Sinikka Bohlin (Hovedindlæg)

Ärade statsministrar, ärade oppositionsledare, ärade representanter för särskilda områden, ärade gäster, ärade medlemmar av Nordiska rådet och välkomna till Nordiska rådets toppmöte! Temat för årets toppmöte är Nordens roll i EU. Tanken är att debattörerna från alla håll ska ge en vision av hur Nordens roll i EU-samarbetet kan effektiviseras och utvecklas.

I det ramprogram som antogs av Nordiska rådet 2008 anförs följande: Samarbetet ska stärka integrationen mellan länderna och främja regionens inflytande i EU och internationellt. Nordiska rådet ska hålla en hög profil i olika parlamentariska samarbetsorgan. Vi vill utveckla samarbetet med EU-parlamentet och relevanta utskott.

Samarbetet mellan de nordiska länderna och EU har blivit djupare, en trend som jag personligen tycker är positiv och som jag hoppas kommer att fortsätta. Det är glädjande att Island nu har lämnat in en EU-ansökan, och jag hoppas verkligen på en positiv utveckling så att den nordiska rösten i EU blir ännu starkare. Genom samarbete kan vi stärka vårt inflytande.

Det finns många fördelar med ett utökat nordiskt samarbete i en globaliserad värld. Jag vill understryka att det inte finns någon motsättning mellan nordiskt samarbete och samarbete i EU. Det är inte antingen–eller utan det är både–och.

Det nordiska och europeiska samarbetet har många likheter. Båda syftar till att vara till nytta för våra medborgare och underlätta rörligheten mellan länderna. Båda har ministerråd och en parlamentarisk församling. EU:s utvidgning är en utmaning och en möjlighet för det nordiska samarbetet att fördjupa den interna nordiska dialogen om internationella och särskilt europeiska frågor.

EU innebär konkurrens men också samarbetsfördelar. I ett allt större EU blir regionernas samarbete allt viktigare. De nordiska länderna kan med sina små hemmamarknader tillsammans konkurrera med större länder och bli attraktiva. Samarbete ger de nordiska länderna större inflytande än om vi agerar var och en för sig. Även om inte alla nordiska länder är med i EU än är vi ändå alla påverkade av EU:s beslut. Inflytande och ekonomi är alltså goda argument för samarbete.

Det nordiska samarbetet är en modell för lyckad politisk integration. I vissa avseenden ligger Norden trots avsaknaden av överstatlighet före EU. Vi hade till exempel tidigt en fungerande gemensam arbetsmarknad och nordisk passfrihet långt före tal om Schengensamarbetet.

Vi kommer under den här sessionen att diskutera ett förslag om nordisk granskning av EU:s grön- och vitböcker. Rådet anser att även om det inte finns skäl att skapa ett nordiskt block inom EU kan samarbetet ytterligare förstärkas. Besluten i EU är en viktig del i den nordiska lagstiftningen och därmed är det viktigt att i ett tidigt skede bevaka EU-ärenden ur ett nordiskt perspektiv. Nästan 30 procent av de propositioner som läggs fram i detta parlament är en direkt följd av beslut av någon av EU:s institutioner.

Förslaget har diskuterats ett antal gånger i Nordiska rådets presidium som har beslutat att anta en särskild EU-strategi. Den viktigaste parlamentariska kanalen för inflytande på EU är naturligtvis de nationella parlamenten, men av och till kan det i EU behandlas förslag av gemensamt nordiskt intresse då det kan vara aktuellt för de nordiska länderna att agera gemensamt.

Jag nämnde tidigare att vi så länge vi har funnits har arbetat med gränshinder. Ibland känns det som om det är en ond cirkel. När vi avskaffar några hinder lyckas vi i våra egna parlament skapa några nya. Men också det faktum att EU-direktiven implementeras olika i olika länder skapar nya hinder för våra medborgare att röra sig fritt.

För några veckor sedan hölls ett Cosacmöte. Det var EU-nämnderna som träffades här i riksdagen. På dagordningen stod frågor som klimatförändringen, den ekonomiska krisen, öppenheten i EU-arbetet samt integration, asyl och polisiärt samarbete, frågor som faktiskt till ganska stor del också finns på vår agenda.

Jag hade vid ett tillfälle möjligheten att få träffa de nordiska deltagarna. Vi hade en bra diskussion. Vi sade: Inga institutioner, inget formellt samarbete, men gärna ett informellt samarbete via våra tjänstemän i respektive kansli. Jag tror att de nordiska länderna på olika sätt i högre grad än i dag kan påverka och vinna gehör i EU genom samråd i frågor av genuint nordiskt intresse, inte genom att inrätta nya institutioner utan på informell väg.

Nordiska rådets uppgift är, som jag ser det, att identifiera frågor av stort intresse för ett eller flera av de nordiska länderna. Här borde vi kunna samverka på ett bättre sätt. Så kan vi få en nordisk EU-politik.