§ 1
Statsministrarna har ansvaret för den överordnade samordningen av nordiska samarbetsfrågor.

Nordiska ministerrådet ansvarar under statsministrarnas överinseende för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar samt mellan regeringarna och Nordiska rådet.

Det åligger således ministerrådet att

a) fullgöra de uppgifter som åvilar ministerrådet enligt samarbetsöverenskommelsen av den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet) med senare gjorda ändringar;

b) fullgöra de övriga uppgifter som åvilar ministerrådet enligt överenskommelser mellan de nordiska länderna, samt

c) behandla frågor av betydelse för det nordiska samarbetet, varvid ministerrådet skall förbereda och leda arbetet på ett utvidgat och fördjupat nordiskt samarbete särskilt på de områden som nämns i Helsingforsavtalet.

§ 2
I ministerrådet ingår en eller flera regeringsmedlemmar från varje land. Ministerrådet kan således vara sammansatt av samarbetsministrar eller av fackministrar eller en kombination av dessa. Representanter för Färöarnas och Grönlands landsstyren och för Ålands landskapsstyrelse deltar i ministerrådets arbete.

§ 3
De regeringsmedlemmar som har utsetts att svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor (samarbetsministrarna) också nationellt, skall

a) bistå statsministrarna i arbetet med att dra upp huvudlinjerna för det nordiska samarbetet,

b) koordinera arbetet mellan olika samarbetsområden,

c) ha budgetansvaret inom Nordiska ministerrådet,

d) avgöra frågor som av fackministrarna eller den nordiska samarbetskommittén hänskjuts till samarbetsministrarna.

På förslag av Generalsekreteraren tillsätter Ministerrådet institutionsledarna. Ministerrådet fastställer i beslutet också anställningsvillkoren och förändringar i dessa. Till Generalsekreterarens förslag skall alltid fogas löne- och personalutskotets yttrande och styrelsens förslag.

§ 4
Ordförandeskapet i Ministerrådet roterar enligt följande, såvida inte annat beslutas: Danmark, Finland, Norge, Sverige, Island.

Ordförandeskapet skall aktivt leda arbetet inom samarbetsområdena.

§ 5
Möte i ministerrådet skall hållas, om någon av ministerrådets medlemmar begär det.

§ 6
Inom sitt verksamhetsområde förbereder ministerrådet och dess ordförandeskap i samråd med ministerrådets sekretariat ministerrådets arbete och gör upp förslag till dagordning i god tid före möte i ministerrådet.

Mötet skall inledas med att dagordningen fastställs.

§ 7
Vid ministerrådets möten får medlemmarna och representanter för landsstyrena och lanskapsstyrelsen yttra sig i den ordning de begärt ordet. Ordföranden kan dock besluta att avvika från denna ordingsföljd när särskilda skäl föreligger.

§ 8
Förslag till beslut i sak- eller procedurfrågor skall vara föremål för omröstning. Detta sker genom att en medlem från varje land tillkännager sin mening om det framförda förslaget.

I brådskande ärenden kan beslut ske genom skriftlig procedur, såvida samtliga länder godkänner ett sådant beslut i saken.

§ 9
Vid ministerrådets möten kan medlemmarna bistås av ämbetsmän eller andra sakkunniga.

§ 10
Vid ministerrådets möten förs beslutsprotokoll över slutliga avgöranden i sakfrågor. Därutöver kan efter behov föras referat från mötet. Beslutsprotokoll och referat skall snarast möjligt godkännas av ministerrådet.

§ 11
Ministerrådet (samarbetsministrarna) bistås i sitt arbete av Nordiska samarbetskommittén (NSK), som också mottar uppdrag direkt från statsministrarna. Ministerrådet bistås i övrigt i den utsträckning som framgår av gällande överenskommelser och instruktioner eller av miniserrådets beslut, av ämbetsmannakommittéer för särskilda frågor. Ämbetsmän från Färöarna, Grönland och Åland deltar i samarbetskommitténs och andra ämbetsmannakommittéers sammanträden.

Medlemmarna i Nordiska samarbetskommittén kan delta i andra ämbetsmannakommittéers sammanträden.

Nordiska samarbetskommittén skall

a) med stöd av överordnade riktlinjer från statsministrarna och samarbetsministrarna och i löpande kontakt med fackministrarna, ge riktlinjer för arbetet i Nordiska ministerrådets sekretariat,

b) med stöd av politiska instruktioner från regeringarna och i nära kontakt

med fackminisrarna, ansvara för en ändamålsenlig prioritering och uppföljning av arbetet inom ministerrådet,

c) på initiativ av ordförandeskapet, förbereda, i samarbete med generalsekreteraren, nordiska samarbetsfrågor som kommer till behandling vid nordiska statsministermöten,

d) bereda förslag som skall läggas fram för samarbetsministrarna,

e) fatta beslut i alla frågor, där enighet kan uppnås och där ministrarna inte förbehållit sig rätten att fatta beslut,

f) utgöra styrelse för generalsekreteraren och ministerrådets sekretariat,

g) i samarbete med generalsekreteraren ansvara för koordineringen av organisatoriska frågor som berör flera samarbetsområden,

h) med stöd av samarbetsministrarnas budgetinstruktioner, följa upp generalsekreterarens budgetarbete och behandla generalsekreterarens budgetförslag innan det föreläggs samarbetsministrarna,

i) dra upp riktlinjer för ministerrådets informationsverksamhet,

j) fastställa arbetsordning för ministerrådets sekretariat, samt

k) utnämna avdelningschefer.

§ 12
Ministerrådet, Nordiska samarbetskommittén och andra ämbetsmannakommittéer kan tillsätta arbetsgrupper för särskilda uppgifter.

§ 13
Ministerrådet, Nordiska samarbetskommittén och ämbetsmannakommittéerna biträds i sitt arbete av ministerrådssekretariatet. Sekretariatet leds av en generalsekreterare.

§ 14
Samarbetsministrarna utser generalsekreterare för en tid av fyra år. Förordnandet kan förlängas med två år.

§ 15
Generalsekreteraren kan närvara vid ministerrådets möten. Generalsekreteraren kan bistås av tjänstemän vid sekretariatet eller andra sakkunniga. Ministerrådet kan dock bestämma att hålla slutna möten.

§ 16
Statsministrarna eller samarbetsministrarna kan ändra denna arbetsordning.

Ministerrådet och Nordiska samarbetskommittén kan i särskilda fall besluta att avvika från bestämmelserna i denna arbetsordning.