En undersökning som nyligen gjordes av storbanken Nordea visar att svenskarna är allra räddast för – elräkningen. Det är inte pensionen eller rädslan för arbetslöshet som håller oss vakna om natten. Det är det osäkra elpriset som upplevs som det största hotet mot familjeekonomin.

I Aftonbladet kan man läsa om familjen Walden-Lindström som bor med fyra barn i en villa i Åkersberga några mil norr om Stockholm. Familjen har gjort allt rätt, bytt till lågenergilampor, installerat luftvärmepump och bytt ut element. Ändå kostade deras el för tre månader över 20 000 kronor.

Undersköterskan Mariette Lilja måste lämna sin villa för att hon inte kan betala de 5 000 kronor i månaden som hennes elektricitet kostar.

Aggressiv bransch

Sedan elmarknaden avreglerades 1996 får kunderna själv välja elbolag och bindningstid. Marknaden drivs av hård konkurrens, det är inte ovanligt att aggressiva elförsäljare raggar kunder ute på gator och torg.

Tanken är att konsumenterna fritt ska kunna välja mellan mängder av alternativ – och då gäller det verkligen att välja rätt i en djungel av erbjudanden.  De som lyckas kan hålla sina kostnader i schack. De som inte har tid att fördjupa sig i elmarknaden kan åka på högre kostnader och de som inte väljer alls åker på ″tillsvidarepris”. Det innebär att de får betala mest av alla.

Upp emot var fjärde elkund får enligt denna tillsvidareprissättning betala efter den allra högsta tariffen. Föreningen Villaägarna har räknat ut att en tillsvidarekund kan spara över 6 000 kronor SEK på att byta till ett annat avtal. Men som vanligt är det de svagaste konsumenterna som inte väljer, de som inte har någon möjlighet att sätta sig in i den komplexa information som elbolagen tillhandahåller. Och bolagen har väldigt litet intresse av att förändra ett system som ger så god vinst.

I andra länder är den här kundgruppen skyddad. Den svensk som inte väljer elbolag betalar mellan 1 000- 2 000 kronor mer än motsvarande kund i Norge eller Finland. De svenska kunderna är faktiskt de mest missgynnade i hela Norden.

Nordisk jämförelse

Villaägarna föreslår nu att regeringen gör en jämförelse mellan systemen i Sverige, Norge och Finland för att utröna vilket system som bäst gynnar de svaga kunderna.

Den centerpartistiska näringsministern Maud Olofsson har redan fått ta emot en trave med protestlistor och lovar nu att driva konsumentperspektivet. Men riktigt hur det ska gå till kan hon än så länge inte svara på.

Maud Olofsson är också ansvarig för energipolitiken. Hon har fått ta emot mycket kritik för att ett land med vattenkraft och kärnkraft har så svårt att leverera energi till konsumenterna.

Hälften av landets el kommer från kärnkraft. Sverige har tio reaktorer som är mellan 30-40 år gamla. Det har gått 30 år sedan Sverige folkomröstade om kärnkraft och medelvägen vann med ”Avveckla med förnuft”. Det innebar att Sverige fick ett förbud mot nya reaktorer som faktiskt gällde ända fram till det senaste årsskiftet.

Den gamla striden om kärnkraft har varit ett trauma som på något vis förlamat hela energidebatten. Den har alltid kommit att handla om för eller emot kärnkraft, en fråga som i Sverige splittrat både familjer och partier. Symptomatiskt är kanske att en av fjolårets politiska skandaler handlade om hur en kärnkraftsvänlig socialdemokratisk konsult försökte infiltrera sitt eget parti.

Frågan har varit känslig även inom den borgerliga regeringen där Folkpartiet velat bygga fler reaktorer, medan Centerpartiets kärnväljare tyckt att kärnkraften skulle läggas ner. Efter mycket kompromissande kunde man till slut komma överens om att häva förbudet mot nya reaktorer.

Risiga reaktorer

Något måste till, Sverige behöver en förnyelse av energiproduktionen. De gamla kärnkraftverken börjar krackelera. Enligt FN:s atomorgan IAEA är Sverige det land som haft flest snabbstopp i hela världen. Under 2009 utnyttjades de tio svenska reaktorerna till bara 63 procent av sin kapacitet.

Om det därtill är ont om vatten i de norrländska vattenmagasinen, då får Sverige brist på energi. Då måste kraftbolagen köpa in dyrare energi och priserna sätts alltid efter det dyraste produktionssättet. Det är alltså de gamla risiga reaktorerna som driver upp det svenska elpriset. Dessutom har Sverige en stor och energiintensiv industri som är mycket känslig för elprissättningen.

Kärnkraftslobbyn vädrar redan morgonluft. Andra länder satsar på en ny generation kärnkraft – Storbritannien, USA och grannlandet Finland, även om det finska bygget i Olkiluoto avskräcker med sina dyra förseningar. Räkna med att kärnkraften kommer att förbli en stridsfråga i det redan traumatiserade Sverige.

1 101 vindkraftverk

Energiminister Maud Olofsson trycker i stället hårt på den förnybara energin som i Sverige mest har handlat om vindkraft. Ett exempel är vindkraftsparken i Markbygden utanför Piteå i Norrbotten. 1 101 vindkraftverk kommer nu att byggas till en kostnad av 70 miljarder kronor. När hela vindkraftsparken står klar kan den mer än väl ersätta reaktorerna Oskarshamn 1 och 2.

Men ett bygge som sträcker sig över 450 kvadratkilometer väcker självklart också protester från markägare och sameting. Villkoren för vindkraftens grannar måste sannolikt förbättras om utbyggnaden av vindkraft ska kunna fortgå.

Vare sig Sverige nu väljer att vara självförsörjande med hjälp av kärnkraft eller vindkraft så kommer klimatfrågan inte att vara det stora problemet.  Här handlar klimatdebatten snarare om biltrafiken och i någon mån om utsläppen i andra länder. Om Vattenfalls köp av holländska Nuon vars energiproduktion till 95 procent bygger på kol och gas. Den svenska regeringen sa dessutom ja till Nord Stream, gasledningen som nu dras på Östersjöns botten inom svensk ekonomisk zon. Ett beslut som den centerpartistiske miljöministern, Andreas Carlgren, fick mycket kritik för.

Fri elmarknad

I höst ska Sverige också anpassas till EU:s krav på en fri elmarknad. Då kan Sverige inte längre hålla på sin el i kristider och då strypa exporten till Danmark som man gör i dag. Sverige måste då dela med sig när andra behöver el, men kan också köpa in el när det råder brist i landet. Då kan det vara holländsk kol som värmer upp de svenska stugorna.

När alla elkunder i Norden om några år dessutom fritt ska kunna välja elhandelsbolag kan även finsk kärnkraft lysa upp stugorna. Men då krävs en rejäl kundanpassning och dessutom ett system för att skydda de svagaste konsumenterna från prischocker.

Förhoppningen får väl bli att alla nordbor ska kunna sova gott om natten.

Indholdet i artikkelen er udtryk for skribentens egne holdninger