News

Final edition of Analys Norden

Michael Funch — 2012-02-09T09:00:00Z

A great deal has been said and written about Nordic co-operation in recent years. Both the new Danish government and the Finnish president-elect have called for closer co-operation in the Nordic Region, for example.

Last week the Nordic Social Democrats also launched a research project to consider the future of the Nordic model. Interest spans the political spectrum in other words.

The Nordic Council and Council of Ministers have jointly published Analys Norden for several years, in print at first and later online. Top writers have produced insightful articles, which have often sparked debate in the Nordic countries and among politicians.

Unfortunately, circulation is stagnant and relatively low, so we have decided to try something new. No decision has yet been taken as to how a replacement for Analys Norden will emerge. What has been decided is that the final edition in the current format will appear on 23 February and that the theme will be the Nordic model, which continues to arouse such keen interest.

We would like to thank our loyal readers for their interest. You will hear from us about new initiatives later in the year.

Manu Sareen: Regeringen opprioriterer fjernelsen af grænsehindringer mellem de nordiske lande

Louise Hagemann — 2012-02-06T12:20:00Z

Eksempler på grænsehindringer:

Bornholm: Bornholms Passageforening har i et brev gjort ministeren opmærksom på 70 grænsehindringer som møder bornholmere på vej i transit gennem Sverige, hvor navnlig toldkontrol udgør et problem.

Øresund: I en rapport fra 2012 udarbejdet af Øresundskomitéen har man identificeret 33 hindringer og muligheder for integrationen i regionen.

Ministeren for nordisk samarbejde Manu Sareen udtaler:

- Grænsehindringer betyder, at virksomhederne lider økonomisk tab, og de er en stor gene for den enkelte borger i dagligdagen eksempelvis i Øresundsregionen og på Bornholm. Tager man f.eks. Øresundsregionen er fordelene åbenlyse: alene i 2010 skabte pendlingen 5 mia. DKK i økonomisk vækst til det danske samfund. Det er mig derfor magtpåliggende, at vi fra dansk side – i samarbejde med de øvrige nordiske lande – medvirker aktivt til at fjerne flest mulige grænsehindringer i Norden allerede i år.

Nordic co-operation a key issue for Finnish President-elect

Heidi Orava — 2012-02-05T23:00:00Z

Niinistö made it clear on election night that there will be no major changes in foreign policy and stressed the importance of good relations in the Nordic Region and with Russia.

Under the 2000 constitution, the President is co-ordinates foreign policy with the government of the day.

Niinistö of the National Coalition Party won 62.6% of the vote to defeat Pekka Haavisto (Green). Both candidates support Finland's traditionally active EU policy.

Read Markku Heikkilä's analysis of the election and of the new president in the most recent special edition of Analys Norden!

Winner of the Nordic Council Literature Prize 2012 to be announced on 22 March

Jesper Schou-Knudsen — 2012-02-03T13:38:25Z

The announcement will take place simultaneously with the presentation of the prize in conjunction with the Nordic Council's Theme Session, which is being held in Reykjavik this year. More information on time and place will be published on norden.org.

The Literature Prize is awarded for a work of imaginative literature written in one of the Nordic languages. This can be a novel, a play, a collection of poetry, short stories or essays, or other work.

The Nordic Council Literature Prize celebrates 50 years

The Nordic Council Literature Prize was instituted in 1961 and awarded for the first time in 1962. The important 50th anniversary will be marked by a number of events in both 2011 and 2012. Further information on norden.org/literature prize.

Raising the level of the fisheries debate

Michael Funch — 2012-02-02T14:35:00Z

On 30 January 2012 ,the Nordic Council of Ministers hosted a meeting in Copenhagen and brought together experts from all over the Region to set up the Nordic Marine Think Tank (NMTT).

The aim is to promote informed debate on fisheries policy in the Region and beyond. According to the founders, too much spin and biased information currently characterises the debate about how marine resources are exploited.

The sea must remain a pillar of a healthy economy.

The NMTT will address issues such as mackerel in the North Atlantic, the regulation of quotas in international waters, offshore wind farms and the conservation of marine areas. It will also provide documented information about the impact of the fishing industry and other marine activities on the condition of the seas.

"The seas and their ecosystems need to remain healthy. And the commercial exploitation of living marine resources needs to be sustainable. The sea must remain a pillar of a healthy economy. But we also have to strike a balance between the profits to be made and the effects on the ecosystem. The think tank will ensure that both sides are properly represented in public debate and when political decisions are made," said one of the founders, Victor Hjort, a former director of Eurofish.

Call for factual discussion

The people behind the Nordic Marine Think Tank would particularly like to ensure that the discussion about the impact of fishing on marine ecosystems is conducted on an objective and sound scientific basis. "In the global and regional debate about the climate there is a need to distinguish between facts and what amounts – in the worst cases –to spin," say the founders.

The think tank is independent of official national and international bodies, as well as the financial interests of the fisheries sector, but the founders have issued a call for collaboration with NGOs who share their approach.

Thirty people attended the inaugural meeting in Copenhagen on 30 January 2012, at which NMTT was formally established, statutes and guidelines for its work adopted and elections held for the board.

Theme session to focus on the Arctic

Heidi Orava — 2012-02-01T15:10:00Z

The many and complex political challenges faced in the Arctic is also one of three main themes for the Finnish Presidency of the Nordic Council in 2012.

Promoting a form of development that guarantees the living standards of the Arctic people is one of the key issues. A balance has to be struck between the rights and needs of the people and protection of the fragile natural environment, particularly because global interest in exploiting Arctic natural resources is growing, as is interest in opening up Arctic transport routes. A variety of national, regional and global bodies are involved in Arctic issues.

The winner of the Nordic Council Literature prize will be announced at the theme session for the first time this year. The award ceremony will be on March 22.

The theme session will be held prior to the March meeting of the Nordic Council on 21-22 March.

Den nordiska modellen ska stresstestas

Heidi Orava — 2012-01-31T16:45:00Z

Tio socialdemokratiska och fackliga ledare i Norden, däribland Norges, Danmarks och Islands statsministrar, lanserar och motiverar projektinitiativet i en debattartikel i Dagens Nyheter den 31 januari:

”Att möta framtiden genom att pressa ned löner är en återvändsgränd. En sådan ekonomi skulle inte skapa den välståndsökning som krävs för att kombinera en stark tillväxt med ambitionen om ett jämlikt välfärdssamhälle av allra högsta klass. Näringslivet i Norden ska konkurrera med kunskap och kompetens. Därför krävs investeringar i forskning, ett vässat utbildningssystem och att många fler får möjligheter till ett livslångt lärande – inte försämrade arbetsvillkor.”

Utöver en grundrapport, som belyser hörnstenarna i den nordiska modellen samt de inre och yttre förändringar som modellen står inför, kommer landspecifika rapporter och fem temarapporter att presenteras. Teman som behandlas är hållbar tillväxt, framtidens avtalsmodeller, integration och utmaningar, demokrati och delaktighet samt välfärdens framtid, finansiering och hållbarhet.

Projektet finansieras av samarbetsorganisationen för de nordiska socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen (Samak) men kommer att drivas av oberoende forskare i de nordiska länderna.

Calls for Belarus to commute death sentences

Heidi Orava — 2012-01-31T08:06:22Z

"The sentence runs counter to the legal principles that protect human rights in Europe. There is also good reason to doubt whether the trial was fair. Executing the two men would further sully the reputation of Belarus and show how far removed the country is from European values," the President said.

The trial and sentences followed the bomb attack on a subway station in Minsk in April 2011, in which twelve people lost their lives and over 150 were injured. Jean-Claude Mignon, the President of the Parliamentary Assembly of the Council of Europe (PACE), has also issued a statement criticising the sentences, pointing out that the young men's confessions were extracted under torture.

Belarus is the only country in Europe that is not part of the Council of Europe and has not ratified the European Convention on Human Rights.

Mittengruppen vill ha juridiskt bindande regler i det arktiska området

Mats Holmström — 2012-01-30T00:00:00Z

- Det är viktigt att man arbetar aktivt med förvaltningspolitik, myndighetskontroll samt sjöfarts- och miljösäkerhet, säger Anita Brodén, Mittengruppens språkrör för miljöfrågor.

- Utgångspunkten måste nog alltid vara lokalsamhällets intressen rörande bland annat utnyttjandet av naturresurser i området.

Mittengruppen anser att även arktiska landsområden bör inkluderas i de olika arktiska strategierna. I detta sammanhang bör diskussionen om naturresurser omfatta även de mineraler som finns på landet.

- Ofta glöms det bort att de arktiska områdena omfattar både sjö- och landområden, säger Simo Rundgren, Mittengruppens talesperson för arktiska frågor.

- I Sverige, Finland, Norge och Grönland är gruvindustrin en starkt växande näring. Utnyttjandet av dessa resurser förutsätter gemensamma logistiska lösningar - och naturligtvis vill vi att också denna näring bedrivs på en hållbar bas.

Debatten om Arktis kommer att fortsätta under Nordiska rådets mini-session i Reykjavik den 24 mars.

Manu Sareen: EU krisen styrker det nordiske samarbejde

Louise Hagemann — 2012-01-27T14:25:00Z

”Det nordiske samarbejde fylder 60 år i år og har overlevet mange kriser - også i EU. Jeg synes, at den aktuelle krise bør være afsæt til at skabe et endnu tættere nordisk samarbejde. Gerne svarende til det vi allerede er vidne til på forsvarsområdet. Det kræver, at vi bliver endnu bedre til at udnytte den gode synergi der imellem de nordiske lande. Der er masser af muligheder. Jeg glæder mig til at høre gode bud på, hvordan vi gør”, siger Manu Sareen, minister for nordisk samarbejde, forud for debatmødet.

Marlene Wind, Leder for Center for Europæisk Politik, Københavns Universitet, deltager også i mødet og giver sin vurdering af udviklingen i EU og dens betydning for de nordiske lande og deres samarbejde.

”Jeg forventer, at EU-topmødet vil bringe EU tættere på en afklaring af, hvordan finanspagten bliver skruet sammen. Jeg forventer dog ikke en stor forbrødring i holdningerne blandt de nordiske lande. Det ser ikke ud til at Sverige har flertal i parlamentet til at kunne deltage. Danmark vil sandsynligvis gå med, men på et løsere grundlag end de øvrige medlemslande og Finland er jo euroland. Det er i sig selv interessant, at vi efterhånden ser et billede, hvor de nordiske lande knytter sig forskelligt til det europæiske projekt. Det kan godt få konsekvenser for hvilke interesser og hvilken EU politik de vil føre i fremtiden”, udtaler Marlene Wind som optakt til debatmødet.

Bertel Haarder, tidligere Europaminister og formand for Danmarks delegation i Nordisk Råd deltager også i debatten sammen med Heidi Avellan, politisk chefredaktør på Sydsvenskan.

Der har været overvældende stor interesse for at deltage i debatmødet ”Krisen – en chance for Norden?”, så det er en fuld sal ordstyrer Lars Trier Mogensen byder velkommen til i Politikens Hus, København tirsdag den 31. januar fra kl. 17-18.30.

Utdanning og forskning gir mer velferd

Silje Bergum Kinsten — 2012-01-26T13:13:09Z

Velferd i praksis heter programmet for Ministerrådet for utdanning og forskning under det norske formannskapet i 2012. Tora Aasland, forsknings- og høyere utdanningsminister, la frem programmet for parlamentarikerne i Nordisk råd onsdag 25. januar.

- Det norske sektorprogrammet handler om utdanning og forskning som virkemidler for vekst og velferd, sa Tora Aasland til Kultur- og utdanningsutvalget under Nordisk råds møter i Oslo.

Sektorprogrammet har to overordnede temaer: Kunnskap for helse og velferd i Norden og kunnskap for grønn vekst i Norden.

I følge den norske ministeren ønsker formannskapet å drøfte hvordan en best kan ivareta kvalitet og kapasitet i helse- og velferdsyrkene.

- Forskningsbasert utdanning på ulike utdanningsnivåer og læring i arbeidslivet bidrar til å utvikle etterspurt kompetanse. Fra norsk side vil dialogen om utvikling av helse- og omsorgstjenestene være basert på arbeidet med en kommende stortingsmelding om utdanning og forskning knyttet til velferdsyrker. Denne meldingen vil være under behandling i 2012, sa Tora Aasland.

Aasland viste også til den ferske rapporten: Vilje til forskning, som konkluderer med at det finnes et betydelig potensial for et styrket nordisk samarbeid om forskning og innovasjon.

- Jeg er opptatt av at også langsiktig oppbygning av kunnskap i utdanningssystemet må tas aktivt med i betraktning dersom vi skal få full uttelling for de komparative fortrinnene vi har i Norden. Et velfungerende og balansert kunnskapstriangel er avgjørende for fremtidig grønn vekst og velferd, sa den norske forsknings- og høyere utdanningsministeren.

I sitt møte med de nordiske parlamentarikerne understreket minister også verdien av det gode samarbeidet med Nordisk råd.

Velferdsstaten i et nordisk perspektiv er hovedtemaet under det norske formannskapet i 2012. Tora Aasland møtte de nordiske parlamentarikerne i forbindelse med Nordisk råds møter i Oslo 24.- 25. januar.

Dubbelt medborgarskap viktig identitetsfråga

Heidi Orava — 2012-01-26T10:20:00Z

Satu Haapanen anser det vara viktigt att utskottet fortsätter diskussionen om dubbelt medborgarskap. Hon skulle gärna också se att Norge tog upp saken till politisk diskussion.

– I dag är de nordiska medborgarna inte likställda med varandra när det gäller medborgarskap. Till exempel får en person med danskt medborgarskap som är bosatt i Sverige varken rösta i det svenska riksdagsvalet eller i det danska folketingsvalet, säger Haapanen.

– Dubbelt medborgarskap är också ett viktigt erkännande av en persons identitet. Det erkänner det faktum att en person i själva verket kan ha fler än ett hemland. Medborgarskapet är dock en historisk produkt och ska därför betraktas i förhållande till rådande förhållanden och en allt mer globaliserad värld.

Norge avvaktar

Medborgar- och konsumentutskottets vice ordförande Martin Kolberg tillstår att de nordiska länderna skulle gagnas av att ha en gemensam praxis i frågan, särskilt i tider med stor invandring. En politisk diskussion om saken är ändå inte aktuell i Norge för tillfället.

– Om det vore möjligt att avgränsa dubbelt medborgarskap till de nordiska länderna hade det varit enklare, men detta sätter internationella konventioner stopp för, säger Martin Kolberg.

– Dubbelt medborgarskap medför frågor om dubbla demokratiska rättigheter i två länder. Det medför också vissa problem gällande genomförandet av värnplikt och vissa säkerhetspolitiska problem. Detta sammantaget har gjort att den norska regeringen, med flankstöd av Stortinget, konstaterat att frågan inte är aktuell just nu, säger Kolberg.

Hälften av världens länder och elva av EU15-länderna tillåter dubbelt medborgarskap.

Nordiskt ledarskap i klimatarbetet behövs

Mats Holmström — 2012-01-26T08:10:00Z

Vid seminariet framkom att vi har både en ekonomisk kris och en klimatkris. Internationella förpliktelser är nödvändiga, men det behövs politiska åtaganden. För att främja grön tillväxt behövs offentliga och privata partnerskap och långsiktiga investeringar. Det bör finnas klara målsättningar och en vägkarta för grön tillväxt, så att resurserna allokeras effektivt.

- I Norden finns en stor miljömedvetenhet, men också ett internationellt engagemang och solidaritet. Vi har alla förutsättningar att agera gemensamt och fortsätta vara föregångare inom klimat- och energisektorn samt visa på ett gemensamt nordiskt ledarskap. Det civila samhällets medverkan får inte heller glömmas i klimatarbetet, säger Anita Brodén från Nordiska rådets Mittengrupp.

Mittengruppen menar vidare att behovet av innovationer inom miljö- och energiteknologier är stort och att efterfrågan på koldioxidneutrala lösningar växer.

Ambitionsnivån i klimatarbetet kan höjas och investerarna har ofta efterlyst bättre förutsägbarhet av det politiska beslutsfattandet för att våga investera i t.ex. energismarta lösningar. Det bör finnas ett förtroende att uppskattningar över framtidsutvecklingen och globalt fastställda klimatmålsättningarna är hållbara.

- Forskning och innovationer är viktiga för den gröna tillväxten. Tryggad finansiering och mod att investera behövs för att främja användningen av energisnåla lösningar. Ekonomiska institutioner som NEFCO och NIB är i sin tur goda exempel på nordiskt engagemang i det globala klimatarbetet, fortsätter Brodén.

Fokus på børn og unge med ADHD

Louise Hagemann — 2012-01-25T14:37:26Z

-Der er en stigende forekomst af ADHD i Norden, som hænger sammen med øget viden om sygdommen og fokus på nye grupper af patienter især piger og kvinder, forklarede Hedi Aase, dr. Psycholog, og Kari Furu, Phd, fra Nationalt Folkehelseinstitut i Norge, der præsenterede den seneste forskning indenfor ADHD for politikerne i Velfærdsudvalget.

Forskerne fremlagde en undersøgelse, som viste at antallet af patienter, som fik ADHD medicin i Sverige, Danmark og Norge var steget markant i perioden 2006 – 2010 fra 1,9 – 5,4 (Sverige), 1,8 -6,0 (Danmark) og 4,4 – 6,7 (Norge) pr. 1000 indbyggere.

Denne udvikling og behandlingen med nervemedicin til børn og unge optog i høj grad de nordiske politikere. Men forskerne afviste, at medicineringen har en negativ langtidseffekt.

-ADHD medicinen har en positiv effekt på 70-80% af børn og unge og der er betydelig bedre effekt af medicinsk behandling end psykosocial behandling, sagde Hedi Aase. Hun forklarede, at der ikke er alvorlig risiko for at brugen af ADHD medicin øger risikoen for at udvikle eksempelvis hjertesygdomme og forhøjet blodtryk. Der er heller ingen indikationer på, at medicinering i barndommen medfører en øget risiko for brug af rusmidler senere i livet.

Forskerne understregede dog, at der er behov for mere viden om langtidsvirkningerne af den medicinske og psykosociale behandling af ADHD både på regionalt og nordisk niveau.

-Vi skal sikre, at forskningen indenfor ADHD ikke overlades til medicinalindustrien. Det er også nødvendigt, at vi undersøger effekten af de forskellige former for behandling både medicinsk og psykosocialt, så vi ikke bare give børn medicin, fordi de ikke lige passer ind i vores skolesystem, sagde Vigdis Giltun, medlem af Velfærdsudvalget.

Velfærdsudvalget vil nu fremsætte forslag om en undersøgelse af omfanget af sygdommen og de forskellige behandlingsformer på nordisk plan i forbindelse med Nordisk Råds session i efteråret.

Overall picture of Nordic EU policy

Ane Cecilie Blichfeldt — 2012-01-25T14:30:00Z

In different contexts, and most recently at the Presidium meeting in Reykjavik in Iceland, the question of how Nordic co-operation should revitalise and draw attention to what is being done in relation to the EU has been raised. Despite the fact that not all the countries are members of the EU, the Nordic Region plays a major role in European co-operation. Both in the countries and in the different areas of Nordic co-operation a great deal is done to contribute to development in Europe, but there is no overall picture.

Therefore, there is now a recommendation to the Nordic Council of Ministers to co-ordinate and compile an annual description but also a progressive report for measures related to the EU. It is also hoped that the foreign ministers will raise EU themes of common Nordic interest in foreign policy debates at the annual session.

This year Denmark holds the Presidency of the EU and during this time there could be particular interest in discussing EU policy, according to the recommendation of the Nordic Council.