Tehdyt toimenpiteet
Sisältöä ei ole saatavilla valitsemallasi kielellä, joten se näytetään kielellä ruotsi.

Nordiska rådet manar på EU att ratificera Parisavtalet

EU måste ratificera Parisavtalet snart för att inte tappa styrfart och trovärdighet i implementeringen av klimatarbetet. Det säger Nordiska rådets hållbarhetsutskott i en skrivelse till Europeiska kommissionen.

28.09.2016

Nordiska rådets parlamentarikerkonferens om klok klimatlagstiftning drog fullt hus 27.9.

- EU kan inte göra anspråk på att vara föregångare i klimatarbetet om ratificeringen dröjer. Utskottet för ett hållbart Norden hoppas att kommissionen gör allt för att få ratificeringen i hamn snarast, säger utskottsordförande Hanna Kosonen (C, Mittengruppen). 

Parisavtalet som världens länder enades om vid FN:s klimattoppmöte i Paris 2015, är rättsligt bindande och träder i kraft när minst 55 parter som tillsammans står för minst 55 procent av de totala globala utläppen av växthusgaser ratificerat avtalet. Hittills har totalt 61 länder, däribland USA och Kina, lämnat in sina ratifikationsinstrument som sammanlagt står för 47,79 procent av utsläppen.

Klok klimatlagstiftning en förutsättning för implementeringen

Nordiska rådet arrangerade den 27 september en parlamentarikerkonferens om klok klimatlagstiftning i samband med rådets höstmöten i Stockholm.

- Utan smart klimatlagstiftning blir målen i Parisavtalet ouppnåeliga, och här spelar parlamentarikerna en viktig roll. Det är parlamenten som ratificerar avtal, och parlamentariker som fattar budgetbesluten. Ett viktigt uppdag är dessutom att säkra den folkliga uppbackningen, konstaterade Hanna Kosonen.

Transportsektorn lyftes vid konferensen fram som ett område med stora utmaningar men med stor nordisk samarbetspotential då det gäller klimatåtgärder och -lagstiftning.

- Det finns skäl att se på Skandinavien och Finland som ett område när man utvecklar tågtrafiken. Men det stora hålet i Parisavtalet är att flygtransporten och sjöfarten inte är en del av avtalet. Det skulle ligga ett signalvärde i att samarbeta nordiskt för att få in detta i avtalet, sade norska Tom E. B Holthe (FrP), medlem av utskottet för tillväxt och utveckling i Norden.

Enligt Hans Jørgen Koch, direktör för Nordisk energiforskning, finns även goda möjligheter till export av nordiska klimatlösningar, bland annat smarta elnät.

- Till exempel har hela Östafrika ungefär samma mix av energikällor som vi har i Norden. Det som saknas är dock kunskap om hur man kan kombinera de olika energiformerna och samarbeta över landsgränserna. Här finns exportmöjligheter för både nordiska erfarenheter och nordisk teknologi, sade Koch.

Vegetabilier eller insekter?

Professor Jørgen E. Olesen från Århus universitet presenterade den komplexa men nödvändiga klimatinsatsen inom jord- och skogsbruket. Den mat som produceras påverkar klimatet mer än många känner till och insatser för att minska matspill har stor betydelse i det långa loppet. 

- Alla nordiska familjer och arbetsplatser borde införa en köttfri dag i veckan. Det vore ett bra sätt att göra medborgarna uppmärksamma på att köttproduktionen belastar klimatet hundra gånger mer än produktionen av vegetabilier, sade danska Karin Gaardsted, socialdemokratisk medlem av Nordiska rådets hållbarhetsutskott.

Finska riksdagsledamoten Satu Hassi (C) tog tankegången ett steget längre:

- I vår kultur är vi främmande för att äta insekter som sådana, men kunde man inte göra korv av dem på samma sätt som man gör av kött och lever, föreslog Hassi.

- Fördelen med insekter är att produktionstiden är kort, men en mer sannolik väg framåt är att vi ökar andelen vegetabilier i både djurfoder och mat, svarade Jørgen E. Olesen.

Läs Ciceros rapport Klimapolitikken i Norden - En sammenligning av mål og virkemidler i de nordiske landene

Yhteydenotot

Tryggvi Felixson
Puhelin +45 29 69 29 37
Sähköposti tfe@norden.org

Heidi Orava
Puhelin +45 21 71 71 48
Sähköposti heor@norden.org