Handlinger tilknyttet webside
Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Svensk

Finlands ordförandeskapsprogram för Nordiska rådet 2017

Finland fungerar som ordförande i Nordiska rådet år 2017. Ordförandeskapslandet utarbetar ett program av vilket årets prioriteringar framgår. De tre huvudtemana för Finlands ordförandeskapsprogram är Det bildade Norden, Den rena energins Norden och Det nätverkande Norden.

Fotograf
Johannes Jansson/norden.org

”YHDESSÄ –TILLSAMMANS”

Det bildade Norden betyder att man lyfter fram nordiskt kunnande och utbildning samt folkbildning och -kultur. Den rena energins Norden innebär främjandet av de nordiska energimarknaderna och bioenergi samt samnordisk uppföljning av COP-21 beslutet i Paris. Det nätverkande Norden fäster uppmärksamhet vid arktiska frågor, mobilitet och dess hinder i Norden. Tvärsnittstemat för ordförandeskapsprogrammet är undanröjandet av gränshinder. Temat för Finlands 100-års jubileum ”Yhdessä – Tillsammans” syns tydligt i ordförandeskapsprogrammet.

Undanröjandet av gränshinder

Mobiliteten mellan de nordiska länderna är viktig och hör tätt samman med ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Finland vill under sitt ordförandeskap kraftigt lyfta fram gränshinder och deras undanröjande i politiskt fokus. Hur ska man undanröja gränshinder, hur kan man förhindra att nya gränshinder uppstår och hur ska man sprida information i frågan till såväl de nationella parlamenten som till ministerierna? Gällande mobiliteten är målet att göra vardagen enklare för invånarna i Norden.

Yhdessä – Tillsammans

Finland och de nordiska länderna har levt över 200 år utan att kriga sinsemellan. År 2017 fyller Finland jämnt hundra år som självständig stat samtidigt som landet fungerar som ordförande i Nordiska rådet. Finland som en självständig stat är en självklar del av det nordiska samarbetet. De andra nordiska länderna kommer att få höra om Finlands historia och det viktiga året firas tillsammans med den nordiska familjen. Samtidigt hör finländarna om hur viktig den nordiska gemenskapen har varit och är ännu idag för Finland.

Nordiska rådet behandlar allt fler frågor som rör utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Precis som de tidigare ordförandeskapsländerna betonar även Finland betydelsen av en nordisk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Nordiska rådet spelar en viktig roll då det gäller att föra dessa ärenden vidare och frågan är nu hur de nordiska länderna skulle kunna samarbeta ännu mer inom dessa sektorer. Genom att till exempel bjuda in de nordiska biståndsministrarna till rådets session kan man föra diskussioner om frågor som rör hanteringen av globalisering samt att åstadkomma ett tätare samarbete mellan de nordiska biståndsministrarna.

Det bildade Norden

Gemensamt och karakteristiskt för de nordiska samhällena är öppenhet inom kunskap och kultur. De nordiska länderna förenas av ett mångsidigt och aktivt konst- och kulturliv, medborgarsamhälle, en stark demokrati, jämlikhet och jämställdhet.

Det nordiska samarbetet gör det möjligt för tusentals skolelever, studeranden, forskare samt konstnärer och andra kulturarbetare att bilda nätverk och röra sig i Norden årligen. Utbildnings- och kultursamarbetets rörlighet i Norden måste stödjas genom att undanröja gränshinder som begränsar rörligheten samt genom att särskilt uppmuntra unga att delta i det nordiska utbildnings- och kulturutbytet.

Flyktingkrisen utmanar de nordiska samhällena att hitta nya lösningar och verksamhetsmodeller för att kunna trygga välfärden för alla medlemmar i samhället. Inlärning och utbildning spelar en nyckelroll i att förhindra marginalisering och utgör ett redskap för integrationsfrämjande. Utbildning är särskilt viktigt med tanke på framtiden för de barn och unga som anländer ensamma. Med hjälp av kultur, konst och idrott kan man även främja integrationen. Genom att delta i frivillig- och kulturverksamhet kan alla invånare i Norden, inklusive nyanlända, få uppleva att de är en del av den nordiska gemenskapen.

Digitaliseringen har medfört många nya möjligheter till nordiska inlärnings ochkulturmiljöer. Tekniken har gjort kulturen och konsten öppnare och erbjuder nya metoder att fritt kunna skapa, uppleva och konsumera kultur. Genom att stärka digitaliseringen i skolorna, det vill säga utnyttja ny pedagogik och nya inlärningsmiljöer, är Norden även i framtiden ett av de ledande länderna inom inlärning och utbildning.

Konkreta mål för ordförandeskapsåret:

  1. Att utöva påtryckning på de nordiska regeringarna att lösa de gränshinderproblem som hör samman med ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och främja en gemensam imple mentering av EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer.
  2. Att utreda de gränshinder som nordiska kulturarbetare stöter på och besluta om fortsatta åtgärder.
  3.  Att undanröja gränshindret för vuxenutbildning som gäller Finland.
  4. Att uppmuntra de nordiska regeringarna till att dela med sig av bästa praxis gällande undervisningsformer för barn och ungdomar i en sårbar ställning.
  5. Att få nordiska högskolor att utöka antalet samnordiska program.

Bakgrundsinformation:

1) Att utöva påtryckning på de nordiska regeringarna att lösa de gränshinderproblem som hör samman med ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och främja en gemensam implementering av EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer.

Många yrken är i Norden reglerade genom bestämmelser på branschnivå eller av myndigheterna. Eftersom regleringen och kraven avviker från varandra uppstår gränshinder som utgör hinder för arbetskraftens fria rörlighet i Norden. När denna fråga avgörs har moderniseringen av EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer 2005/36/EG en nyckelroll. Dialogen mellan länderna på myndighets- och parlamentarikernivå i anknytning till implementeringen av direktivet är mycket viktig. Det är även ytterst viktigt att länderna håller varandra uppdaterade om de ändringar direktivet orsakar i den nationella lagstiftningen och praxisen.

Ansvar: Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden samt Nordiska rådets gränshindergrupp

 

2) Att utreda de gränshinder som nordiska kulturarbetare stöter på och besluta om fortsatta åtgärder.

Många nordiska kulturarbetare jobbar som frilans över gränserna. I Nordiska ministerrådets gränshinderarbete har man fokuserat på problem mellan Sverige och Danmark i anknytning till beskattningen av kulturarbetare, men i övrigt har man mycket knapp information om de gränshinder som kulturarbetare stöter på. Under Finlands ordförandeskapsår utarbetas en utredning där omfattningen av gränshindren kulturarbetarna stöter på framgår och beslut om fortsatta åtgärder fattas.

Ansvar: Utskottet för kunskap och kultur i Norden

 

3) Att undanröja gränshindret för vuxenutbildning som gäller Finland.

Ett gränshinder inom utbildningssektorn som man sökt en lösning på länge och som särskilt berör Finland är vuxenutbildningsstödet för gränsarbetare. För att erhålla vuxenutbildningsstöd måste personen tidigare ha varit fortlöpande pensionsförsäkrad i Finland under de senaste åtta åren. Nu har det gjorts ett medgivande som betyder att också arbetsår i andra länder räknas in i den stadgade perioden på åtta år. Som otillräckligt kan dock fortfarande anses att man i lösningen sannolikt kommer att begränsa vuxenstudierna till studier som genomförs i Finland. Eftersom den lösning som nu föreslås inte är en fullständig lösning kräver frågan fortfarande politiskt tryck. Finlands delegation i Nordiska rådet ber att den minister som ansvarar för frågan i Finland ska föra en dialog med delegationen om hur man kan undanröja detta hinder.

Ansvar: Finlands delegation i Nordiska rådet

 

4) Att uppmuntra de nordiska regeringarna till att dela med sig av bästa praxis gällande undervisningsformer för barn och ungdomar i en sårbar ställning.

Utbildning och kultur är viktiga redskap för integration. Under ordförandeskapsåret ska Nordiska rådet främja utvecklingen av utbildningsformer för barn och unga i en sårbar situation. På nordisk nivå kan man till exempel ordna en konferens, vars mål är att dela med sig av bästa praxis gällande undervisningsformer för barn och ungdomar i en sårbar ställning bl.a. minderåriga asylsökanden i de olika nordiska länderna. Detta mål (och t.ex. ordnandet av en konferens) hänger naturligt samman med det integrationssamarbetsprojekt som samarbetsministrarna igångsatt och till detta kan man även sammankoppla utnyttjandet av digitaliseringen och nya inlärningsmiljöer samt frivillig- och kultursektorns möjligheter som redskap för integration.

Ansvar: Utskottet för kunskap och kultur i Norden och Utskottet för välfärd i Norden

 

5) Att få nordiska högskolor att utöka antalet samnordiska program.

Nordisk högskolor erbjuder redan idag samnordiska Nordic Master program. Från och med år 2007 har ca 25 dylika program genomförts och år 2016 har det fattats beslut om att göra det nordiska magisterprogrammet permanent. Nordic Master–programmet är en bra grund för nordiskt samarbete mellan högskolorna, men därtill behövs det ett Nordic Bachelor– program, d.v.s. ett nordiskt program för lägre högskoleutbildning. Under ordförandeskapsåret inleder Nordiska rådet en diskussion om att grunda ett nordiskt program för lägre högskoleutbildning.

Ansvar: Utskottet för kunskap och kultur i Norden och Finlands delegation i Nordiska rådet

 

Den rena energins Norden

De nordiska länderna går i spetsen för utvecklingen av energimarknaden, miljövänlighet samt användningen av förnybar energi. Trots den starka utvecklingen har de nordiska länderna flera möjligheter att ytterligare utveckla sin energimarknad och produktionen av förnybar energi. På grund av det kalla klimatet och den energiintensiva industrin är en stabil energiproduktion ytterst viktig för alla nordiska länder. Särskilt i Finland och Sverige som är starka skogsbruksländer finns ett starkt band mellan skogsbruk och produktionen av bioenergi.

Målsättningen för det nordiska energisamarbetet är att garantera en stabil och tillförlitlig energiförsörjning, en hållbar tillväxt och välfärd samt att svara på klimat- och miljöutmaningarna. Genom samarbetet måste man även kunna marknadsföra energibranschens nordiska styrkor och modeller på en global nivå, särskilt inom EU.

Den samnordiska elmarknaden är en förebild i Europa. Betydelsen av det nordiska samarbetet kommer att öka särskilt med tanke på elmarknaden och leveranssäkerheten för el. Delvis påverkas detta av initiativen i såväl EU:s Energiunion som i den nya elmarknadsmodellen. Energiunionens tvärsnittliga regionenliga mål förutsätter bland annat en regional koordination vid beredandet av de nationella planerna för energi- och klimatpolitiken. Målet för initiativet gällande den nya elmarknadsmodellen är att granska leveranssäkerheten för energi på en regional nivå. De nordiska länderna måste lyfta fram gemensamma synpunkter på hur den europeiska elmarknaden ska utvecklas.

Förutom förstärkningen av den nordiska elmarknaden behövs tätare överföringsförbindelser mellan Norden och de baltiska länderna samt inom länderna. Det finns fortfarande betydande flaskhalsar inom överföringsförbindelserna, bland annat mellan Finland och Sverige samt mellan Sverige och Norge. En tredje växelströmsförbindelse mellan norra Finland och Sverige är ett mycket viktigt tillskott till de nordiska elnätsförbindelserna. Nätinvesteringarna är oundvikliga för att kunna upprätthålla en bra leveranssäkerhet, minska skillnaderna mellan prisområdena och öka integrationen av förnybar energi.

Jorma Ollila utarbetar nu en strategiutredning över hur man kan utveckla det energipolitiska samarbetet i Norden under de kommande 5–10 åren. Ollila har för avsikt att vara klar med utredningen i början av år 2017. Den energigrupp som Nordiska rådet utsåg år 2015 har bedömt behovet av nya energipolitiska samarbetsinitiativ. Energigruppen fokuserade i sitt arbete på energieffektivitet, såsom energieffektiviteten inom den energidominerade industrin och de nordiska ländernas marina sektor samt på en elektrifiering av trafiken. Enligt arbetsgruppens rapport finns det praktiska områden där man klart kan uppnå en stor nordisk nytta.Till exempel att skapa en gemensam elmarknad (inklusive en marknad för slutanvändare), förbättra energieffektiviteten, öka användningen av förnybara energikällor osv.

Uppföljningen av klimatavtalet i Paris är en viktig fråga. Miljö- och klimatministrarna i de nordiska länderna bekräftade att de förbinder sig till ett kraftigt genomförande av avtalet i Paris. Ministrarna igångsatte nya initiativ för att stödja uppföljningen av COP-21 samt gav ett offentligt uttalande vad gäller de nordiska ländernas stöd till en internationell miljöförvaltning. Det skulle vara nyttigt att även i framtiden i samband med COP-möten ordna de nordiska ländernas gemensamma paviljong, Nordic Climate Solutions, som också uppskattades i Paris, och konceptet kunde även vidareutvecklas. De nordiska länderna kan vara ännu mer ambitiösa vad gäller utsläppsmålen. Nordiska rådet kunde på de internationella parlamentariska arenorna tala för målet på 1,5 grader (gällande klimatuppvärmningen).

 

Konkreta mål för ordförandeskapsåret:

  1. Att utöva påtryckning på de nordiska regeringarna att förverkliga NordREGs rekommendationer för att nå de nordiska ländernas slutanvändarmarknad för el samt att ytterligare stärka samarbetet vid utvecklandet av partimarknaden för nordisk el.
  2. Att främja nordiskt samförstånd om betydelsen av bioenergins hållbarhetskriterier och förmedla budskapet till EU-nivå.
  3. Att agerar aktivt tillsammans för att främja målen för klimatavtalet i Paris.

 

Bakgrundsinformation:

1) Att utöva påtryckning på nordiska regeringarna att förverkliga NordREGs rekommendationer för att nå de nordiska ländernas slutanvändarmarknad för el samt att ytterligare stärka samarbetet vid utvecklandet av partimarknaden för nordisk el.

Det fördjupade nordiska energisamarbetet bygger på långvariga, positiva erfarenheter. De är ett tydligt bevis på märkbar nordisk nytta. De nordiska länderna samarbetar för att harmonisera den nordiska elmarknaden, bland annat utifrån rekommendationerna av NordREG, samarbetsorganisationen för ländernas energimarknadsmyndigheter. Det är möjligt och önskvärt att stärka samarbetet ytterligare. Utvecklandet av en slutanvändarmarknad för nordisk el och utvecklandet av partimarknaden för el är viktiga mål för konsumenterna och näringslivet i de nordiska länderna. Man har redan länge strävat efter en gemensam marknad, men vid skapandet av en slutanvändarmarknad har integrationen inte utvecklats enligt förväntningarna. Lagar och bestämmelser måste göras enhetliga för att man ska kunna undanröja hindren för de företag som idkar elhandel på den nordiska marknaden. Man bör fästa uppmärksamhet vid att göra processen snabbare. Förutom att stärka den nordiska elmarknaden behöver vi tätare överföringsförbindelser mellan Norden och de baltiska länderna samt inom länderna. Nätinvesteringarna är oundvikliga för att kunna upprätthålla en bra leveranssäkerhet, för att minska skillnaderna mellan prisområdena och för  att öka integrationen av förnybar energi.

Ansvar: Utskottet för ett hållbart Norden och Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden

 

2) Att främja nordiskt samförstånd om betydelsen av bioenergins hållbarhetskriterier och förmedlar budskapet till EU-nivå.

De nordiska länderna bör tillsammans påverka att man inom EU tar i bruk enhetliga och bindande hållbarhetskriterier som rör alla former av bioenergi och som riktar sig mot bioenergins ursprung. Detta ökar förutsebarheten och hjälper företagen att allokera resurserna ändamålsenligt och lönsamt på lång sikt.

Ansvar: Utskottet för ett hållbart Norden

 

3) Att agera aktivt tillsammans för att främja målen för klimatavtalet i Paris.

Man måste säkerställa en stark nordisk insats vid FN:s följande klimatförhandlingar, bland annat via de nordiska ländernas gemensamma paviljong, Nordic Climate Solutions. De nordiska länderna är föregångare vad gäller att nå utsläppsmålen och kan ta en ännu aktivare roll vid kommande klimatförhandlingar. De nordiska länderna har möjlighet att profilera sig som föregångare inom ren energiindustri.

Ansvar: Utskottet för ett hållbart Norden

 

Det nätverkande Norden

Genom att förbättra trafiknätet och infrastrukturen i de nordligaste områdena i Norden, genom att integrera och stärka samarbetet kan man skapa ny tillväxtpotential, förbättra turismens förutsättningar och höja försörjningsberedskapen. De nordiska länderna bör aktivt tillsammans föra trafik- och infrastruktursamarbetet vidare tillsammans med olika aktörer i Norden. Vad gäller turismen bör man diskutera hur de nordiska länderna skulle kunna fungera som ett enhetligt resmål samt satsa på en gemensam turismfrämjande verksamhet och samarbete, utan att glömma hållbarhets och miljöaspekterna.

Tyngdpunktsområden som rör mobilitet gäller särskilt trafiken och arbetsmarknaden. Hur kan de nordiska länderna tillsammans förbättra de gränsöverskridande trafikförbindelserna och hur kan man underlätta mobiliteten på arbetsmarknaden? Goda trafikförbindelser gynnar dessutom turismen.

Gränshinderarbetet är ett av de viktigaste nordiska samarbetsområdena för att främja arbetskraftens rörlighet och sysselsättning i Norden. Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet har prioriterat gränshinderfrågor och arrangerar i december 2016 i ett ministermöte i Torneå med fokus på gränshinder. I mötet deltar även representanter för de nordiska arbetsmarknadsparterna och näringslivet. Nordiska rådet följer noga gränshinderarbetet och uppmanar de nordiska regeringarna och ministerrådet att implementera de beslut som fattats om gränshinder. I Nordiska rådet verkar en separat gränshindergrupp med uppgift att undanröja gränshinder och den koordinerar rådets gränshinderarbete.

Ett effektivt gränshinderarbete förutsätter en effektiv organisation. I Finland har Pohjola Nordens rådgivningskommitté specialiserat sig på nordiskt gränshinderarbete. Kommittén består av representanter för olika förvaltningsgrenar och ministerier samt av rådgivningstjänster. Rådgivningskommittén fungerar som nationella förberedningsmöten inför gränshinderrådets möten. De positiva erfarenheter man har fått av rådgivningskommitténs arbete kunde fungera som exempel för organiseringen av gränshinderarbetet även i andra nordiska länder.

Nordiska rådet kommer under år 2017 att intensivt följa arbetet i de nordiska regeringarna och i ministerrådet, för att förverkliga de förslag som nämns i Poul Nielsons arbetsmarknadsrapport vad gäller framtidens nordiska samarbete inom arbetslivet. Under ordförandeskapsåret strävar Finland särskilt efter att bidra till genomförandet av rapportens första förslag som gäller gränshinder.

Det arktiska området har varit mål för ett allt större intresse, såväl i Norden som globalt. De snabba ändringarna i området utmanar dem som bor i området samt ländernas regeringar att svara på nya miljö-, ekonomiska och politiska frågor, som till råga på allt hänger samman. De nordiska länderna representerar tillsammans ett arktiskt område som skiljer sig från de arktiska områdena i Nordamerika och i Ryssland. Området är utvecklat, infrastrukturen fungerar – särskilt i proportion till antalet invånare – och den ekonomiska aktiviteten är på en hög nivå.

Det arktiska området och det arktiska samarbetet är viktigt för de nordiska länderna av många olika orsaker och fler av ordförandeskapsländerna under de senaste åren har lyft fram detta tema i sina egna program. Det arktiska samarbetet sköts i Arktiska rådet, i vilket alla nordiska länder ingår. Man bör på allvar föra en diskussion om mervärdet av det nordiska samarbetet i den här frågan, bland annat om att öka informationsutbytet mellan Nordiska rådets parlamentariker och de arktiska parlamentarikerna.

De nordiska länderna kan fungera som föregångare vad gäller att utveckla och administrera det arktiska området. En gemensam nordisk vision kunde även erbjuda Arktiska rådet verktyg för att utveckla området. Tydliga, avgränsade och konkreta mål som delas av alla länder skulle i sig främja även Finlands mål för den nationella arktiska politiken, Arktis som ett fredsområde.

De nordiska länderna har en gällande arktisk strategi (Det Arktiska samarbetsprogrammet 2015–2017) som kommer att förnyas år 2017. Vid utarbetandet av den nya strategin bör Nordiska rådet att vara aktivt och kraftigt påverka innehållet i den nya strategin och dess förverkligande.

Finland fungerar år 2017 som ordförandeskapsland för såväl Nordiska rådet som för Arktiska rådet. Finland innehar ordförandeskapet i regeringssidans arktiska samarbete under de kommande två åren (2017–2018). Under denna period förverkligas det finska arktiska ordförandeskapsprogrammet. EU:s arktiska meddelande offentliggjordes i april 2016 och därmed kan Norden aktivt påverka EU.

 

Konkreta mål för ordförandeskapsåret:

  1. Att arbeta för att utveckla infrastruktur och trafikförbindelser som för med sig ny tillväxt och försörjningsberedskap till de nordliga områdena.
  2. Att arrangera en rundabordsdiskussion med de nordiska ministrar som ansvarar för trafik- och infrastruktur.
  3. Att snabbare undanröja gränshinder genom att uppmana de nordiska regeringarna och ministerrådet att implementera de beslut som fattats om gränshinder och genom att informera om rådgivningskommitténs arbete.
  4. Att uppmuntra de nordiska regeringarna och ministerrådet att förverkliga det första förslaget i Poul Nielsons arbetsmarknadsutredning som gäller gränshinder.
  5. Att ordna ett gemensamt seminarium med de nordiska parlamentens arktiska delegationer med temat ”Nordiskt samarbete i arktiska frågor”.

 

Bakgrundsinformation:

1) Att arbeta för att utveckla infrastruktur och trafikförbindelser som för med sig ny tillväxt och försörjningsberedskap till de nordliga områdena.

I den av Paavo Lipponen utarbetade arktiska rapporten (Nordliga visioner, 2015) rekommenderas att flygförbindelser, järnvägar, landsvägar och vägar för informationsteknik ska öppnas till det nordliga området. Dessutom måste de vara trygga och betjäna såväl affärsverksamhet som samhället på ett mer omfattande sätt. I rapporten Tillväxt från norr av Statsrådets kansli (1/2015) betonas betydelsen av rörligheten för yrkeskunnig arbetskraft och gränsöverskridande affärsverksamhet för att främja den ekonomiska utvecklingen i områdena.

Att bygga en transportinfrastruktur i det nordliga området kräver såväl finansiering av de nordiska länderna, samarbete på EU-nivå och medfinansiering av såväl finansinstitut som av EU:s fonder. För att främja genomförandet av konkreta projekt kunde Nordiska rådet delta till exempel i analys och uppdatering av den redan befintliga trafikplanen för Barents området. Även ett närmare samarbete med Europaparlamentet och genom att utöka det nordiska samarbetet inom EU skulle skapa ett mervärde för nätverkandet i de nordliga områdena.

Ansvar: Finlands delegation i Nordiska rådet och Utskottet för till växt och utveckling i Norden samt Nordiska rådets gränshindergrupp

 

2) Att arrangera en rundabordsdiskussion med de nordiska ministrar som ansvarar för trafik- och infrastruktur.

Det är ytterst viktigt att ordna rundabordsdiskussion mellan Nordiska rådet och de nordiska trafik- och infrastrukturministrarna för att de ovan nämnda målen ska förverkligas.

Ansvar: Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden

 

3) Att snabbare undanröja gränshinder genom att uppmana de nordiska regeringarna och ministerrådet att implementera de beslut som fattats om gränshinder och genom att informera om rådgivningskommitténs arbete.

Medborgarnas, arbetskraftens och informationens fria rörlighet är tillsammans med ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning det viktigaste målet för det nordiska samarbetet. Det stöter dock fortlöpande på nya utmaningar och därför måste Finland under sitt år som ordförande fortsätta arbeta för att undanröja gränshindren och aktivt främja arbetskraftens rörlighet och sysselsättning. Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2016 arrangerar i december i ett ministermöte i Torneå med fokus på gränshinder. I mötet deltar även representanter för de nordiska arbetsmarknadsparterna och näringslivet. Nordiska rådet följer noga gränshinderarbetet och uppmanar de nordiska regeringarna och ministerrådet att implementera de beslut som fattats om gränshinder.

I Finland sköts informationsutbytet om gränshinderarbetet mellan ministerierna, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete (CIMO), Utbildningsstyrelsen, Skatteförvaltningen och Befolkningsregistercentralen via Pohjola-Nordens rådgivningskommitté. Under ordförandeskapsåret strävar Finland efter att informera om rådgivningskommitténs organisation och tillvägagångssätt för att detta ska kunna fungera som ett exempel för de andra nordiska länderna på hur man kan organisera gränshinderarbetet.

Ansvar: Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden, Nordiska rådets gränshindergrupp och Finlands delegation i Nordiska rådet


4) Att uppmuntra de nordiska regeringarna och ministerrådet att förverkliga det första förslaget i Poul Nielsons arbetsmarknadsutredning som gäller gränshinder.

Danmarks före detta minister och EU-kommissionären Poul Nielson har på uppdrag av Nordiska ministerrådet utarbetat en strategiutredning över det nordiska samarbetet inom arbetslivet. Utredningen innehåller initiativ som kunde stärka nordiska målsättningar: att stödja sysselsättningen, minska arbetslösheten, öka delaktigheten i arbetslivet samt en bra arbetsmiljö. Analysen innefattar även en granskning av de nordiska trepartsförhandlingarna. Nielson föreslår att gränshinderrådets arbete kompletteras genom att undersöka möjligheten till att för ett begränsat antal och separat utvalda personer hitta skräddarsydda lösningar mellan de etablerade systemen. En sådan undersökning måste genomföras som ett samnordiskt uppdrag med direkt stöd av regeringarna.

Ansvar: Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden samt Nordiska rådets gränshindergrupp

 

5) Att ordna ett gemensamt seminarium med de nordiska parlamentens arktiska delegationer med temat ”Nordiskt samarbete i arktiska frågor”.

Finland fungerar som ordförande i såväl Arktiska rådet som i Nordiska rådet år 2017. Det finns skäl att klarlägga synergier eller överlappningarna vad gäller Nordiska rådet och det arktiska parlamentariska samarbetet. På ett gemensamt seminarium förs diskussioner med de nordiska arktiska delegationerna och eventuellt de nordiska utrikesutskotten om temat ”Nordiskt samarbete i arktiska frågor”. Tillställningens syfte är att föra en diskussion om konkret nordiskt samarbete i arktiska frågor, bland annat ökat informationsutbyte.

Ansvar: Finlands delegation i Nordiska rådet och Nordiska rådets presidium

 

Genomförande av ordförandeskapsprogrammet

Ordförandeskapsprogrammet är ett målmedvetet program som ställer upp konkreta resultat för ordförandeskapsåret och som innehåller en ansvarsfördelning för de enskilda målsättningarna. År 2017 hålls ett inledande möte under ledning av Nordiska rådets president om programmets genomförande och i slutet av året utvärderas programmets resultat. Nordiska rådets utskott, inklusive utskottsordföranden och – sekreterare, och de nordiska partigrupperna genomför programmet tillsammans

Kontakt

Mari Herranen