Document Actions
This content is not available in your chosen language, we are displaying it in Danish.

Nordiskt samarbete - hur ser framtiden ut?

Tal vid NODRED's 20 års jubileum

Speaker: Jan-Erik Enestam

Venue: Vasa, Finland

Date: Jun 04, 2009

Någon har sagt – med hänvisning till EU – att det nordiska samarbetet har spelat ut sin roll. Så är det inte. EU utvecklas och blir allt större. Därför ökar behovet av regionalt samarbete. Därför har behovet av nordiskt samarbete sällan varit större än nu. Men det handlar också om globaliseringen. Vi har sedan 1952 haft ett regionalt samarbete i Norden. Nu är momentum att lägga in ett extra kol!

Det nordiska samarbetet bygger på geografisk närhet, vår till stora delar gemensamma historia och den kultur- och värdegemenskap, vars kännetecken är demokrati och jämlikhet, inte minst mellan könen, rättvisa och ömsesidig respekt, men också, dessvärre i minskande grad, möjlighet att språkligt förstå varandra. Den nordiska välfärdsmodellen är det konkreta resultatet av allt det som vi har gemensamt.

Det nordiska samarbetet är unikt på grund av sin omfattning och genom att det sker på så många nivåer. Det parlamentariska samarbetet inleddes 1952, då Nordiska rådet (NR) grundades. Regeringssamarbetet institutionaliserades 1971, då Nordiska ministerrådet (NMR) bildades. NR och NMR är en helt unik gemensam politisk arena för både parlamentariker och ministrar från fem länder och tre självstyrande områden. På den kommunala sektorn existerar ett omfattande vänortssamarbete, som förenar städer och kommuner inom hela Norden med varandra och som erbjuder täta kontakter mellan både myndigheter och kommuninvånare. Slutligen har vi det som kanske är det mest karaktäristiska, nämligen samarbetet inom medborgarsamhället mellan organisationer och människor. På detta plan finns det hundratals föreningar och organisationer med nordiskt samarbete på sitt program. Föreningarna Norden, som finns i alla våra länder och självstyrande områden är den drivande kraften inom medborgarsamhällets nordiska samarbete och samtidigt en viktig kontaktlänk till det officiella Norden.

På basen av ovanstående är det knappast överraskande att ett företag i ett nordiskt land oftast söker fusion med ett företag i ett annat nordiskt land. Nordea, Stora Enso, Telia Sonera är blott några exempel på detta.

NR har visat sin och det nordiska samarbetets styrka också genom att i mycket varierande politiska och geopolitiska situationer ha kunnat anpassa verksamheten till nya krav. Samtidigt har man kunnat bibehålla sin initiativförmåga och kreativitet både när det gäller det specifikt nordiska och öppningar i internationell riktning. Ett exempel på detta är samarbetet med våra närområden kring Östersjön. NR:s insatser i Baltikum då de tre baltiska staterna förnyade sin självständighet var betydande. Det aktiva samarbetet mellan Estland, Lettland och Litauen samt deras motsvarighet till NR, den Baltiska församlingen, fortsätter. Samarbetet med Ryssland och den Ryska federationens parlament intar numera en central ställning i vårt närområdessamarbete.

Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Globala utmaningar och möjligheter kräver gemensamma lösningar. Men det behövs också förnyelse, innovationer och större flexibilitet. Den nu aktuella globala finanskrisen visar att varken enskilda regeringar eller företag på egen hand klarar av de problem som globaliseringen också medför. De nordiska statsministrarnas beslut i juni i fjol om gemensamma nordiska satsningar för att på bästa sätt dra nytta av de möjligheter globaliseringen innebär har visat sig framsynt.

Globalisering betyder att forskning och utbildning internationaliseras och att konkurrensen om talanger och innovationer blir intensivare. De nordiska länderna har kommit långt och har idag framstående forskare. De gemensamma nordiska satsningarna på forskning och innovation inom klimat-, energi- och miljöfrågor visar världen vad vi kan. Klimatfrågan berör oss alla. Vi vet att utsläppen av växthusgaser måste reduceras. Här kan ett nordiskt samarbete som baseras på långsiktig, massiv politisk insats för en hållbar utveckling göra Norden till en radikal drivkraft i de internationella klimatförhandlingarna. Bland annat har de nordiska länderna enastående och varandra kompletterande kompetens för att vidareutveckla och kommersialisera hållbara energilösningar baserade på biomassa-, vatten-, vind-, kärn- och geotermisk teknik, samt inte minst energieffektivitet. Detta skapar nya möjligheter för nordiskt näringsliv.

Det är säkert ingen tillfällighet att FN:s klimattoppmöte hålls i Köpenhamn i början av december detta. Det är en tillfällighet att Sverige råkar ha EU-ordförandeskapet samtidigt. Men, tillfällighet eller inte, Norden har möjlighet att visa vägen.

Om viljan finns, och det är jag övertygad om att den gör, har de nordiska länderna tillsammans ett mycket större inflytande än vad deras ekonomiska och kvantitativa tyngd förutsätter, bland annat tack vare det intresse den nordiska välfärdsmodellen väcker ute i världen. Andra vill veta hur det kommer sig att de nordiska länderna som regel återfinns bland de tio bästa då länderna rangordnas enligt konkurrenskraft, hållbar utveckling, frånvaro av korruption, kreativitet, teknologiutveckling eller utbildning. Men de nordiska länderna ligger i den absoluta toppen också då det gäller skattetryck. Här ligger en paradox. Trots högt skattetryck ligger man i täten vad gäller internationell konkurrenskraft.

Säkerhets- och försvarspolitiken var under det kalla krigets dagar tabubelagt i det nordiska samarbetet. Försvarsministrarna var inte välkomna att delta i rådets sessioner. Nu har också försvarsministrarna sin egen debatt under sessionen. Idag sker faktiskt det mest genomgripande nordiska samarbetet på försvars- och säkerhetspolitikens område. På uppdrag av de nordiska utrikesministrarna har Norges f.d. försvars- och utrikesminister Torvald Stoltenberg utarbetat en rapport ” Nordisk samarbeid om utenriks- og sikkerhetspolitikk”, som han överlämnade till utrikesministrarna den 9 februari detta år. Nio av hans 13 förslag rör direkt eller indirekt försvarsförvaltningen, vilket visar dels, att de nordiska länderna bör kunna samarbeta även på de mest sensitiva områdena, dels på ett uppdämt behov att ta igen det som man inte kunde göra under det kalla krigets dagar.

Tiden medger inte en genomgång av alla 13 förslag, så jag nöjer mig med att nämna endast två. Det ena berör er. Stoltenberg föreslår att en nordisk katastrofenhet etableras, med tanke på större katastrofer och olyckor i Norden och andra länder. Enhetens huvuduppgift skulle vara att sörja för en samordnad nordisk insats vid behov. Enheten skulle ansvara för att material och personal finns tillgänglig samt etablera nätverk mellan de många offentliga och privata organisationer som finns på området. Enheten skulle utveckla nordiska ”team” för att täcka speciella behov, bl.a. vad gäller avancerad sök och räddning. Enheten skulle basera sin verksamhet på och ge ett konkret mervärde till gällande bilaterala och internationella avtal, såsom t.ex. ramavtalet om nordiskt samarbete om räddningstjänsten, NORDRED. – Betrakta detta som en erkänsla och värdig 20-års present!

Det andra gäller hans allra sista förslag, ”En nordisk solidaritetsdeklaration”, enligt vilken de nordiska regeringarna bör ingå en gemensam säkerhetspolitisk solidaritetsdeklaration där de på ett förpliktande sätt klargör hur de kommer att reagera om ett nordiskt land blir utsatt för ett yttre angrepp eller för otillbörlig påtryckning.

Förslaget ska ses mot bakgrunden av att de nordiska ländernas försvarsmakter inte ensamma klara av att upprätthålla ett trovärdigt nationellt försvar, eftersom försvarsmaterielkostnaderna skjuter i höjden. Genom samarbete, arbetsfördelning och samordning av resurserna, som samtidigt skapar ett ömsesidigt beroende kan de nordiska länderna utveckla försvarsförmågan på ett sätt som annars inte vore möjligt. Integrationen av försvarsmakterna är redan i gång, så solidaritetsdeklarationen vore en kodifiering av praxis.

Förverkligas merparten av Stoltenbergs förslag är man de facto så nära den nordiska försvarsunion man inte lyckades skapa 1949. Ett bättre bevis på att det nordiska samarbetet har framtiden framför sig får man leta efter.

Contact

Heidi Orava
Phone: +45 21 71 71 48