Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Swedish.

Århus tror på mjuka och hårda och tag mot jihadism

19.03.15 | Nyhed

Jacob Bundsgaard, borgmästare i Århus, får förfrågningar från hela världen: Hur gör man för att unga människor inte ska värvas av IS, Islamiska staten? Igår var han i Stockholm, och försökte ge ett svar
- Det behövs ett starkt samarbete i lokalsamhället och man behöver arbetar både förebyggande och med straffåtgärder.

Ett hundratal personer hade samlats i Kulturhuset i Stockholm för att lyssna till Jacob Bundsgaard och några av de svenskar som arbetar intensivast med dessa frågor: Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande terrorism, Payam Boroodjeni och Robert Örell från Fryshuset, samt Magnus Ranstorp, forskningschef från Försvarshögskolan.   

Magnus Ranstorp, som själv arbetar med Köpenhamns mot radikalisering, menar att det som Sverige behöver lära sig av bland annat Århus, är att få myndigheterna att samarbeta. I Århus är samarbetet kärnan i arbetet mot extremism.

- Det här är egentligen inte något nytt, det bygger på det samarbete som har funnits mellan skola socialen och polisen sedan 70-talet. Det här är något som är främmande utanför Skandinavien, att polisen är så engagerad också i det förebyggande arbetet, säger Jacob Bundsgaard.

Han berättar om ett aktuellt fall. En student med sjunkande skolresultat, som blir allt hårdare i sin religiösa retorik, börjar sova på golvet och slutar på sitt extrajobb. Så småningom tar han också steget och åker till Syrien för att delta i kriget med Islamiska staten, IS.

– Han åkte i maj och kom åter i november, säger Jacob Bundsgaard.

När han kom tillbaka tog både pappan och hans återvändande son kontakt med Info-house som är länken till alla myndigheterna i Århus som samarbetar för att förhindra radikalisering.

– Det första som vi talar om för dem som återvänder är att om man har begått något brott så kommer man att bli åtalad. Men sedan finns vi också där för att man ska kunna få hjälp.

Moralisk kompass

Den återvändande unge mannen hade bara en önskan:

- Han sa ” jag vill ha tillbaka mitt gamla liv”, berättar Bundsgaard.

Det har lyckats. Han sköter skolarbetet och mår nu bra. Vägen dit har gått genom debriefing och stöd av en mentor, en kompetent vuxen som finns vid hans sida när han behöver stöd, men som också kan rapportera till polisen om det finns misstanke om brott.  

Jacob Bundsgaard säger att de som gett sig av till Syrien tappat sin moraliska kompass.

– De har sett saker i krig som ingen människa ska behöva se. Många av dem mår väldigt dåligt. De behöver komma tillbaka till ett vanligt liv, och åter förstå vad som är rätt och fel.

– De behöver också hitta ett sätt att kunna leva som en troende muslim. För det är inte något fel att vara väldigt religiös. Det som är fel är våldsbejakande extremism.

Den stora utmaningen för Århus var 2013 när 31 ungdomar åkte till Syrien. Det visade sig att de flesta av dem var aktiva i samma moské. Föräldrarna tog kontakt med myndigheterna och frågade vad de skulle göra. De fick hjälp och stöd för hur de skulle agera om deras barn hörde av sig.  

Föräldrarna blev också uppmanade att ta en dialog med moskén. Det gjordes också från kommunens sida.

– Det var väldigt rakt fram, och vi sa att antingen får vi hjälpas åt eller så måste vi se er som en del av problemet.  

Jacob Bundsgaard kan inte veta säkert om det är detta som har lett till förändringen, men sedan 2013 är det bara några enstaka ungdomar som har gett sig av.

På global nivå är bilden långt ifrån lika ljus. Magnus Ranstorp, som leder Försvarshögskolans forskning kring terror visar på de senaste statistiken.  Mycket lågt räknat har 15 000 personer rest för att kriga med Islamiska Staten.

– Den här typen av rörelse är inte någonting nytt, men det har aldrig varit i den här omfattningen, säger Magnus Ranstorp.

Mona Sahlin, anser att det i Sverige fortfarande finns en naivitet och okunnighet i dessa frågor. En av hennes uppgifter är att se till att det i hela Sverige finns kommunala samordnare som ska koordinera arbetet mot våldsbejakande extremism. Mona Sahlin berättar att många kommuner menar att just hos dem finns inte några sådana problem, samtidigt som de inte vet vilka symboler de ska vara vaksamma på.

– Det vi kan lära från Danmark är att se vilka problem som verkligen finns. I Sverige behöver vi också lära oss mycket mer om islam. Som exempel kan nämnas att en del av rekryteringen sker i fängelser, men inom kriminalvården vet man inte ens vilka fängelseimamer som är shia-muslimer eller sunnimuslimer.  

Skapa hopp

Det finns inte några enkla lösningar. Det är alla paneldeltagare överens om. Det stora bakomliggande problemet är utanförskap.

– Det finns ingen tro, inget hopp och ingen mening med livet, säger Payam Boroodjeni, som arbetar för Fryshuset i Stockholmsförorten Husby.

– De flesta som åker från Sverige är lågutbildade med få framtidsutsikter. Det är det som är det stora projektet, att få med alla i samhället, säger Magnus Ranstorp.

En allt för stor uppgift att lägga enbart på samordnare i kommunerna. Men vad kan då dessa göra?

– Det viktiga är att man kommer igång. Det är svårt att ha någon mall hur man ska jobba direkt. Det är bättre att börja och lära sig under vägen, säger Robert Örell, från Fryshuset.

Kollegan Payam Boordjeni instämmer. För att vända utvecklingen i Husby engagerade Fryshuset de ungdomar som var i största riskzonen i Lugna Gatan, som går ut på att arbeta mot skadegörelse, vandalisering och andra sociala problem.

– Det var många som reagerade: Jaha, ska man bränna bilar för att få ett arbete. Men det har fungerat. Nu är de här killarna förebilder. Vi har spridit hopp i Husby, säger Payam Boordjeni.


Seminariet arrangerades av Norden i Fokus

Presentationer från panelens medverkande

http://www.mynewsdesk.com/se/norden_i_fokus/documents/mona-sahlins-presentation-44161

 http://www.mynewsdesk.com/se/norden_i_fokus/documents/magnus-ranstorp-dokumentation-44160 

http://www.mynewsdesk.com/se/norden_i_fokus/documents/jacob-bundsgaards-presentation-44158