Barn och unga

Barn och ungdomar har alltid varit en viktig målgrupp för det nordiska samarbetet. I arbetet med att ge barn och unga bättre möjligheter för att utöva friluftsliv och uppleva naturen har man initierat ett nordisktbaltiskt projekt. Meningen är att ge barn och unga rätt till ett sunt liv med en rik natur, ren miljö och plats till friluftsliv. Projektet visar med enkla metoder hur naturområden kan skyddas och göras tillgängliga. Sammanlagt har drygt 40 skolor och över 3 000 elever i nio länder inklusive nordvästra Ryssland deltagit i satsningen.

Barnstugor

Små barn tillbringar en stor del av sin tid i barnstugor, och därför är det viktigt att miljön är den bäst tänkbara. Nivåer för luftkvalitet och buller samt lagstiftning eller rekommendationer om barns rätt till tillgänglighet till natur och fysisk aktivitet kan skilja mellan länder. Därför har man genomfört ett projekt som omfattar miljö och hälsoaspekter inom områden som kemikalier, luftkvalitet, buller och friluftsliv och folkhälsa. Projektet har också om fattat en kartläggning av barns matvanor. Resultaten kan användas som underlag för kommande miljömärkning av matvaror och barnprodukter. Projektetresultaten presenteras i en rapport som utkommer i juni 2007. (TemaNord 2007:533)

Övergödning

Övergödning (eutrofiering) är i dag ett av de mest akuta miljöproblemen i Östersjön och utsläppen kommer främst från jordbruket. Miljöskyddet av hav sker både nationellt och genom internationella konventioner, för Östersjön helcom (Helsingforskonventionen).
Inom det nordiska miljösamarbetet har man bland annat gått in för att utarbeta åtgärdsstrategier för att minska utsläppen av näringsämnen samt utveckla marina modeller för att beräkna övergödningen och dess miljöeffekter. Frågan hänger nära samman med en ekosystem¬baserad förvaltning av havsmiljön.
Huvudmålet för projektet har varit att synliggöra goda erfarenheter och ge träning i metoder som relaterar till kartläggning och mätning av kväveutsläpp från jordbruket i Leningradregionen. Samma metoder har använts i de baltiska länderna och i Norden vid utarbetandet av vattenområdesplaner.

NOBANIS och konventionerna

Genom informationsprojektet nobanis har en Internetportal öppnats med upplysningar om främmande arter http://www.artportalen.se/nobanis. Portalen ger infor¬mation om regelverk, expertnätverk, litteratur m.m. och är en förebild för liknande arbete i eu. Flera euländer samt länder anslutna till FN:s konvention om biologisk mångfald har bidragit med uppgifter.
Portalen är ett viktigt vapen i den nordiskbaltiska kampen mot skadliga plantor och djur som på olika vis dyker upp i Nordens flora och fauna.
Resultaten hittills har gällt utveckling av en artdatabank, framtagande av faktaark och inspel till EU:s sjätte forskningsprogram. eu:s miljömyndighet (European Environment Agency) är intresserad av att arbetet ska ingå i deras utveckling av indikatorer för biologisk mångfald.

Gröna offentliga inköp

Offentliga inköp bör alltid vara miljömässigt hållbara. Därför har vi i det nordiska samarbetet genomfört ett pilotprojekt om miljökriterier för offentliga inköp. Resultaten har lett till ökat samarbete om offentlig upphandling som förväntas ingå i EU-kommissionens arbete kring gröna offentliga inköp och miljöteknik (etap).
Projektet syftar till att främja utvecklingen av ny miljöteknologi genom att bygga på nordiska erfarenheter. Goda nordiska exempel på miljöteknologiområdet kommer att analyseras för att identifiera framgångsfaktorer med hänsyn till genomförande och marknadsföring, särskilt med fokus på åtgärder och innovationssystem som kan överföras till övriga sektorer.

Klimat

På naturområdet har det utarbetats en rapport om nordisk naturförvaltning i ett förändrat klimat. Rapporten framhäver naturens roll i klimatdebatten och understryker värdet av en aktiv naturförvaltning både på land och i havet när det gäller exempelvis fiskebeståndet.
Projektet avslutades 2005 med publiceringen av projektrapporten ”Nordisk naturforvaltning i et ændret klima” (TemaNord 2005: 571). Projektrapporten har fått stor publicitet i Norden i både press och tv, och den har följts upp av de nordiska miljöministrarna med en resolution om anpassning till klimatförändringar. Projektet har också presenterats på internationella och nationella konferenser.
Som uppföljning på projektet har det satts igång ett nytt projekt om att utveckla så kallade klimatindikatorer. Det finns också planer på att ta fram undervisningsmaterial om klimatförändringar i Norden.

Nordiskt miljösamarbete

Det nuvarande miljöhandlingsprogrammet gäller för åren 2005–2008. Programmet är indelat i fyra teman: miljö och hälsa; havet; natur, kulturmiljö och friluftsliv samt hållbar produktion och konsumtion. Klimatfrågorna behandlas på tvärs i alla teman. Arktis står också i fokus genom den arktiska miljöstrategin för klimat och miljögifter som miljöministrarna antog på sitt sommarmöte på Svalbard i augusti 2006.
Miljöprogrammet genomförs huvudsakligen genom ett tiotal arbetsgrupper och nätverk med experter. Den sammanlagda satsningen per år uppgår till omkring 30 miljoner danska kronor, och programmet genererar cirka 200 projekt, workshops, seminarier och andra liknande aktiviteter. Resultaten förmedlas löpande i rapporter, broschyrer, faktablad, manualer och hemsidor med mera.
Genom sina höga ambitioner på miljöområdet kan de nordiska länderna fungera som initiativtagare och drivkraft inte bara inom Norden utan också i Nordens närområden, i EU och internationellt.

Nordiska rådets natur och miljöpris

Nordiska rådet delar varje år ut ett nordiskt naturoch miljöpris på 350 000 danska kronor. Pristagarna får stor synlighet i offentligheten, och fjolårets pristagare, professorn och författaren Bogi Hansen från Färöarna, var inget undantag. Hansen har med sina föreläsningar om klimatförändringar rönt stort intresse och lockat fulla hus var han än uppträtt.
Temat för priset var i fjol klimatförändring och klimatanpassning – i år är det stadsmiljön som står i fokus. Priset tilldelas en nordisk kommun, ett företag, organisation eller person som på ett särskilt förtjänstfullt sätt har arbetat för att skapa en miljömässigt hållbar stad. Arbetet kan exempelvis bestå av konkreta insatser i den urbana miljön, för att främja grönområden, trafik¬system eller avfallshanteringen.
Prismottagaren väljs av en bedömningskommitté med representanter från de fem nordiska länderna och de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Priset delas ut i samband med Nordiska rådets session i Oslo i höst.