Document Actions
This content is not available in your chosen language, we are displaying it in Danish.

Ville Niinistö (Main speech)

Date
Oct 28, 2009
Agenda item
9. Freedom of Movement
Speaker
Ville Niinistö

På Medborgar- och konsumentutskottets vägnar ber jag att få tacka för redogörelsen om gränshinder. I utskottet arbetar vi för att nordiska medborgare i största möjliga utsträckning ska kunna resa och bosätta sig fritt över gränserna. Därför är vi också nöjda över att varje år kunna konstatera att ytterligare några gränshinder raderats ur listan.

Medborgar- och konsumentutskottet har i år gjort ett studiebesök i Sameland i svenska Norrbotten. I samband med det vill jag lyfta fram några gränshinder som varken ministerrådet eller Gränshinderforumet tidigare har tagit itu med.

Det gäller den samiska befolkningen som bor och rör sig både i och mellan Finland, Sverige och Norge. Samernas kultur och verksamhet sträcker sig från öst till väst och kan inte ta hänsyn till nationella gränser. Denna befolkningsgrupp berörs av flera olika regler, lagar och rättigheter i de tre nämnda länderna och ovanpå dessa också Rysslands regel.

Samernas kulturella överlevnad kräver samarbete över gränser. Möjligheter till utbildning på sina egna språk och upprätthållande av kulturella traditioner, medieutbud på samiska språk och sameland, alla dessa kräver i större utsträckning gränsöverskridande lösningar.

Det finns också stora skillnader mellan de tre ländernas rennäringssystem vilket är viktigt för samerna. I Finland kan renägaren sälja kött direkt till konsumenten utan komplicerade regler gällande slaktningen. Så är det inte i Sverige och Norge.

Regler gällande renskötsel, jakt och ersättning för förlorade djur varierar också mycket. I Finland har vem som helst rätt att syssla med renskötsel, så länge det sker inom en sameby. I Norge och Sverige är renskötseln samernas ensamrätt. I Sverige omfattar rätten till rennäring också rätten att bland annat jaga och fiska inom den sameby man tillhör. Så ser det dock inte ut i Finland och Norge.

Slutligen också gränshinder inom näringslivet. Låt oss ta som exempel en norsk firma som ordnar snöskotersafari och kör grupper från Norge till Finland och lämnar gruppen där. Denna firma har inte rätt att ta en ny grupp från Finland tillbaka till Norge med skotrarna. Det finns ett behov att öka samarbetet i området för att komma åt dessa gränshinder. En stor del av dessa hinder berör också hela befolkningen utöver samerna. En nordisk samekonvention skulle också kunna hjälpa till i processen att tackla gränshinder. Därför rekommenderar och hoppas vi att ministerrådet främjar arbetet med denna konvention. I detta samband kan man lätta problemen som inte anses höra till Gränshinderforumet för att garantera överlevnadsmöjligheter för vår ursprungsbefolkning i de nordiska länderna.