I dag vet vi att det inte blev något nytt globalt avtal om att minska utsläppen av klimatgaser i Köpenhamn. Världen var inte redo för ett  avtal med kraftfulla restriktioner på de globala utsläppen.

- The wine was not ready to be sold”, som en klimatförhandlare uttryckte det.

Men arbetet med att få till ett globalt klimatavtal har inte upphört. Inom EU pågår ett arbete med att analysera utfallet i Köpenhamn och utarbeta en strategi för framtiden.

I USA förbereder president Barack Obama den nationella lagstiftningen som krävs för att få med landet i ett globalt klimatavtal. Fyra av de snabbast växande länderna i världen; Brasilien, Sydafrika, Kina och Indien, träffades nyligen för att diskutera ett samlat agerande på klimatområdet.

Dessa länder har siktet inställt på att bidra till ett framgångsrikt möte nästa gång världens länder träffas till klimatförhandlingar i Mexiko i Cancun i december 2010.

Klimatkonferensens tillträdande ordförande, den mexikanska regeringen, har också stora förhoppningar om att ena världens länder vid 2010 års partsmöte.

Nordiska insatser för ett globalt klimatavtal

I Norden påbörjades de gemensamma insatserna inför Köpenhamnsmötet genom att Nordiska ministerrådet tillsatte den s.k. COP 15-gruppen i början av 2008.

Norden skulle få en central roll vid mötet (COP 15) genom att det ägde rum i Köpenhamn under danskt ordförandeskap och under den period då Sverige var EU:s ordförande.

- COP 15 är en skandinavisk komplott, ironiserade tidskriften The Guardian när den norske Nobelkommittén utsåg president Obama till fredspristagare, kort före mötet.

Det såg ut som om Norge genom utnämningen gav stöd till de danska och svenska ansträngningarna inför Köpenhamn.

Den nordiska COP 15-gruppens syfte har varit att bidra till ett ur nordiskt perpektiv bra möte vid COP 15 genom att ge stöd till de nordiska klimatförhandlarna i de globala klimatförhandlingarnas nyckelfrågor.

Medlemmar i gruppen har varit en sakkunnig från vardera av de nordiska länderna och de självstyrande områdena och en observatör från nordiska ministerrådets sekretariat.

Gruppen har haft i uppgift att organisera möten, seminarier och workshops om förhandlingsrelevanta frågor. Vidare har gruppen haft i uppdrag att initiera studier och analyser om aktuella frågor i de globala klimatförhandlingarna.

COP 15-gruppen identifierade i början av året de förhandlingsområden som behöver stöd i form av studier och möten.

Tio områden i de globala klimatförhandlingarna identifierades, nämligen att mäta, rapportera och verifiera klimatåtgärder (MRV), sektorsanpassade ansatser, skogsfrågor, utsläpp från internationella transporter, anpassning, tekniköverföring, finansiering, långsiktiga mål och kvantifierbara analyser.

Nordiska ministerrrådet har tillskjutit medel för gruppens aktiviteter på de identifierade områdena.

I vissa frågor har gruppen samlat förhandlare från hela världen för att diskutera enskilda aktuella förhandlingsfrågor, t.ex. vilka utsläppsbegräsningar som är nödvändiga för att klara målet om max 2 graders temperaturhöjning.

Vid andra tillfällen har gruppen samlat förhandlare från nyckelländer i en viss fråga och haft informella diskussioner om hur låsningar i förhandlingarna kan brytas.

Slutligen har gruppen samlat nordiska klimatförhandlare för att diskutera gemensamma intressen, t.ex.  begränsningar av utsläppen från sjöfart och hur skogen som kolsänka kan hanteras i ett nytt protokoll.

Vad är den nordiska nyttan av gruppens aktiviteter?
I förhandlingsfrågor som är viktiga för de nordiska länderna (kolmarknad, skogsfrågor t.ex.) har gruppens aktiviteter bidragit till att föra förhandlingarna framåt.

Klimatförhandlare som arbetar i de nordiska ländernas regeringskanslier och myndigheter har getts tillfälle att utbyta synpunkter och erfarenheter. Gruppens arbete har bidragit att synliggöra Nordens höga ambitioner på klimatområdet.

I syfte att informera allmänhet och media i Norden om de globala klimatförhandlingarna har gruppen arrangerat informationsmöten i  Helsingfors, Köpenhamn, Reykjavik, Stockholm och i Torshamn på Färöarna.

Norges förre chefsförhandlare, Harald Dovland, som har innehaft en central roll i förhandlingarna om nya åtaganden under Kyotoprotokollet, har deltagit i mötena.

En annan informationsaktivitet som gruppen initierat är en klimatblogg som dagligen rapporterade om förhandlingarna i Köpenhamn.

Sammantaget har den nordiska COP 15-gruppen arrangerat 31 externa möten/workshops och seminarier med klimatförhandlare.

Deltagare har i några fall varit enbart nordiska klimatförhandlare och i andra fall klimatförhandlare från hela världen. Gruppen har också publicerat 10 studier/rapporter och ett faktablad.

Mycket arbete återstår

De nordiska miljöministrarna har konstaterat att det finns ett fortsatt behov av stöd till de nordiska klimatförhandlarnas arbete.

Nordiska ministerrådet har därför beslutat att COP 15-gruppen ska fortsätta sitt arbete under 2010 och en bit in på 2011.

Köpenhamnsmötet resulterade i det s.k. Copenhagen Accords som dock inte blev formellt beslutat av partsmötet.

Det betyder att dess status ännu är oklar och att det substantiella innehållet sannolikt måste införlivas i beslut genom förhandlingar mellan parterna.

De frågor som omfattas av Copenhagen Accords är MRV, skogsfrågor, finansiering, flexibla mekanismer (kolmarknad) och tekniköverföring.

Dessa frågor kommer också att vara centrala för den nordiska COP 15-gruppens arbete kommande år.