Mindre än ett år efter publiceringen av den första nordiska globalise-ringsbarometern har världsekonomins tillstånd förändrats dramatiskt. En djup finanskris har drabbat investerare, låntagare och de finansinstitut som betjänar dem. En djup ekonomisk kris som hotar att tvinga världs-ekonomin till stagnation för första gången i modern tid. Några av de tidi-gare konjunkturnedgångarna och finansiella kollapserna har i och för sig haft internationella dimensioner, men detta är tveklöst den första verkligt globala krisen som påverkar i stort sett alla världens ekonomier. Det väcker en rad långsiktiga frågor om globalisering, om marknadernas funktion och om vilka lärdomar de nordiska länderna ska dra av krisen. Samtidigt som krisen fortfarande fördjupas finns det även flera frågor på kort sikt om vad som bör göras just nu för att bromsa nedgången.

Den nordiska globaliseringsbarometern ger ett bidrag till de frågor som är relaterade till ekonomins utbudssida, dvs. de faktorer som påver-kar en ekonomis produktiva kapacitet på medellång sikt. Mycket av da-gens politiska fokus ligger snarare på insatser på kort sikt till stöd för finanssystemen samt på kompensering för den minskade totala efterfrå-gan. Utmaningen ligger i att fatta sådana politiska val på kort sikt som åtgärdar de omedelbara problemen, samtidigt som de är förenliga med ökande global konkurrenskraft och produktiv kapacitet över tid. Barome-tern ger data till underlag för de beslut som väntar Nordens ledare i detta avseende.