Oppositionen med socialdemokraterna i spetsen anklagar regeringen för att medvetet rasera välfärden och öka klyftorna i samhället. Men oppositionspartierna har ännu inte berättat i vilken omfattning de kommer att gå till val på att ta tillbaka Alliansens skattesänkningar.

Tonen i den politiska debatten har skärpts påtagligt och valfebern har redan höjt temperaturen.

Skatterna är vattendelaren mellan de två stora blocken, de fyra Allianspartierna och den rödgröna oppositionen.

Ända sedan Alliansen övertog makten för tre år sedan har jobben stått i förgrunden. Inte minst för regeringens axelmakter, de ständiga parhästarna, statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg. Parollen heter jobblinjen och det är utifrån den som skattepolitiken är utformad.

Sänkt skatt till alla som har ett jobb

Paradnumret har varit ett jobbskatteavdrag, som införts i olika etapper. Det innebär att alla som jobbar har fått skattesänkningar. Samtidigt har villkoren för sjuka och arbetslösa skärpts. Politiken går ut på att göra skillnaden mellan lön och ersättning vid arbetslöshet och sjukdom större. Syftet är att öka utbudet av arbetskraft. Det ska löna sig att arbeta är slagordet. I slutändan handlar det, enligt regeringen, om att rädda välfärdsstaten.

När regeringen tillträdde var det högkonjunktur. Det är svårare för regeringen att med framgång genomdriva sin politik i finanskris och lågkonjunktur när det ena jobbet efter det andra försvinner.

Regeringen gick till val på att bekämpa arbetslösheten, av moderaterna kallat Utanförskapet, som numera är ett begrepp. I moderaternas Utanförskap fanns alla de som på grund av sjukdom, förtidspension eller arbetslöshet levde på ersättning för att de inte hade ett jobb att gå till. Utanförskapet var den stora anklagelseakten mot socialdemokraterna.

17 miljarder ska rädda offentliga jobb

Men arbetslösheten har ökat under Alliansens maktinnehav. Regeringen gör vad den kan för att förklara för väljarna att det inte är deras fel utan den globala ekonomiska krisen. Efter krav från oppositionen och uppmaningar från Konjunkturinstitutet gjorde regeringen till slut en omfattande satsning på kommuner och landsting.

Ett stödpaket på 17 miljarder ska rädda jobben i vård, skola och omsorg. Oppositionen har varit hård i sin kritik att pengarna kommer för sent och att många blivit uppsagda i onödan.

Mandatperiodens sista omfattande skattesänkning i form av ett jobbskatteavdrag presenterades nyligen när finansministern lade fram statsbudgeten. Sammantaget under den borgerliga regeringens tid har låg- och medelinkomsttagare fått mellan 1000 och 1500 kronor mer i plånboken.

Statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg, ingenjörerna bakom Moderaternas make over till Arbetarpartiet, De Nya Moderaterna, riktar skattepolitiken mot dem med låga inkomster och medelinkomster. Men de har också avskaffat förmögenhetsskatten och förändrat fastighetsskatten, vilket gynnat dem med dyra villor.

Sänkt skatt ger inte fler jobb nu

Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet, går för första gången i historien till val tillsammans som ett alternativ. De tre partierna anklagar regeringen för att slita sönder samhället genom att kallt och cyniskt öka skillnaderna mellan rika och fattiga, mellan dem som har ett jobb och de som befinner sig utanför arbetsmarknaden.

Enligt regeringens egna prognoser kommer klyftorna att märkas mer ju närmare valet vi kommer. I budgeten förutspås en arbetslöshet på nästan tolv procent nästa år.

Konjunkturinstitutet och ekonomer tror inte att regeringens senaste skattesänkning ökar sysselsättningen, i alla fall inte på kort sikt. Även om utbudet av arbetskraft blir större är antalet lediga jobb få. Det är inte heller givet att konsumtionen ökar som en följd av att de som jobbar får mer kvar i plånboken. Enligt ekonomerna är sannolikheten stor att de väljer att spara.

Kamp om pensionärernas gunst

Pensionärerna kommer att bli ett slagträ i valrörelsen. De har gett sig ut på gator och torg i protest mot att skattesänkningarna riktar sig mot dem som har ett jobb.

Finansminister Anders Borg höll länge fast vid sin linje att skattesänkningar måste gynna sysselsättningen. I enlighet med den logiken skulle pensionärer inte omfattas av jobbskatteavdraget.

I budgeten fick dock Kristdemokraterna igenom en skattesänkning för pensionärer med en hundralapp i månaden. Av den blir dock inte mycket kvar när finanskrisen dragit åt den så kallade bromsen i pensionssystemet.

Socialdemokraterna plågar nu regeringen med ständiga frågor om vad det är för rättvisa i att pensionärer som jobbat och slitit i hela sitt liv inte ska få del av regeringens skattesänkningar.

Ännu inget alternativ till regeringens skattepolitik

Socialdemokraterna och deras tilltänkta koalitionspartners i en eventuell rödgrön regering går alltså ut hårt mot regeringens skattepolitik. Men de har själva inte lagt korten på bordet om vilken politik de vill föra tillsammans.

Vänsterpartisterna har tidigare aviserat att de kommer att gå till val på höjda skatter . På senare tid har de inte varit lika kategoriska. Miljöpartiet vill höja vissa miljöskatter men till skillnad från vänstern och socialdemokraterna säger de nej till att återinföra förmögenhetsskatten.

Socialdemokraterna accepterar en stor del av de skattesänkningar som den borgerliga regeringen infört. De kommer visserligen att ha en annan profil på sina skattesänkningar så att höginkomsttagarna får betala mera skatt än idag. Men trots att socialdemokraterna de återkommer till att regeringen är oansvarig som sänkt skatten med över 80 miljarder presenterar de inom kort en egen politik med lika omfattande skattesänkningar.

Det kan leda till att väljarna ifrågasätter trovärdigheten i den socialdemokratiska kritiken mot regeringen.

Hur det sammanlagda alternativet till regeringens skattepolitik ser ut blir klart först i vår när de rödgröna offentliggör sin gemensamma politik med sikte på att bilda en koalitionsregering.

Det är idag svårt att se hur en kompromiss kan se ut utan att partierna ger avkall på sina egna grundläggande värderingar. Skattepolitiken rymmer ju en stor dos ideologi. Alltför stora eftergifter kan leda till konvulsioner inte minst hos socialdemokraterna som är vana att gå till val på egen hand och styra landet i minoritetsställning med stöd av andra partier i riksdagen.

Privatiseringar klyver socialdemokratin

Om några veckor har socialdemokraterna partikongress.En mycket laddad stridsfråga, som kongressombuden ska ta ställning till, handlar om privata entreprenörers ställning inom välfärdssektorn.

Det råder en djup oenighet kring vilken frihet privata entreprenörer i vården och skolan ska ha när det gäller vinster som uppstår. Förnyare inom socialdemokratin vill tillåta vinstutdelning, andra kräver att vinsten går tillbaka in i verksamheten. De som går längst i att förhindra att skattepengar förvandlas till privata ägares vinst vill ha nya lagar som förbjuder vinstutdelning.

Den gruppen har fått draghjälp av avslöjanden i media om kommunala skolor och vårdinrättningar som reats ut till vrakpris och på kort tid renderat ägarna miljontals kronor i vinst. Flera fall av utförsäljningar har anmälts till EU-kommissionen med hänvisning till att de står i strid med EU:s gemenskapsrätt.

Den socialdemokratiska kongressens beslut om skatterna och privatiseringar inom välfärdssektorn blir den här gången endast förhandlingsbud i de kommande överläggningarna med Vänstern och Miljöpartiet.

Först när de tre partierna enats om en gemensam politik står det klart hur alternativen i svensk politik ser ut inför valet nästa år.

Indholdet i artikkelen er udtryk for skribentens egne holdninger