Cristina Husmark Pehrsson (Hovedindlæg)

Herr president! Jag ska ge en översikt över gränshindersarbetet. En fullständig redogörelse för detta arbete vet jag att ni har tagit del av. Den finns i skriftlig form, och de som vill söka mer information utanför detta rum går in på hemsidan Norden.org. Där finns redogörelsen. Jag tänker bara ta upp en del av detta nu.

Arbetet med att undanröja gränshinder mellan de nordiska länderna är högt prioriterat i det nordiska samarbetet. Det gäller att få bort så många hinder som möjligt för att Norden med full kraft ska fungera som en dynamisk tillväxtregion. Det handlar bland annat om att främja företagsamhet och öka rörligheten på arbetsmarknaden.

Gränshindersforums roll som pådrivare i detta arbete är betydelsefullt. Varje lands medlem i Gränshindersforum har också täta kontakter med representanter i sina regeringar.

När vi samarbetsministrar träffades i början av september beslutade vi att gränshinder ska vara en ständigt återkommande punkt på dagordningen på våra möten.

Det gläder mig också att Danmark som tar över ordförandeskapet i ministerrådet nästa år kommer att arbeta för att gränshinder blir en fast punkt på mötena på samtliga ministerråd och att Gränshindersforums ordförande blir inbjuden att delta i dessa möten.

Det är angeläget att skynda på arbetet så mycket som möjligt. Det är därför glädjande att konstatera att sedan Nordiska rådets session i Helsingfors förra året har ytterligare tio komplicerade gränshinder tagits bort mellan våra länder. Dessutom har våra myndigheter intensifierat samarbetet men också informationsinsatserna för att främja det nordiska perspektivet och underlätta för både verksamheter och människor.

Här är några få exempel på sådana gränshinder.

Sverige har ändrat sin lagstiftning så att det är möjligt för utländska vaktbolag att verka i Sverige. Finland har på motsvarande sätt påbörjat ett förändringsarbete.

Nu är det möjligt för gränsområden i Sverige att ta emot fjärrvärme från de nordiska grannländerna utan att behöva betala miljöavgift som bygger på förbrukningen också i grannlandet.

Genom ett särskilt dispensförfarande finns nu möjligheter att transportera sopor och avfall för deponering över gränsen mellan Finland och Sverige. Motsvarande möjlighet finns redan mellan Norge och Sverige.

Nu behöver en sökande som behållit medlemskap i en svensk a-kassa under ett arbete i ett annat EU- eller EES-land inte längre återaktualisera sitt medlemskap i den svenska a-kassan när arbetet i utlandet upphört.

Det var några få exempel på trots allt ganska viktiga punkter som betyder mycket.

Låt mig också ge exempel på förbättringar på samarbets- och informationsområdet som har gjorts.

Gemensamma nordiska informationsseminarier har hållits för myndighetshandläggare för att utbilda handläggare och förbättra handläggningen av nordiska ärenden bland annat på socialförsäkringens och arbetslöshetsförsäkringens områden, men också vad gäller de språkliga rättigheterna.

I januari lanserades en ny webbportal för att hjälpa små och medelstora företag i Öresundsregionen att rekrytera personal och att etablera sig när det gäller både import och export på andra sidan Sundet. Portalen kommer att utvidgas även till andra gränsregioner i Norden.

När det gäller nyckelhålsmärkning har också en gemensam nordisk märkning av mat, det gröna nyckelhålsmärket, tagits fram. Det kommer nu att bli en gemensam nordisk märkning. Det underlättar både för livsmedelsindustrin och för detaljhandeln, och det möjliggör också för konsumenterna att även utanför hemlandet känna igen vad en nyckelhålsmärkning står för.

Vi behöver fler initiativ på andra viktiga områden. Det pågår också mycket arbete här. Låt mig ge några exempel.

Det handlar om förslag på en ny nordisk konvention för social trygghet. En nordisk arbetsgrupp arbetar fram ett förslag till en ny nordisk konvention om social trygghet. Det betyder anpassning till den EG-förordning som kommer att börja tillämpas i maj nästa år och som handlar om att de rättigheter som jag har arbetat mig till vid arbete i annat land också säkerställs och följer mig så att jag kommer att få del av de rättigheter jag tidigare har arbetat in också i andra länder.

När det gäller skolgång i arbetslandet kan det vara så att den som flyttar till annat nordiskt land men fortsätter att arbeta i ursprungslandet kan vilja att barnen går i skola i arbetslandet. Normalt bygger skollagstiftningen på att barn går där de är bosatta. Men Danmark och Sverige planerar nu att inleda arbetet för att se över möjligheterna att anordna skolgång också i arbetslandet.

När det gäller auktorisation av elmontörer har en nordisk arbetsgrupp tillsats för att se över reglerna för auktorisation av elmontörer. Målet är att underlätta denna process och möjliggöra en harmonisering av kraven i Norden.

När det gäller harmonisering av byggsektorn har en nordisk arbetsgrupp tillsats för att undersöka om de nordiska standardiseringskraven inom byggsektorn också kan harmoniseras.

Detta var några av de nya initiativ där arbete pågår.

Inom vissa områden har arbetet med att riva upp gränshinder gått snabbare, med andra frågor har det tagit längre tid. Dessa olikheter hänger ofta samman med nationella regelverk som många gånger baseras på ländernas traditioner och prioriteringar. Detta har resulterat i olika nationella lagstiftningar. Därför är det viktigt att också de nationella lagarna anpassas efter de nordiska ländernas. Det har vi talat om här, implementering inte minst.

Det finns mycket att prata om när det gäller information, när det gäller Hallå Norden, Nordiske tax och Socialförsäkringsportalen. Arbetet går vidare. Mycket har gjorts, mycket görs, men mycket återstår.