Så ojämlik är vården: Män dör, kvinnor lider

Män lever kortare än kvinnor, de blir oftare sjuka och de dör oftare av sina sjukdomar än kvinnor. Det är dels en konsekvens av sämre levnadsvanor, dels av en ovilja att gå till doktorn. Män blir inlagda på sjukhus och kräver dyr specialistvård, eftersom de inte söker vård i tid. Samhället skulle tjäna på att män började känna efter, och sen gick till vårdcentralen.

- Män dör som flugor, men om man frågar dem, så säger de att de mår bra, säger Svend Aage Madsen, chefspsykolog på Rigshospitalet i Köpenhamn.

Låg utbildning slår mot män

Kvinnor säger oftare att de mår dåligt. De sjukskriver sig i högre grad än män, och söker sig oftare till primärvården.

Forskarna Sven Aage Madsen och Solveig Osborg Ose har båda fördjupat sig i könsskillnaderna inom vården, och delade med sig av kunskaperna på Nordiska ministerrådets konferens i Åbo, Hur mår du Norden? den 27-28 januari.

Sven Aage Madsen slog fast att skillnaderna i livslängd mellan män och kvinnor minskar när jämställdheten ökar. Island ”vinner” i en Europeisk jämförelse, medan Finland och Danmark "knappast förtjänar att inkluderas i Norden" i frågan om manlig livslängd. Även utbildningsnivå har stor betydelse för livslängd och hälsa. Men kvinnor klarar låg utbildning bättre än män, som får en drastisk negativ hälsoeffekt.

Pappaledigt bra för hälsan

Sven Aage Madsen lyfte fram två trender med stor betydelse för mäns hälsa: Män halkar för första gången i världshistorien efter kvinnorna när det gäller utbildningsnivå, vilket kan få mycket negativ effekt för deras hälsa. Samtidigt visar män ett - också historiskt - nyväckt intresse för föräldraledighet, något som visat sig ha god inverkan på deras hälsa.

- Ju mer män går in i papparollen, desto mer sjukskriver de sig, vilket är positivt. Genom föräldraledigheten blir de bättre på att tillvarata sin egen hälsa. Det har varit dysfunktionellt för män att inte känna efter hur de mår, säger Sven Aage Madsen.

Sven Aage Madsens slutsats är att det behövs en hälsopolitik särskilt riktad mot män.

Uppsökande vård

- Sjukvården behöver lära sig att kommunicera med lågutbildade män. Det kan till och med vara en bra idé att söka upp män på deras arbetsplatser och erbjuda dem vård där.

Om män behöver söka vård tidigare, behöver kvinnor lära sig att beskriva bristerna i sin arbetsmiljö, sammanfattar Solveig Osborg Ose, seniorforskare på SINTEF, Stiftelsen for industriell og teknisk forskning.

Inom alla yrkesgrupper och åldrar sjukskriver sig kvinnor mer än män, och mest av alla nordbor sjukskriver de sig de norska kvinnorna. Kvinnor får i lägre grad än män sjukdomsdiagnoser när de söker vård för sina besvär, sin ledvärk och muskelsmärtor. Vården uppfattar deras symptom som diffusa och subjektiva.  

Solveig Osborg Ose har lett en stor litteraturstudie om orsakerna till kvinnors sjukskrivningar i Norge. Hon börjar med att konstatera att den Nordiska välfärdsmodellen lett till en extremt könssegregerad arbetsmarknad. Och eftersom arbetsmiljöforskningen främst bedrivits inom industrin, råder fortfarande en förlamande kunskapsbrist om vad som orsakar kvinnors sjukskrivningar.

Dubbla roller

- Forskningen tar inte hänsyn till utmaningarna i kvinnoyrkena. Vilka konsekvenser får de nära patientrelationerna, och det våld som exempelvis förekommer inom demensvården?

En hypotes är att kvinnornas dubbla roll, som yrkesarbetande och samtidigt huvudansvarig för hemmet, kan förklara överbelastning och sjukskrivningar.

Solveig Osborg Ose framhåller att hypotesen ska undersökas socialgrupp för socialgrupp. Kvinnorna med lägst inkomster har mindre chans att avlasta sig själva genom att arbeta deltid.

Varning för ökade klyftor

Solveig Osborg Ose poängterar att kvinnor har starka incitament att gå över till mansdominerade yrken, medan män inte alls har några incitament att gå in i kvinnoyrkena. Hon varnar för att import av billig arbetskraft till vård- och omsorgsyrkena kan ge dem ännu lägre status och öka de sociala klyftorna bland kvinnorna i Norden.

Fakta

Konferensen Hur mår du Norden? var startskottet för ett treårigt projekt som syftar till att förnya den nordiska välfärdsmodellen. Nordiska ministerrådet ansvarar för finansieringen av projektet ”Ett öppet och innovativt Norden med välmående människor 2020 – Lika möjligheter till välfärd, utbildning, kultur och arbete”.Projektets utgångspunkt är att välfärdssamhället måste utvecklas på bred bas.

Projektets teman är välfärd, mångfald, jämlikhet, jämställdhet och en kulturellt hållbar utveckling. I synnerhet barn och unga prioriteras inom projektet. I arbetet drar man också nytta av och beaktar den nordiska forsknings- och innovationsverksamheten.