Bakgrunden till denna deklaration är att det år 2009 är tjugo år sedan som FN:s barnkonvention antogs. Konventionens artikel 31 säger att

1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.

2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.

De undertecknade anser att de kreativa ämnena i utbildningssystemen i Norden ska prioriteras på samma sätt som de traditionella läsämnena. Flera undersökningar visar på att de länder som ligger högst i utbildningsundersökningar prioriterar de kreativa ämnena högt, och undersökningar har också visat på att ett rikt kulturellt kapital skapar den största möjligheten för goda resultat i skolan. Dessutom har forskare som Anne Bamford påpekat att där skolor och externa konst- och kulturinstitutioner har ett nära samarbete blir kvaliteten på utbildningen bäst.

Genom den nordiska deklarationen om barns rättigheter till kreativitet i skolan vill de nordiska kultur- och utbildningsministrarna sätta upp gemensamma nordiska mål och riktlinjer för skolans kreativa ämnen samt skapa en grund för fortsatt gemensam uppföljning och anpassning till de ändrade behoven. Detta försöker man uppnå genom ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna och samarbete mellan de organisationer och institutioner i Norden som är aktiva inom området.

De nordiska kultur- och utbildningsministrarna vill med den nordiska deklarationen om barns rättigheter till kreativitet i skolan uppnå målen så

• att alla barn har tillgång till kulturskolor och till att uppleva kultur och kulturella inslag under sin skolgång
• att alla barn har tillgång till att själv utöva, skapa och uppleva konst- och kulturyttringar under sin skolgång
• att alla barn har möjlighet att använda olika kreativa tillvägagångssätt vid problemlösning (undervisning genom estetiska ämnen)
• att alla barn kan kräva att undervisningen i de estetiska ämnena är en del av skolans verksamhetsplan. Kreativ insikt och interkulturella kompetenser är en förutsättning för att olika nationaliteter och kulturer ska kunna samspela – inte minst i en globaliserad värld
• att alla barn - sett ur ett estetisk lärande- och bildningsperspektiv – har rätt att kunna skapa och tolka, att kunna använda många olika kommunikationssätt och uttrycksformer
• att alla barn ur ett globalt, multikulturellt och interkulturellt perspektiv har rätt att använda andra uttrycksformer än de traditionella verbala. Hur många olika nationer och kulturer som finns representerade är av stor betydelse i skolan. Genom att även fokusera på andra uttrycksformer har alla elever oavsett språk eller bakgrund lika stor möjlighet för att kunna behärska en disciplin eller lösa en uppgift
• att alla barn har rätt att träffa och bli undervisade av utbildade och professionella konstnärer och kulturaktörer i skolan eller i lokalsamhällets kulturinstitutioner
• att alla barn har rätt att bli bedömda och erkända för sin kreativa och emotionella intelligens. Konst- och kulturprojekt ska först och främst ha egna mål i skolans läroplaner. Konst- och kulturprojekt kan emellertid även användas för att uppnå lärandemål i andra ämnen