänkbara läge för den sittande regeringen.

Indholdet i artikkelen er udtryk for skribentens egne holdninger