Den värsta stormen på hundra år förödde i januari stora delar av skogen i södra Sverige. Konsekvenserna för år framöver är omfattande, för människorna och hela skogsnäringen, men även för geografin. Nu ritas kartorna om med nya vägar och nya hyggen av de stormfällda områdena.

För framtiden hoppas experterna på att katastrofen skall ha det positiva med sig att de mörka barrskogarna förvandlas till ljusa landskap med för regionen naturligare blandskog.

En ensidig inplantering av lönsam gran som fått ersätta lövträden ifrågasätts liksom också hela skogshanteringen.

- Vi som skött skogen och gallrat efter skogsvårdstyrelsens rekommendationer har råkat värst ut medan de som struntat i gallringen klarade sig bättre, menar samhällsdebattören Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef för akademikernas centralförbund Saco.

Debattören Göran Greider, socialdemokrat, talar om att en ”extrem barrskogsnorm” gällt i Sverige sedan 1970-talet då den kanadensiska kontortatallen började importeras. Katastrofen visar på ”två samhällsmisslyckanden för de snabba vinsternas ideologi”: satsningen på högproduktiv gran och avregleringen av elmarknaden, anser han.

Mångas livsverk spolierade

När den skövlade skogen väl är röjd och människorna återfått sina hem med el och telefonservice är det inte bara att ta nya tag.

Den vitala frågan är om skogsnäringen i södra Sverige över huvudtaget överlever. Många skogsbönder-15.000 skogsägare rapporteras ha fått sina livsverk spolierade- har givit upp. De kommer inte att kunna leverera virke under år framöver. Återväxten beräknas till 30-40 år. För många har skogen varit en pensionsförsäkring som gått till spillo.

Endast hälften av det stormfällda virket på över 80 miljoner kubikmeter kommer att kunna bärgas före sommaren. Värdet på virket beräknades före stormen till 30 miljarder Skr.

Samtidigt har Sverige fått ett virkesöverskott som måste hanteras, främst genom export av massaved och timmer till främst Finland, Norge och Tyskland medan virkesimporten från Baltikum och Ryssland stoppas. Dessutom gäller avverkningsstopp på andra håll i landet.

De mindre sågverken i Sydsverige riskerar att slås ut då de får svårt att skaffa råvara i framtiden. Även övrig industri i regionen väntas på längre sikt få virkesbrist. Det långa strömavbrottet innebar också att många industrier, verkstadsindustrin, pappersbruken och glasbruken, drabbades av driftstörningar.

Skogsskövlingen som reservationslöst jämställs med en naturkatastrof blev också en kris för elbranschen som nu i likhet med telefonbolagen måste kompensera kunderna.

Säkrare el krav från regeringen

Hundratusentals hushåll miste strömmen på grund av nedfallna träd över luftledningar som för många elabrott sedan skulle ha grävts ned eller säkrats i kablar. Förbättringar som planerades efter stormfällningen 1969, den hittills största, har bara påbörjats. S.k. eluppror av missnöjda konsumenter har rapporterats från drabbade orter och regeringen ökar nu kraven på eldistributörerna att säkra leveranserna i framtiden. Elindustrin har förklarat sina tillkortakommanden med att man medvetet valt att ge konsumenterna billig el. I Tyskland med större elsäkerhet betalar konsumenterna dyrt.

Röjningen av skogen sker i kapplöpning med tiden innan virket förstörs. Trots att både arbetskraft och maskiner lånats in från bl.a. Finland och Danmark och andra grannar räknar man med att endast en del kommer att hinna bärgas innan vårsolen och skadeinsekterna sätter in.

Diskussionen går nu het om den i princip förbjudna kemiska besprutningen kan användas för att klara granbarkborren. Baggen är det stora hotet man känner igen från rekordstormen 1969 som aldrig skulle kunna upprepas. Januaristormen fällde mer än dubbelt så många träd som föregångaren.

Den politiska enigheten är stor kring hur skogskatastrofen skall hanteras. Partierna har profilerat sig med olika krav på skattelättnader och ersättningar som snabbt förverkligats av regeringen. I stort sett är det endast den kemiska besprutningen som ifrågasatts med tanke på miljöeffekterna på sikt. Istället diskuteras lagring i sjöar och vattendrag av timmer som inte hinner bärgas. Vattenbegjutning är också aktuell för att hindra angrepp. Men alternativen är kostsamma.

Oseriösa skogsröjare söker snabba vinster

Tusentals människor är nu engagerade i att köra ut det skövlade timret ur skogarna för att transporteras norrut till lagring eller hantering i Mellansverige och till Norrland. Transporterna med bilar, tåg och fartyg underlättas av för tillfället sänkt dieselskatt och avskaffade ban- och farledsavgifter. Den första tiden efter orkanen gick åt till att för 100 miljoner Skr bryta nya vägar genom det härjade landskapet som beskrivits som ett jättelikt ”plockepin- spel”.

Samtidigt har katastrofområdena blivit föremål för entreprenörer som i lokalpressen stämplas som äventyrare för att de utrustade med stora maskiner tagit sig fram för att tjäna pengar på den stormfällda skogen.

- Här råder rena Klondyke-stämningen, menar lokala entreprenörer som varnar för ovana röjare. Enskilda skogsägare uppmanas också att invänta fackfolk eftersom arbetet är farligt.

Den värsta stormen i Sverige kom den 8-9 januari hack i häl på tsunamikatastrofen med dess oräkneliga offer. Ännu råder osäkerhet kring skadegörelsens omfattning på grund av att ägarna inte kunnat gå in i de värst härjade områdena.

En tragedi är att många mindre skogsägare helt saknat dyra försäkringar. De har ansett sig klara mindre skadegörelse. Försäkringsbolagen räknar redan med rekordstora försäkringskrav. Hittills har staten utlovat över en miljard Skr i stöd de närmaste åren och för första gången begärt medel ur EU:s solidaritetsfond.

Indholdet i artikkelen er udtryk for skribentens egne holdninger