Kaa Eneberg
Politiska omvälvningar på gång
Stor politisk förvirring råder i Sverige. Förtroende för socialdemokraterna i regeringsställning har aldrig varit så lågt. Samtidigt som moderaterna går framåt bildas också flera småpartier som kommer att ta röster från det socialdemokratiska partiet. EU-fientlighet och feminism ligger till grund för dessa nya partier.
Är det parlamentariskt kaos och stora politiska omvälvningar som väntar Sverige efter riksdagsvalet i september 2006?
Det är förutsägelser som friskt förekommer i den valkampanj som redan är i full gång. Mycket talar för att Sverige får sin längsta och hårdaste strid om väljarna på mycket länge.
Debatten domineras redan av gräl om hur arbetslöshetstalen, på 5-6 procent för den öppna men över 8 procent totalt, och de rekordmånga sjukskrivningarna, främst bland unga måste ner.
Är det parlamentariskt kaos och stora politiska omvälvningar som väntar Sverige efter riksdagsvalet i september 2006?
Det är förutsägelser som friskt förekommer i den valkampanj som redan är i full gång. Mycket talar för att Sverige får sin längsta och hårdaste strid om väljarna på mycket länge.
Statsminister Göran Persson är hårt trängd som socialdemokratisk ledare. Han har själv spätt på osäkerheten genom att antyda möjligheten av att han avgår i höst i samband med partikongressen
Extra laddning skapas av hotet från små uppskickargrupper som kan avgöra valet och få en vågmästarroll vid nästa regeringsbildning.
Statsvetaren Sören Holmberg vid Göteborgs universitet talar redan om att politiska omvälvningar är att vänta.
De fyra borgerliga partierna bildade redan i fjol en gemensam plattform (Allians för Sverige) med siktet inställt på ett regeringskifte. Vecka för vecka har opinionsundersökningarna i år givit näring åt de borgerliga förhoppningarna om att åter få bilda regering.
Minskat stöd för (s)
De visar att stödet för de styrande socialdemokraterna(s) minskar kraftigt medan borgerlighetens största parti moderaterna(m) växer. Partierna närmar sig varandra på var sin sida av 30-procentsstrecket. De visar också på ett under våren växande övertag för det samlade borgerliga blocket.
Socialdemokraterna befinner sig klart i en dalgång med endast 31,5 procents väljarstöd, det lägsta på åtta år. Internt tvekar man inte att tala om kris. Men man erinrar också om att partiets fenomenala förmåga att komma igen i svåra lägen.
Vårbudgeten med miljardinsatser för nya jobb skulle starta opinionsuppgången, men den låter vänta på sig. Istället agerar Göran Persson för att förbättra sin buffliga image och klappar glatt marsvin i ett populärt TV-program med unga tittare. Det knepet hjälpte i nedgången inför förra valrörelsen. Då dansade han med en låtsas-ko i TV.
I modern tid har Sverige endast haft två borgerliga segerval, 1976 och 1991. De har infallit efter en längre tid av borgerlig profilering och opinionsuppgång. Likheten med dagens situation är påtaglig.
Moderaterna starkt framåt
Moderaterna började sin smått sensationella frammarsch efter ledarbyte 2003. De har lyckats hålla och öka takten genom uppmärksammade förändringar i sin politik, allmänt betecknade som ”vänstersvängar”. Varje ”vänstersväng” har fått rejäla rubriker.
Det har också gällt andra borgerliga mått och steg. Så var fullt strålkastarljus också riktat mot Norrland i fjol där den borgerliga Alliansen för Sverige formerades runt bärbuskar och blomsterrabatter mitt i semestertider på centerledaren Maud Olofssons idylliska lanthem.
Socialdemokraterna har däremot mest uppmärksammats för bakslag och har förlorat stilpoäng på en rad s.k. affärer kring lägenhetsfiffel och manipulationer i ungdomsförbundet, men också på en kritiserad hantering av tsunamikatastrofen i januari. Den negativa publiceringen har varit så stor att partisekreteraren Marita Ulvskog talat om en kampanj mot partiet.
Men kritiken kommer också till stor del från de egna partileden där allt fler kräver en ny partiledare, helst populära EU-kommissionären Margot Wallström. I ett LO-förbund har över 60 procent av medlemmarna krävt Wallström som ny partiledare.
Persson har sopat frågan under mattan i och med att han förgäves erbjudit henne att lämna Bryssel för en plats i regeringen och att toppa en lista i riksdagsvalet. Själv har Wallström funnit pressen för stor och sett sig tvingad att i en diplomatiskt formulerad tidningsartikel tacka nej till partiledarjobbet. Hon anses kunna vara aktuell i ett senare skede.
Finansminister Pär Nuders budgetpresentation med löften om storsatsningar på jobb och att ”det ljusnar för Sverige” väckte inte någon större entusiasm hos de egna. Att de borgerliga sågat den hör till saken men även landsorganisationen LO tycker inte att ett jobbpaket för 1,4 miljarder Sek på 22.000 nya jobb räcker för att pressa ned arbetslösheten långsiktigt.
Men var är jobben? undrade en ledande s-tidning och kräver verkliga arbeten, inte åtgärder.
Feministparti på väg
Pär Nuder anses vara Perssons favorit som efterträdare. Men partistödet för honom är litet. I vanliga fall partilojala kommentatorer säger idag öppet att de inte tror på hans kandidatur.
Flera nya orosmoln har redan tornat upp sig och garanterar en svårförutsebar kampanj fram till valet.
Ett är förra vänsterledaren Gudrun Schyman, numera politisk vilde i riksdagen. Hon har tillsammans med radikala feminister på vänsterkanten bildat en kvinnoförening, Feministiskt initiativ (Fi), som tänker bilda parti. Det utgör ett hot mot främst vänsterpartiet men också mot miljöpartiet.
Fi konkurrerar också med socialdemokraternas egen kvinnolista Feministas som bildades tidigare i år, men inte gjort mycket väsen av sig.
En huvudvärk för regeringen är också att den EU-kritiska falangen med s-riksdagsmannen, professor Sören Wibe samlar namn för att kräva en folkomröstning om EU:s grundlag. Kravet stöds av s- regeringens samarbetspartier vänstern och miljöpartiet.
Wibes aktion har väckt vrede hos facket som kräver full koncentration på arbetslösheten. Det gäller att hålla budgetlöftet om en minskning av arbetslösheten till den gamla målsättningen, dryga 4 procent under valåret 2006.
Skulle Sverige mot all förmodan ordna en folkomröstning slås fötterna undan för ett annat nytt parti i vardande. Det gäller nätverket Junilistan som i förra årets EU-val överraskande tog hem 14 procent av rösterna och fick tre platser i EU-parlamentet. Nätverkets huvudkrav är just en folkomröstning om konstitutionen. Ett allmänpolitiskt program spikas som bäst ihop för att presenteras om partibildningen blir verklighet. Inom nätverket finns tveksamhet mot att låta Junilistan förvandlas till ett riksparti, Septemberlistan.
Ytterligare en intresseorganisation hotar med en partibildning för riksdagsvalet. Det är det norrbottniska sjukvårdspartiet som skördat framgång lokalt och nu vill bilda en rikstäckande organisation med lokala grupper med en tryggare sjukvård på dagordningen.
Det gamla fenomenet ”kamrat fyra procent” väcks troligen till liv i valrörelsen. Det var aktuellt då fyraprocentsspärren till riksdagen infördes för 30 år sedan. Med s- röster kunde så dåvarande kommunistpartiet, som låg farligt nära gränsen räddas kvar i riksdagen som stöd för en socialdemokratisk regering. Priset var att partiet aldrig skulle fälla en s- regering.
Denna gång är det närmast det borgerliga kristdemokratiska partiet (kd) som kan behöva denna livboj från sina borgerliga kolleger. Möjligen även miljöpartiet som arbetat mycket nära socialdemokraterna under mandatperioden och nu riskerar att falla ur parlamentet.
