Sverige går långsamt men säkert mot en europeisk alkoholpolitik med radikalt sänkta skatter och priser på alkohol. Det sker under stark press från grannländerna och EU och med stor politisk vånda eftersom samtliga partier i varierande grad hyser motståndare till alkohollättnader.

Debatten som pågått ett par år spretar åt alla håll och argument som omsorg om folkhälsan används av båda lägren.

Senast våren 2005 väntas den socialdemokratiska regeringen efter många konvulsioner vara beredd att ta steget och radikalt sänka spritpriserna till, om inte europeisk bottennivå så i alla fall till nordisk nivå. Samtidigt verkar regeringen Persson för att EU skall förmås sätta miniminivåer för medlemsländernas alkoholskatter.

I dagsläget lutar det åt att regeringen får igenom skattesänkningarna med stöd av oppositionspartierna moderaterna och det traditionellt alkoholrestriktiva folkpartiet. Samarbetspartnerna miljöpartiet och vänstern är emot. Enskilda krav av bl.a. miljöpartisten Per Gahrton på att Sverige skall gå helt motsatt väg för att stävja den ökade alkoholkonsumtionen klingar ohörda. Han kräver att Sverige trotsar EU och återinför gamla införselregler.

Sprittursim blomstrar, svartspriten flödar

Förväntningarna om billigare julsprit redan i år kommer inte att förverkligas trots tidigare antydningar i den riktningen. Perioden fram till helgen präglas redan av flitig spritturism - över Öresund och Haparanda-Torneå och i Mellansverige till Finland och de baltiska staterna.

En pikant diskussion gäller i vilken mån de stora mängderna sprit som köps utomlands konsumeras eller stannar i barskåpen. Även svartsprithandeln flödar och polisen i bl.a. Sydsverige kräver att få beslagta fordon som kör in och säljer sprit olagligt.

De väntade spritprissänkningarna, tidigast i sommar, räddar åtminstone för en tid det statliga alkoholmonopolet som ansetts ha bidragit till den allmänna folkhälsan, men också givit statskassan årliga miljardbelopp i skatteintäkter. Detta inkomstflöde minskar nu i rasande fart eftersom färre svenskar handlar på Systemet.

Alkoholdebatten har de senaste åren varit ytterst förvirrad och svår att följa.

Dels handlar den om starka krav på skattelättnader, en europaanpassning av den av tradition starkt reglerade alkoholpolitiken, dels om misstänkta mutanklagelser mot främst butikschefer som lockats till oegentligheter av säljglada leverantörer.

Flera företag är redan avstängda för leveranser till Systembolaget och hundratalet butikschefer inväntar, friställda från sina arbetsplatser, på rättegångar som skall rulla igång redan före jul. Men uppskov väntas eftersom nya avslöjanden om mutresor, flotta middagar och allmän bestickning hela tiden dyker upp. Rättegångarna torde dessutom dra ut på tiden eftersom en del riskerar fler åtal beroende på om man fått favörer av flera företag.

Skandaltyngt spritmonopol prövas

I sak har spritskatten och mutbrotten ingenting med varandra att göra men det är svårt att se dem som helt avgränsade problem. Det statliga spritmonopolet som ser försäljningen gå ned radikalt är ordentligt ifrågasatt och gemene man torde närmast se uppröjningen bland butikscheferna som ett led i den allmänna nedmonteringen. Nedläggning av åtskilliga av de 450 butikerna verkar ofrånkomlig.

Anrättningen kryddas av olika EU-krav; ett gäller kritik för alltför höga vinskatter och nu senast, en stämning mot att Sverige endast tillåter privatimport av alkoholvaror via Systembolaget. Om detta strider mot den fria rörligheten mellan medlemsstaterna, vilket EU-kommissionen hävdar, skall avgöras av EG-domstolen.

Sverige beviljades vid inträdet i Europagemenskapen för tio år sedan ett undantag för att få behålla sitt statliga spritmonopol under förutsättning av konkurrensneutraliteten upprätthålls. Detta krav skall nu prövas.

Alkoholmonopolet med uppgift att kontrollera sprithandeln är ordentligt skakat i sina grundvalar. Nykterhetsrörelsen, som föddes i en karg samhällskultur med fylleri och familjevåld där skrupelfria arbetsgivare betalade arbetarna del av lönen i ren sprit tycks protestera förgäves. Ökat spritrelaterat våld, rattfylleri och alkoholskador anförs som skäl mot skattesänkningar i starkt ifrågasatta larmrapporter.

Många menar att monopolet redan spelat ut sin roll eftersom den inte längre förmår kontrollera försäljningen av spriten. Endast en liten del av spriten i Sverige - en snaps av tre- fyra som läget beskrivits - kommer numera från Systembolaget.

Skattesänkning i vår borde varit igår

Regeringen var för några år och några ministrar sedan mycket negativ till skattesänkningar. Men efter den kraftiga ökningen av både laglig och illegal införsel och sjunkande försäljningssiffror har inställningen ändrats.

När regeringens utredare riksdagsmannen Kent Härstedt (s) nyligen deklarerade att staten förlorat kontrollen över alkoholförsäljningen fick han t.o.m. folkhälsoministern Morgan Johansson med stark nykterhetsprofil att uttala sig positivt om skattesänkningar. Men det rister ordentligt i partileden och skåningen Härstedt har av delar av partipressen föraktfullt avfärdats som "typisk sydsvensk spritliberal".

Nyblivne finansminister Pär Nuder har uttalat sig för alkoholskattesänkningar i vår- efter en remissomgång. Härstedt har dock syrligt konstaterat att skattesänkningen kommer för sent "den skulle ha genomförts igår". Andra talar om nödvändigheten av snabba sänkningar "så länge det finns någon monopolsprit att sänka skatt på". Även Systembolagets chef Anitra Steen vill ha skattelättnader men så är hon också ansvarig för att bolaget skall vara vinstgivande. Hon är gift med statsminister Göran Persson, som själv dock inte yttrat sig i frågan.

Härstedts rapport som kommer att ligga till grund för regeringens beslut visar på försäljningsras för Systembolaget och mångmiljonförluster för statskassan. Utredaren som enligt flera opinionsundersökningar har starkt stöd hos svenska folket föreslår en skattesänkning på hela 40 procent. En mindre skattesänkning anses inte kunna stoppa den växande illegala alkoholhandeln i landet.

Som skribent välkomnar man alla nyskapande uttryck som det svenska språket berikats med genom spritdebatten. Det är väl en tidsfråga innan utlandsbunkring, spritrally och spritturism dyker upp i Svenska akademins ordlista.

Indholdet i artikkelen er udtryk for skribentens egne holdninger