EU-parlamentet har sagt nej till en plan som har som mål att rädda det europeiska systemet för handel med klimatkvoter. Nordiska råder anser att detta är ett hot för klimatsamarbetet och kommer att pressa på för en gemensam nordisk front i saken.
EU-parlamentet har sagt nej till en plan från klimatkommissionär Connie Hedegaard som skulle rädda det europeiska systemet för handel med klimatkvoter. Nordiska rådet anser att detta är en katastrof för klimatet.
Samtliga nordiska regeringar stöttar klimatkommissionär Connie Hedegaards förslag till ny plan för handel med klimatkvoter i EU. Det fanns också brett stöd för förslaget bland EU-parlamentariker från Danmark, Sverige och Finland. Men det fattades 10 röster för att få det godkänt i EU-parlamentet.
- Kvotsystemet har varit en hörnsten i klimatpolitiken, ett viktigt redskap för att säkra att näringslivet tar i bruk kostnadseffektiva lösningar för att reducera utsläpp av klimatgaser. Med EU-parlamentets beslut finns det stor risk för att hela systemet kollapsar. Har de energitunga industrierna större vikt i den politiska beslutsprocessen än sunt förnuft, frågar Ann-Kristine Johansson, ordförande för Nordiska rådets miljöutskott.
Nordiska rådet har kontinuerligt stöttat åtgärder för att reducera utsläpp av klimatgaser och Norden har stått bland de främsta länderna som önskar att raskt skrida till verket i klimatpolitiken.
- Det överhängande miljö- och klimathotet är en global utmaning som bara kan lösas genom brett internationellt samarbete. Fram till nu har det europeiska samarbetet varit en förebild för vad som kan uppnås genom samarbete. Detta är därför inte bara ett bakslag för europeisk klimatpolitik. Jag fruktar också smittoeffekten på andra länder och regioner. Jag kommer att ta upp saken i Nordiska rådet och i den dialog jag har med kolleger i andra europeiska länder. Vi måste försöka att komma ut ur dilemmat som beslutet i EU-parlamentet har lett till, säger Johansson.
EU:s kvotsystem hade som mål att säkra ett pris på CO2-utsläpp som incitament för ökad energieffektivitet och innovationer – det skulle löna sig att utveckla klimatvänliga lösningar. Dessvärre har det utdelats för många kvoter i förhållande till efterfrågan och därmed har priset på kvoten blivit för låg för att ha önskad effekt.
Ett förslag från klimatkommissionären Connie Hedegaard skulle rätta till problemet. Förslaget godkändes i Europeiska unionens råd, men måste också godkännas i EU-parlamentet för att träda i kraft. Med dagens låga pris på CO2-utsläpp har de knappt 12 000 europeiska företag som ingår i systemet i dag ingen ekonomisk fördel av en produktion med så små CO2-utsläpp som möjligt.
Tryggvi Felixson
Puhelin
+45 29 69 29 37
Sähköposti
tfe@norden.org