Lars Wegendal (Hovedindlæg)

Fru president! Som ordförande i valkommittén vill jag först kortfattat gå igenom de förutsättningar som kommittén har haft att arbeta utifrån och därefter gå igenom de speciella frågor som kommittén har haft att avgöra. Först därefter tänkte jag gå in på valkommitténs förslag.

Nordiska rådets plenarförsamling omfattar 87 medlemmar. Dessa kommer från fem länder och tre självstyrande områden. Alla dessa, utom åtta medlemmar, har valt att organisera sig i fyra olika partigrupper. Av de 87 medlemmarna är 37 kvinnor och 50 män. Det är partigrupperna som lägger förslag till valkommittén. Antalet ledamöter i de olika styrelserna är generellt sett bestämda i förväg och antalet ledamöter från de olika partigrupperna räknas fram med en matematisk metod. På samma sätt kan man med en matematisk metod räkna fram hur många ordförande- och vice ordförandeposter varje partigrupp med sitt antal mandat är kvalificerad för. Därmed inte sagt att det är de matematiska formlerna som i slutändan styr hur det slutgiltiga förslaget ser ut.

I förhållande till tidigare fördelning av mandat har den socialdemokratiska gruppen ökat med två mandat medan mittengruppen minskat med två mandat. Övriga partigrupper är i antal oförändrade.

Valkommitténs mål har varit att få till stånd en så rättvis fördelning av alla uppdrag som möjligt, både könsmässigt och partigruppsmässigt och med en rättvis spridning mellan länderna och de självstyrande områdena. Förhoppningsvis har vi nått en bit på väg, men jag är helt säker på att vi inte har nått ända fram.

Som avgående ordförande hoppas jag att den nya valkommittén tar sig an denna uppgift på allvar, att man arbetar mer intensivt med de olika partigrupperna så att de förslag som hamnar på valkommitténs bord har ett sådant innehåll att det går att uppnå det som vi alla vill, en jämn könsfördelning, en rättvis fördelning mellan partigrupperna och att alla länder och självstyrande områden känner sig representerade i rådets alla organ.

Avslutningsvis kan jag konstatera att valkommitténs förslag innebär att de åtta ledamöter som inte har någon partigruppstillhörighet för första gången är fördelade på rådets alla utskott.

Valkommittén kom vid sitt sammanträde på Åland att diskutera de vaga formuleringar som finns i presidiebeslutet från 2003 om hur presidentposten ska rotera mellan partigrupperna. Denna diskussion fördes mot bakgrund av den isländska delegationens förslag till president och vice president för 2010. Valkommittén beslutade då att sända en fråga till presidiet där valkommittén ville ha ett förtydligande. I all sin klokhet sände presidiet sitt svar tillbaka, ett svar som innebär att valkommittén för framtida val av president ska utarbeta ett utkast till hur valet ska förrättas. Valkommittén ska då speciellt rikta fokus på hur den nationella delegationens förslag till president ska uppfattas samt med målsättningen att reglerna ska vara så tydliga och enkla att tolkningar inte är nödvändiga. I detta sammanhang borde valkommittén även kunna gripa sig an de frågor som jag tidigare nämnde.