Det stadsnära landskapet möjliggör närrekreation, vilket har ett stort hälsovärde. Det är här som stadsbor kommer i kontakt med jord- och skogsbruk, och närproducerad mat kan odlas och marknadsföras. Det är även i utbyggnaden av städerna som vi har störst möjlighet att bedriva ett samhällsbyggande i samklang med naturen, bland annat genom att integrera kulturlandskapets värden och verka för att ovärderlig jordbruksmark inte bebyggs och allemansrättslig mark inte stängslas in. Ett skäl till detta är att planering och lagstiftning vilar på en separat hantering av stad och land - därmed faller de stadsnära landskapens värden mellan stolarna.

• Med stöd av den Europeiska Landskapskonventionen bör en samlad samhällsplanering av stadsnära landskap utarbetas. Forum för medborgardeltagande behövs för att uppmärksamma landskapets värden, men även redskap för en kraftfullare regionplanering behövs eftersom stadsnära landskap vanligen är ett mellankommunalt intresse.
• Allemansrätten som princip är en viktig del av flera nordiska länders samhälle och identitet. Men allemansrätten runt större städer är hotad utan en väl utbyggd struktur av allemansrättsliga marker som knyter samman stad med omgivande landsbygd. En starkare regional planering underlättar ett sådant skydd.
• Stadsnära landskap utgörs inte enbart av jord- och skogsbruk. I synnerhet vid de större städerna finns det t.ex. övergivna industrimarker och områden som är i vänteläge inför framtida bebyggelse. Dessa marker bör uppmärksammas som en resurs för friluftsliv och som en del av grönstrukturen. Allemansrättens giltighet beträffande dessa marker behöver klargöras.
• Möjligheterna att certifiera stadsnära mångfunktionella jordbruk bör utredas. Certifierade gårdar bör uppmuntras med ekonomiskt stöd från stat eller kommun.