Krisen slår hårt mot jobben i Sverige. Volvo tvingas göra historiskt omfattande nedskärningar. Tidigare i år varslades drygt 2000 personer, häromdagen fick ytterligare 4000 anställda besked om att de kommer att mista jobbet.

Nedskärningarna drabbar främst Olofström och Göteborg, men de påverkar även en rad underleverantörer runt om i landet. Att bilförsäljningen i världen minskar beror inte enbart på finanskrisen, men i dess spår går tempot i en allt snabbare takt. Klimatpolitiken och höga bensinpriser bidrar också till att människor drar sig för att köpa Volvos stora bensintörstiga bilar.  Det är bakgrunden till att tusentals Volvoanställda tvingas lämna sina jobb.

– För ett litet märke som Volvo är det nödvändigt att agera snabbt och beslutsamt, sa Volvos nye VD Stephen Odell, när han lämnade det för många anställda smärtsamma beskedet.

Enligt en ny rapport från regeringens Globaliseringsråd är Volvos neddragningar bara början. Inom de närmaste åren kommer 40 procent av jobben inom verkstadsindustrin att försvinna till låglöneländer, enligt rapporten från Handelshögskolan i Bergen, som på beställning av Globaliseringsrådet, gjort en prognos över hur globaliseringen påverkar svensk arbetsmarknad fram till 2015.

Oppositionen kräver nationell samling

Regeringen med finansminister Anders Borg lade nyligen fram sin budget, där prognosen för arbetslöshet skrevs upp som en följd av lågkonjunkturen. Men oppositionen anser att finanskrisen kullkastar regeringens bedömningar helt och hållet. Socialdemokraterna går till hård attack mot regeringen med anklagelser om passivitet och brist på insikt om vilka konsekvenser de stora omvälvningarna på världens marknader får för Sverige.

Förre statsministern, socialdemokraten, Ingvar Carlsson har slängt sig in i debatten med krav på en nationell samling. Han anser att regeringen måste kliva över blockgränsen och samarbeta med oppositionspartierna såsom Fredrik Reinfeldts företrädare Carl Bildt gjorde på 90-talet när räntan steg till över 500 procent.

Socialdemokraternas nuvarande partiledare Mona Sahlin har krävt samma sak. Och mitt i brinnande finanskris skrev Mona Sahlin och miljöpartiets språkrör historia när de kallade till presskonferens och meddelade att deras två partier ska inleda ett långsiktigt och fördjupat samarbete med sikte på att bilda regering tillsammans efter valet 2010. Det har inte hänt sedan 1950-talet att socialdemokraterna går fram med en gemensam valplattform tillsammans med ett annat parti i syfte att bilda en koalitionsregering.

Frågan har gällt om också vänsterpartiet ska ingå i en regering med miljöpartiet och socialdemokraterna. Men nu har vänstern stängts ute och är därmed det enda riksdagspartiet som inte ingår i en allians. Vänstern och partiledaren Lars Ohly fick nobben med hänvisning till att partiet inte accepterar de budgetregler som gäller för att begränsa statens utgifter genom ett så kallat budgettak.

Men det lär inte bli problemfritt för Mona Sahlin att utesluta vänstern. Inom socialdemokratin finns starka krafter inom bland annat LO som är skeptiska till miljöpartiet. De befarar att socialdemokratin kommer att gå till höger om inte vänsterpartiet utgör en del av ett regeringssamarbete.

Arbetskraftsbrist största hotet på sikt

Även det som är inrikespolitisk dramatik på hög nivå sker i skuggan av den internationella finanskrisen. Och tunga ekonomer hävdar att politikerna, oavsett vad de gör och hur de formerar sig, saknar makt att påverka händelseförloppet. Enligt dem är utvecklingen i USA det enda avgörande. Den bank som råkat värst ut i Sverige är Swedbank som lånat ut 8,5 miljarder kronor till Lehman Brothers i USA.

Swedbank har också haft en omfattande utlåning till de baltiska länderna. Förtroendet för Swedbank har sjunkit drastiskt och folk har köat utanför banken för att ta ut sina pengar. Nu skärper Swedbank kraven på sina kunder och upphör med amorteringsfria lån. Regeringen meddelade den 6 oktober att den höjer svenska insättningsgarantin från 250 000 kronor till 500 000 kronor. Dessutom kommer alla typer av konton att omfattas.

Det som sker nu är i stark kontrast till hur det var för bara ett par månader sedan, när företagens orderböcker var fulla och det kom rapporter om att näringslivet hade brist på arbetskraft. Prognoscheferna på Arbetsförmedlingen såg så allvarligt på bristen att de befarade att rekryteringsproblemen skulle leda till lägre tillväxt, eftersom tillgången på arbetskraft är en så viktig komponent i hur BNP utvecklas.

På sikt kvarstår den oron eftersom den demografiska utvecklingen i Sverige, i likhet med de flesta andra länder i Europa, innebär att befolkningen blir allt äldre och de unga som kan försörja de gamla blir allt färre. När fyrtiotalisterna snart lämnar arbetslivet ökar pensionsutbetalningarna och vårdbehovet blir större. Förre finansministern Per Nuder ådrog sig hätsk kritik när han i ett tal målade en bild av fyrtiotalisterna.

– Detta köttberg av fyrtiotalister som vi 60-talister ska föda, sa Nuder i ett uttalande som nästan blivit bevingat.

Enligt beräkningar kommer Sverige mellan åren 2010 och 2050 att förlora en halv procent av arbetskraften varje år.

– Det är något som vi inte varit med om sedan industrialiseringen började, säger ekonomen Gunnar Wetterberg. Den viktigaste frågan de närmaste åren blir hur vi kan höja produktiviteten i ekonomin. För om det blir svårt att få tag i folk måste de som finns göra desto mer.

Sverige öppnar gränserna

Statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg har vid upprepade tillfällen uttalat att utbudet av arbetskraft är en av de viktigaste åtgärderna för att svensk ekonomi ska behålla sin konkurrenskraft och klara framtidens välfärd. Fler måste jobba längre, är devisen. Det kommer inte att fungera i framtiden att människor bara arbetar under halva sitt liv.

Regeringen framhåller att den därför gör stora satsningar på skolan, forskning och infrastruktur. En arbetsgrupp inom finansdepartementet studerar hur man kan hitta ytterligare åtgärder för att få in fler unga, äldre och nyanlända svenskar på arbetsmarknaden.

Men regeringen vill också lösa problemet med den framtida försörjningsbördan genom att tillåta arbetskraftsinvandring. Från den 15. december ska de som vill komma hit och jobba från länder utanför Europa kunna göra det om en arbetsgivare erbjuder ett jobb med avtalsenliga villkor.

Till skillnad från tidigare är det inte längre myndigheterna som ska avgöra om det råder brist på arbetskraft. Det är fritt fram för en ryss eller afrikan att börja jobba i Sverige inom vilket område som helst bara hon får ett jobb. Det är upp till arbetsgivaren att avgöra vilket behov som finns att anställa någon från ett utomeuroepiskt land. Efter fyra år i Sverige kan arbetskraftsinvandraren få ett permanent uppehållstillstånd.

Indholdet i artikkelen er udtryk for skribentens egne holdninger