Document Actions
This content is not available in your chosen language, we are displaying it in Swedish.

Språkdiskussionen i Nordiska rådet närmar sig beslut

Skall finskan och isländskan få status som officiella språk inom Nordiska rådet? Ärendet har diskuterats sedan oktober 2016 och målsättningen är att rådet fattar beslut i saken i samband med höstens session i Oslo. På sitt möte den 27.6 enades Nordiska rådets presidium om att arbeta vidare med ett kompromissförslag som skiljer mellan samarbetets officiella språk och sekretariatets arbetsspråk. De officiella språken skulle enligt förslaget bli danska, norska, svenska, finska och isländska, medan arbetsspråken på sekretariatet skulle vara de tre skandinaviska språken.

28.06.2018

Enligt Nordiska rådets arbetsordning från år 2012 betraktas de nordiska språken som  likvärdiga på rådets möten. Enligt nuvarande ordning är arbetsspråken, både på rådets möten och inom sekretariatet  danska, norska och svenska, och tolkning till finska och isländska arrangeras vid behov. Alla centrala dokument översätts till finska och isländska. 

Frågan om arbetsspråken aktualiserades efter att de finländska och isländska delegationerna hösten 2016 lade fram ett förslag om att också finskan och isländskan borde bli arbetsspråk. Ärendet har tidigare diskuterats i presidiet och behandlades också under sessionen i Helsingfors 2017. Där beslöts att en ny beredning skall göras med sikte på beslut på sessionen 2018. Presidiets diskussion idag var en del av den beredningsprocessen.

- Vi lägger stor vikt vid att vi får en teknisk och praktisk lösning som gör att alla deltagarna från de olika länderna känner sig inkluderade och kan sätta sig in i de ärenden som behandlas på sitt eget modersmål. Det är också bra för debatten att man kan delta på sitt eget modersmål, säger Nordiska rådets president, Norges Michael Tetzschner. 

De argument som har lyfts fram i debatten har berört demokrati och likvärdighet, men också de ekonomiska konsekvenser som en utökningen av antalet arbetsspråk skulle få. 

Tolkningsbehovet på Nordiska rådets möten har ökat med nästan 30 procent mellan åren 2005 och 2017, som en konsekvens av att kunskaperna i de skandinaviska språken har försämrats i Finland och Island. Mängden översatta dokument har också vuxit betydligt under det senaste decenniet.

Presidiet tar avstånd från tanken på att lösa problemet genom att ta i bruk engelska som gemensamt språk. 

Contacts