Handlinger tilknyttet webside
Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Norsk
Uløste grensehindre
-
Rätt till norsk fedrekvote
-
Fäders rätt till fedrekvote, vissa delar av föräldrapenning för fäder, härleds från modern. Om hon inte har omfattats av det norska socialförsäkringssystemet föreligger ingen rätt till fedrekvote, vilket medför svårigheter för gränspendlare.
-
Upphovsrätt begränsas nationellt
-
Upphovsrättsliga regler begränsar möjligheten att utbyta/exponera TV-program etc. över de nordiska gränserna.
-
Tull, deposition i samband med överförsel av varor
-
Tullsvårigheter/problem uppmärksammas ofta i samband med tillfällig införsel av varor till exempelvis Norge, då norska tullregler generellt beskrivs vara förenade med mer administrativa bördor och fler avgifter än vad man är van vid.
-
Begränsat nordiskt samarbete vid implementering av EU-direktiv för att undvika gränshinder
-
För närvarande sker inte något allmänt nordiskt samarbete när EU-direktiv skall implementeras i nationell rätt på områden som ligger utanför det traditionella justitiesamarbetet kring civil´- och straffrätt. På så sätt kan skillnader i implementering av EU-direktiv leda till nya gränshinder i fråga om skatter, socialförsäkringar, utbildning och näringslivsreglering.
-
Studier i utlandet, problematisk for funksjonshemmede
-
Studenter med funksjonsnedsettelser, kroniske sykdommer eller annet opplever det som vanskelig å reise på utveksling til et annet nordisk land. Ytelser kan ikke eksportere, informasjonsnivået er lavt og de kan miste sitt gode forhold til lege hjemlandet.
-
Auktorisationer för elinstallatörer
-
Det är på grund av skillnader i utbildning och auktoriastionskrav svårt för utövare av vissa auktiorisationsyrken att verka i andra nordiska länder, detta trots EU:s yrkeskvalifikations- och tjänstedirektiv
-
Sjukersättning; Beräkning av sjukersättning efter arbete i annat EU/EES-land
-
För personer som under åren före försäkringsfallet har varit omfattade av ett annat medlemslands lagstiftning pga arbete där, ska inkomsterna i sistnämnda land beaktas på så sätt att de ska anses uppgå till genomsnittet av den eller de svenska bruttoinkomsterna under ramtiden (ramtidens längd är beroende av personens ålder vid försäkringsfallet). Detta medför att de personer som har ett eller flera år med låga inkomster i Sverige under ramtiden pga arbete i ett att EU-land, får en låg genomsnittsinkomst och därmed en låg sjukersättning.
-
A-kasseersättning för uppdragstagare i bemanningsföretag
-
Den som bor i Sverige och tar uppdrag för uthyrningsföretag i Danmark riskerar att inte få någon a-kassa för perioder mellan uppdrag för uthyrningsföretag i Danmark.
-
Krav på moms vid tillfällig införsel av byggmaskiner m.m.
-
Den som för en anläggningsmaskin, exempelvis en grävmaskin, mellan Norge och EU skall betala mervärdesskatt för varan till Norge eller EU. De bestämmelser som reglerar momsfrihet vis tillfällig import gäller inte för anläggningsmaskiner. Kraven på betalning av mervärdesskatt vid införsel kan innebära likviditetsproblem för exempelvis små byggföretag som vill ta uppdrag på andra sidan gränsen.
Ett näraliggande gränshinder utgörs av krav på att ställa säkerhet för moms vid import av varor till/från EU-området/ Norge för utställning på mässor, vilket på motsvarande sätt kan innebära likviditetsproblem.
-
Byggmaterialstandard
-
De nordiska ländernas krav på byggmaterial skiljer sig åt, vilket försvårar handel över gränser och byggföretags verksamhet i flera nordiska länder.
-
Finska fyramånadersregel
-
Finland införde inför utvidgningen av Europeiska unionen 2004 regler om bosättningsbaserade förmåner som innebär att personer som inte är bo-satta i Finland och vars arbetsförhållande inte är minst fyra månader långt, inte är försäkrade för vissa socialförsäkringsförmåner som de annars hade varit försäkrade för genom sin bosättning Finland. Detta drabbar i hög grad nordiska säsongsarbetare inom turistnäringen i norra Finland.
-
Svensk samordningsnummer som identifieringssätt
-
I Sverige finns utöver systemet med personnummer ett system med s.k. samordningsnummer. Ett samordningsnummer kan tilldelas av sju olika myndigheter, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen, polisen, åklagare, allmänna domstolar, Försäkringskassan, Passmyndigheten, Sjöfartsverket, Vägverket, länsstyrelsen och Pliktverket. Problemet har sin grund i att personer som inte är folkbokförda i Sverige inte har ett Svenskt personnummer. Personnummer tilldelas endast personer som folkbokförs i Sverige. Personer som inte är folkbokförda kan på begäran från vissa myndigheter i stället tilldelas ett så kallat samordningsnummer, som på ett liknande sätt som personnummer ska utgöra ett sätt att styrka sin identitet i Sverige.
-
Ledarhund, blindas hundar behandlas som andra sällskapsdjur vid resor
-
Handicappede, som rejser over grænser, kan indføre sin førerhund på samme vis som andre selskabsdyr. Administrationen heraf er betyngende for den handicappede.
Regelverket bygger på gemensamma EU-regler, men en praktisk tillämpning inom Norden skulle ev. kunna vara möjlig.
-
Gränspendlare som blir arbetslös under sjukperiod får ej ersättning vid delvis friskskrivning
-
Gränspendlare som blir arbetslös under sjukperiod (sjukskriven) och sedan anses ha tillfrisknat delvis får inte ersättning från A-kassan eller motsvarande för den procentandel som han/hon är frisk.
-
Rehabilitering i bosättningslandet
-
En person som bor i ett land och arbetar i ett annat land, och blir skadad eller på annat sätt oförmögen att arbeta under längre tid, kan, efter den medicinska behandlingen, ha svårt att få arbetsrelaterad rehabilitering i bosättningslandet och kan behöva resa dagligen till arbetslandet för att genomgå rehabilitering. Detta kan vara mycket belastande för en sjuk person.
-
Handikappede ofte uden mulighed for personlig assistent i tilflyningslandet
-
En svært handicappet kan få tildelt en personlig assistent af bopælskommunen. Foretager den handicappede en grænseoverskridende flytning, skal tilflytningskommunen på ny tage stilling til tildelingen af personlig assistent. Under sagsbehandlingstiden er den svært handicappede uden personlig assistent.
-
Tjänstepension (arbejdsmarkedspension)
-
Bristande samordning av pensionssystemet gör att personer som under sitt arbetsliv är verksamma i flera nordiska länder kan få lägre tjänstepension än om de hade varit verksamma i enbart ett land.
-
Patienter och institutionaliserade personer, överföring mellan nordiska länder
-
Enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster artikel 9 ska ansvariga myndigheter söka medverka till flytt. De ansvariga myndigheterna kan som ett led i en överenskommelse om flyttning fatta beslut om fördelningen av kostnaderna. Detta fungerar inte i praktiken på grund av oklarheter kring betalning och ansvar.
Förfarandet när det gäller överföring gäller både kommunal och landstingsvård. Vid sjukhusen i Sverige har man som praxis att man hjälper till vid flyttar även då personen inte hunnit folkbokföra sig i Sverige för att det ska gå så smidigt som möjligt.
Det typiska fallet är en gammal människa i behov av vård, ofta då äldreomsorg, som vill flytta till ett annat nordiskt land t.ex. pga. att maken/makan gått bort och personen önskar bo med sina anhöriga. I samband med detta finns idag en del oklarheter som grundar sig i att den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster artikel 9 endast stadgar att kommunerna ska ”söka medverka till flytt”. Kostnadsansvar och andra frågor som kan tänkas uppstå regleras alltså inte tydligare och riskerar att vara betungande för den enskilde. Klart är att det i de flesta nordiska länder är mottagarkommunnen som står för alla kostnader.