Handlinger tilknyttet webside

Artikler

EU-fiskeri med nordiske ingredienser: Halldór Ásgrímsson; EUs nåværende fiskeripolitikk har vært svært mislykket – det er EU-kommisjonen den første til å innrømme. For eksempel dumpes tusenvis av tonn fangst over relingen hvert år på grunn av manglende bestemmelser om utkast. Fiskeriløsninger i de nordiske landene kan tjene som inspirasjon når EU nå skal revidere sin felles fiskeripolitikk.
En region under isen: Eva Franchell; 09/06 2011; I Sverige finns ett begrepp som innebär att man inte mår riktigt bra: Man är ”under isen”. Begreppet beskriver väl situationen i Arktis våren 2011. Som nytt ordförandeland i Arktiska rådet får Sverige ägna sig åt ren krishantering.
”Nordisk velfærdsregering” i krise: Ragnhildur Sverrisdóttir; 27/05 2009; En ny regering har overtaget tøjlerne på Island. De to venstrepartier, Samlingsfronten (det socialdemokratiske parti) og Det Grønne Venstre, har for første gang flertal i parlamentet. De sad ved magten i 100 dage før valget, efter at en regering af det konservative Selvstændighedspartiet og Samlingsfronten var blevet tvunget fra magten i kølvandet på det økonomiske sammenbrud.
Trængsel i ishavet: Thomas Larsen; 09/06 2011; Med deltagelse af blandt andre USA’s udenrigsminister Hillary Clinton blev maj måneds topmøde i Arktisk Råd en manifestation af, at spillet om Arktis er blevet international storpolitik. Danmark er med – via Rigsfællesskabet med Grønland – og ruster sig til kampen om forekomsterne af olie og gas højt mod nord.
Grønland er en nøgleaktør i Arktis: Steen Ulrik Johannessen; 09/06 2011; Den globale opvarmning har gjort Arktis til et økonomisk og politisk særdeles hedt område, hvor den smeltende is gør ressourcerne mere tilgængelige. Grønland har allerede taget hul på mulighederne og er begyndt at udnytte dem, men det sker ikke uden massiv kritik fra miljøorganisationer.
Nordic countries get an international voice in the Arctic: Helena Spongenberg; 23/06 2011; Global warming has changed the Arctic and the region is now facing a very different future that many nations and companies want to be a part of. The Arctic countries are set to make big short term earnings, but at what cost? Analys Norden takes a look at the Nordic countries’ role in the Arctic debate and how they see the risks and opportunities in the Arctic.
Pelagiske trål som alternativ til bunntrål: Færøyene, Island og Norge beskatter i stor grad fælles pelagiske fiskebestande. Fiskeflåten og redskapen som nyttes er også svært lik. Problemstillinger knyttet til forvaltning og utøvelse av fisket er derfor også svært like i de tre landene, og det er mye å vinne på et samarbeid.
Mercury – Nordic countries show the way to a global agreement: This issue of Nordic Environment presents some of the contributions the Nordic Council of Ministers is making to the global mercury process, such as projects and reports managed by, for example, the working group for chemical issues, the Nordic Chemical Group (NKG).
Mer planmessig forvaltning av havet: Arealplanlegging i kystsonen og på havet vil være en forutsetning for å kunne håndtere fremtidige interessekonflikter mellom ulike næringsinteresser, og for vern av sårbare og verdifulle naturområder. Slik arealplanlegging krever imidlertid andre metoder enn arealplanlegging på land. Det er også karakteristisk at marin arealplanlegging må for¬holde seg til grenseoverskridende problemstillinger som må håndteres innenfor et internasjonalt samarbeid. Nordisk Ministerråd har derfor sett det som en viktig oppgave å bidra nettopp metodeutvikling og et internasjonalt fagnettverk på dette området.
Natur og kulturmiljøer på Grønland, Island og Svalbard: En dyb afhængighed af naturen har altid været det grundlæggende vilkår for tilværelsen på Grønland, Island og Svalbard, og derfor er samspillet mellem menneske og miljø den linse, som gør det muligt at forstå, hvordan menneskene gennem tiderne har klaret sig i den utroligt smukke, men barske arktiske natur. Netop den erkendelse er udgangspunktet for den nordiske handlingsplan for beskyttelse af natur- og kulturmiljøer i Arktis fra 1999. Planen inddrog for første gang på internationalt plan kulturmiljøer i et multilateralt miljøsamarbejde i Arktis. Behovet for at beskytte den sårbare arktiske natur og de unikke fortidsminder stiger år for år på grund af øget færdsel, voksende turisme og mange forskningsprojekter i fjerne og svært tilgængelige områder.
Livet på havbunnen skades av hardhendt fiske: Bunnpåvirkning av fiske, og arealplanlegging i sjø er viktige samarbeidsområder for Nordisk Ministerråd. Forskerne har til nå kartlagt bare en forsvinnende liten del av bunnen i verdenshavene. Vi vet likevel at det finnes områder med et yrende dyreliv, at disse lett kan ødelegges av for eksempel hardhendt bunnfiske, og at dyrelivet deretter trenger årtier på å etablere seg på nytt.
Teine som miljøvennlige alternativ til andre fiskeredskaper: Svenske, norske og færøyske forskere jobber nå med støtte fra Nordisk Ministerråd, med å finne nye redskapestyper som skal være mer skånsomme mot havbunnen ved å gjøre teinefisket mer effektivt og mer energieffektive.
Uppvärmningen förändrar Nordens natur: Fjällräven har minskat dramatiskt i Norge, Finland och Sverige under det senaste århundradet, och nu återstår bara 50 - 120 individer. En förklaring till tillbakagången är att ett varmare klimat gjort det möjligt för rödräven att sprida sig norrut och konkurrera ut fjällräven.
Framgångsrik förvaltning bakom sillens återkomst: Den norska vårlekande sillen ansågs en gång vara världens största fiskbestånd. Det kan ha varit sant ännu på 1950-talet, innan beståndet nästan utplånades av överfiskning. Trots att bestånden minskade snabbt stoppades inte fisket helt, vilket fördröjde återhämtningen. På 1980-talet infördes fångstkvoter, samtidigt som sillens lek lyckades bra år 1983. Det blev en vändpunkt.
Den arktiska frågan står och stampar efter valet, precis som allt annat: Markku Heikkilä; 09/06 2011; För två år sedan fick Finlands utrikesminister Alexander Stubb ett arktiskt uppvaknande vid Arktiska rådets utrikesministermöte i Tromsö. Efter det inledde Finland en stark utrikespolitisk invasion mot norr. Men när de övriga ländernas arktiska utrikesministrar samlades i Nuuk nu i maj stannade Stubb hemma. Efter valet i april har all politik i Finland varit som förlamad, inklusive den arktiska politiken.
Betalning för ekosystemtjänster – praktiska exempel i norr: Istället för att bygga ut sitt reningsverk med kväverening slöt Lysekils kommun på Sveriges västkust avtal med en musselodlare. Odlaren får betalt av kommunen för varje ton kväve som upptas i de skördade musslorna. Musslorna levererar en ekosystemtjänst som samhället betalar för.
Gemensam insats för att rädda havsfåglar: Fisket efter fiskarter som är viktiga födoresurser för havsfåglar måste begränsas och fiskemetoder som förhindrar att havsfåglar fångas oavsiktligt måste utvecklas.