Document Actions
This content is not available in your chosen language, we are displaying it in Swedish.

Öppningstal Ordrupgarden

Speaker: Jan-Erik Enestam

Date: Sep 22, 2011

Om Helene Schjerfbeck var här idag skulle hon vara nöjd. Hon skulle vara i goda vänners lag och snacka senaste nytt i konstvärlden med sina kolleger. Hon skulle beundra H.C Bergs sfärer, förundra sig över Marjo Levlins videoinstallation eller Malin Ahlsveds målningar, och leta efter beröringspunkter till sin egen konst. Efter öppningsfestligheterna, ute i Köpenhamns nattliv, skulle hon dyka in i gränslösa diskussioner om Konsten och Skapandet. Hon skulle berätta om sin barndom och om sina resor till Paris, om sina studier och om sin kamp för att bli en respekterad konstnär under en epok då kvinnor inte hade den rättigheten. Kanske skulle hon också berätta om hur hon var tvungen att lyssna på sin inre röst för att skapa verk som så radikalt avvek från den samtida konstens huvudfåra. Kanske skulle hon avslöja hemligheten med sina enkla, men väldigt moderna linjer.

Helene Schjerfbecks livsverk finns här hos oss idag, och konstverken får ta hennes plats i dialogen med den nya generationens konstnärer. Det är ytterst intressant att vandra genom utställningen och se reflektionerna från det förflutna, och jämföra dem med vår egen upplevelse av nutiden. Reflective Shadows, som har kuraterats av Leevi Haapala, är en insiktsfull utställningshelhet som förenar konstnärernas upplevelser till en enhetlig berättelse. Det är en berättelse som besökaren utan extra kostnad kan ta med sig hem och enligt lust och behov återuppleva. Skuggorna kastar inget mörker, utan för berättelsen framåt.  Det finns elva berättarröster, och likt en bra berättelse är den inte bunden till blott en tid och en plats.

En av berättelsens förenande bågar är 5,4 procent, det vill säga den svenskspråkiga minoritetens andel av befolkningen i Finland, som även Helene Schjerfbeck var en del av. Svenska Kulturfonden, som grundades under Schjerfbecks livstid, fortsätter sitt värdefulla arbete för att stöda nutidskonsten.

Den finländska konsten upplever just nu en renässans, och denna fantastiska utställningshelhet är ett exempel på det. Skaparkraften kan inte fjättras, och den finner alltid en väg. Konstnärerna har välvårdade och finstämda instrument i sitt bruk, och de känner dem väl. Den konstnärliga visionen är en kraft, och de konstnärliga teknikerna är dess medel för förverkligande. Den här utställningen visar att kraften och tekniken ligger i balans, och att visionen har funnit sin väg hit till Ordrupgaarden.

Tack ska ni ha, Malin Ahlsved, Axel Antas, HC Berg, Mi Duncker, Saara Ekström, Lotta Ingman, Marjo Levlin, Nina Roos, Hans Rosenström, Kim Simonsson och Helene Schjerfbeck. Ett stort tack riktar vi också till kuratorn för Reflective Shadows Leevi Haapala, för ett storartat jobb och för en fin insikt. Jag tackar Ateneums konstmuseum, och museet för nutidskonst Kiasma. Tack till Ordrupgaardens konstmuseum, och till Finlands kulturinstitut i Danmark, utan vilka den här utställningshelheten inte skulle finnas till.

Om Helene Schjerfbeck var här idag skulle hon säga att tala är silver, men guld är att låta konsten tala för sig själv. Med de här orden förklarar jag utställningen öppnad!