Sinikka Bohlin (Hovedindlæg)

Herr president! Jag vill fortsätta utifrån det som samarbetsministern sade och tacka för ett gott samarbete med det isländska ordförandeskapet.

För att den nordiska budgeten över huvud taget ska kunna användas som styrmedel, både för Nordiska rådet och för Nordiska ministerrådet, behövs en konstruktiv dialog. I år har vi upplevt att det har varit betydligt lättare än vad vi varit vana vid.

Vad angår presidiets betänkande vill jag ändå lyfta fram ett antal frågor som vi tillsammans måste fortsätta att arbeta med. Som Mogens Jensen sade jobbar vi inte på heltid med nordiska frågor. Vi jobbar nästan på övertid med nordiska frågor. Det gäller då att det finns en vilja till samarbete och att ta vara på den kunskap som finns i de nordiska parlamenten.

Jag skulle först och främst vilja beröra budgetprocessen. I år har fackutskotten i alla fall kommit i gång lite grann med att arbeta med budgeten. Men samarbetet mellan fackutskotten och fackministrarna måste ha mycket tydligare prioriteringar i framtiden. Och det är väl vår mening att vi i nästa års budget ska kunna lyfta fram tydligare prioriteringar. Kunskapen finns där, och den politiska kunskapen och processen samt ansvaret måste finnas på basplanet i fackutskotten. Många av oss har under åren upplevt att tjänstemannastyrningen många gånger har varit alldeles för stark.

Vad gäller budgetdokumentet är budgetförslaget fortfarande väldigt svårtillgängligt i sin utformning. Det är svårt att hitta de politiska prioriteringarna. Ofta finns de gömda i olika typer av projekt. Det är därför komplicerat att räkna ut hur mycket budgetmedel som finns för de olika politikområdena miljö, Östersjön, jämställdhet och narkotikabekämpning. Därför välkomnar jag det arbete som nu har påbörjats inom Nordiska ministerrådet, men också i kontrollkommittén, för att följa upp ett stort antal projekt. Helsingforsavtalet reglerar rådets roll i budgetarbetet. Det är fortfarande lite flummigt, tycker jag. Det skulle behövas transparens där. Vilka är våra roller för att kunna gå vidare i det här arbetet?

Det är också viktigt att globaliseringsinitiativet koordineras med de olika politikområdena för att vi tydligt ska kunna se målsättningarna och var den nordiska nyttan finns, men också för att vi ska kunna följa upp resultaten.

Angående rådets prioriteringar har vi varje år diskuterat Nordiska kulturfonden och Orkester Norden, och det gör vi även i år. Jag tror att det är viktigt att vi diskuterar vad som är projekt och vad som är verksamhet. Jag menar inte att alla verksamheter ska vara för evigt, utan att verksamheter måste kunna följas upp för att se om det är verksamhet eller något annat.

Vi får väl se vad som händer i den här dialogen. Men, som sagt, visst kan vi ha konflikter och olika åsikter. Till och med ur konflikter kan det växa något bra, men en konflikt måste följas av en dialog. Och jag är helt övertygad om att vi i Nordiska rådet kan väldigt mycket, vill väldigt mycket och törs mycket. Vi törs faktiskt också förändra.

Med detta yrkar jag bifall till betänkandet om Ministerrådets förslag till budget för Nordiska ministerrådet 2010.