<?xml version="1.0" encoding="utf-8" ?>
<rdf:RDF xmlns:rdf="http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:syn="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/" xmlns="http://purl.org/rss/1.0/">




    



<channel rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/uutiset/RSS">
  <title>Uutiset</title>
  <link>http://www.norden.org</link>

  <description>
    
      
    
  </description>

  

  
            <syn:updatePeriod>daily</syn:updatePeriod>
            <syn:updateFrequency>1</syn:updateFrequency>
            <syn:updateBase>2009-06-03T01:09:14Z</syn:updateBase>
        

  <image rdf:resource="http://www.norden.org/logo.png"/>

  <items>
    <rdf:Seq>
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/pohjoismaiden-ministerineuvosto/yhteistyoeministerit-mr-sam/norden-i-fokus-toimistot/norden-i-fokus-sverige/champagne-mode-och-politik-i-almedalen"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/ny-samverkansmodell-mot-barns-ohaelsa"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/eurovisionsschlagerfestivalen-anvaender-maten-som-visitkort-foer-norden"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/kulturarbetare-i-klaem-mellan-laenderna"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/nordiska-raadet-arktiskt-avtal-inte-tillraeckligt"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/rundbordssamtale-i-syktyvkar"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/nuorisotyoettoemyys-vaatii-maiden-rajat-ylittaevaeae-yhteistyoetae"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/ministerit-haluavat-helpottaa-siirtymistae-koulusta-tyoeelaemaeaen"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/pohjoismaiden-paeaeministerit-keskustelevat-uusista-yhteisistae-panostuksista"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/nye-observatoerer-i-arktisk-raad"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/koulun-ohjausasiakirjat-varmistavat-tasa-arvon-paremmin-kuin-lainsaeaedaentoe"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/fraan-vision-till-handling-i-den-nordiska-byggbranschen"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/tyoe-ja-paeaeministerit-keskustelevat-nuorisotyoellisyydestae-tukholmassa"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/faersaarten-pohjolan-talo-taeyttaeae-30-vuotta"/>
      
      
        <rdf:li rdf:resource="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/suomalainen-selonteko-korostaa-pohjoismaisen-puolustusyhteistyoen-merkitystae"/>
      
    </rdf:Seq>
  </items>

</channel>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/pohjoismaiden-ministerineuvosto/yhteistyoeministerit-mr-sam/norden-i-fokus-toimistot/norden-i-fokus-sverige/champagne-mode-och-politik-i-almedalen">
    <title>Champagne, mode och politik i Almedalen</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/pohjoismaiden-ministerineuvosto/yhteistyoeministerit-mr-sam/norden-i-fokus-toimistot/norden-i-fokus-sverige/champagne-mode-och-politik-i-almedalen</link>
    <description>Tisdagen 2 juli kommer att bli Nordens dag i Almedalen. Samarbetsminister Ewa Björling kommer att träffa sina nordiska ministerkollegor och tala om framtiden för nordiskt samarbete. Det blir nordisk försvarsdebatt och seminarier om hållbart mode, ungt entreprenörskap, ungdomsarbetslöshet och män i vården.  En dykare och ministrar från Åland talar om fynden av champagne och hur man ska hantera skatterna från Östersjön.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Följande aktiviter kommer att pågå under Nordens dag i Almedalen, Donnersgatan 6 vid Almedalsparken. Innehållet uppdateras kontinuerligt. <br /><b><br />Hållbar modekonsumtion – paradox eller möjlighet?<br /></b>09.00-09.45 Bara i de nordiska länderna slänger vi årligen 10-25 kg kläder och textilier per person, vilket har stor påverkan på miljön. Tar modeindustrin och politikerna sitt ansvar och vilken roll har den enskilde konsumenten? Och hur kan de nordiska länderna ta täten i arbetet med en hållbar modekonsumtion? Arr. Norden i Fokus och Nordic Fashion Association</p>
<p><b>Medverkande:</b> Helena Leander, miljöpolitisk talesperson, Miljöpartiet, Jonas Eder-Hansen, utvecklingsdirektör, Nordic Fashion Association m.fl. Moderator, Michael Schragger, The Sustainable Fashion Academy. <b>Arr.</b> Norden i Fokus och Nordic Fashion Association</p>
<p><b>Hen ska vårda, men till vilket pris?</b><br />10.00–10.45 Kvinnor bryter mansdominansen i yrken och positioner. Vad krävs för att männen i Norden ska göra samma sak? Och vad händer om de inte gör det? Om 30 år kommer det att saknas 30 000 sjuksköterskor, bara i Sverige. Vem ska vårda och till vilket pris? Hur blir villkoren om kvinnodominansen består? Arr. Norden i Fokus och NIKK, Nordisk information för kunskap om kön.</p>
<p><b>Medverkande:</b> Maria Arnholm, jämställdhetsminister, Utbildningsdepartementet, Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet, Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör, Vårdföretagarna, Camilla Gunell, lantråd, Ålands landskapsregering, forskare. Moderator, Monica Signahl och Imran Jakobsson.<br /><b>Arr.</b> Norden i Fokus och NIKK, Nordisk information för kunskap om kön</p>
<p><b>Unga utan jobb – politikernas fel?<br /></b>11.00–11.45 Ungdomsarbetslösheten är en fråga som prioriteras inom alla partier. Trots det riskerar en generation unga att möta vuxenlivet som arbetslös. Varför har vi så hög ungdomsarbetslöshet? Vilka insatser fungerar i Norden och vilka lösningar presenterar experterna, ansvariga politiker och de unga? Arr. Norden i Fokus och NVC</p>
<p><b>Medverkande: </b>Gabriel Wikström, förbundsordförande, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Malin Sahlén, nationalekonom och författare till boken Ungdomsarbetslöshet, Terje Olsen, projektledare, Nordens Välfärdscenter, m.fl. Moderator, Monica Signahl och Imran Jakobsson.<br /><b>Arr</b>. Norden i Fokus och NVC, Nordens Välfärdscenter<br /><br /><b>Ett gemensamt nordiskt försvar?</b><br />Debatt om nordiskt försvarssamarbete. <br /><b>Medverkande:</b> Marit Nybakk, Nordiska rådets president med flera .<b>Arr:</b> Nordiska Rådet, Nordiska ministerrådet</p>
<p><b>Nordiskt samarbete – fokus för framtiden. Åtta ministrar reflekterar.<br /></b>14.20–15.50 Hur ser framtiden ut för det nordiska samarbetet? I år är Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet. Ewa Björling, nordisk samarbetsminister, har med anledning av detta bjudit in sina nordiska ministerkollegor för att diskutera utmaningar och möjligheter för det nordiska samarbetet. Arr. Utrikesdepartementet, Utrikespolitiska institutet och Utrikespolitiska föreningarna i Sverige.</p>
<p><b>Medverkande:</b> Alexander Stubb, Samarbetsminister, Finland. Annika Olsen, Samarbetsminister, Färöarna. Ewa Björling, Samarbetsminister, Sverige. Manu Sareen, Samarbetsminister, Danmark. Rigmor Aasrud, Samarbetsminister, Norge. Veronica Thörnroos, Samarbetsminister, Åland. Anna Jardfelt, Direktör/moderator, Utrikespolitiska Institutet. <b>Arr.</b> Utrikesdepartementet, Utrikespolitiska institutet och Utrikespolitiska föreningarna i Sverige.</p>
<p><b>Östersjöns gömda skatter – världens äldsta champagne</b></p>
<p>16.00–16.45 I början av juli 2010 påträffade en grupp dykare från Åland och Sverige ett tidigare okänt fartygsvrak.  roderstocken, noterade man ett flertal flaskor som tycktes gjorde för förvaring av Det är troligen världens äldsta champagne och öl som hittades. Fyndet har väckt uppmärksamhet världen över.</p>
<p>Hur skall man på Åland använda fyndet på bästa möjliga sätt i marknadsföring, publicitet och som kulturarv? Problematiken runt fyndet är inte enkel med många intressen som har idéer. Vad gör Östersjöns dåliga vattenkvalitet med våra gömda skatter som ännu inte upptäckts?</p>
<p><b>Medverkande:</b> Dykaren Christian Ekström som var med vid upptäckten. Ålands landskapsregerings kulturministerJohan Ehn och näringsminister Fredrik Karlström.</p>
<p><b>Från ung kreatör till big business</b> <br />17.00–17.45 Kulturella och kreativa näringar är en växande bransch i Norden. Hur skapas de bästa möjliga ramarna för unga kreatörer att bli entreprenörer? Hur ska de som vill bygga upp en verksamhet få tillgång till nödvändig kunskap och finansiering? <b>Arr.</b> Norden i Fokus, KreaNord och FUN, Företagsamma Unga Nordbor.</p>
<p><b>Medverkande:</b> Bette och Cilla Eklund, grundare av BEdesign, Sven-Olof Bodenfors, nestor inom reklamvärlden, ordförande regeringens råd för kulturella och kreativa näringar, med flera<br /><b>Arr.</b> Norden i Fokus, KreaNord och FUN, Företagsamma Unga Nordbor.</p>
<p> </p>
<p> </p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Louise Hertzberg</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-22T09:15:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/ny-samverkansmodell-mot-barns-ohaelsa">
    <title>Ny samverkansmodell mot barns ohälsa</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/ny-samverkansmodell-mot-barns-ohaelsa</link>
    <description>Nu lanseras Nordiska Livsstilsverkstan som ska hjälpa föräldrar att tillsammans med förskole- och hälsopersonal öka kunskapen om sambandet mellan livsstil och hälsa. Bakom projektet står professor Karin C Ringsberg, vid Nordic School of Public Health NHV. </description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p class="mceContentBody documentContent">Efter upprepade larmrapporter om ohälsa bland barn lanseras Nordiska Livsstilsverkstan, en ny arbetsmodell för samverkan mellan föräldrar, förskola, hälsoväsende och forskare. Syftet är att öka förståelsen för sambandet mellan livsstil och hälsa med förhoppningen att kunskapen förs över till barnen, så att de i framtiden kan göra egna hälsofrämjande livsstilsval.<br /><br />– Upprinnelsen till idén är den forskning som visar att fetma och mental ohälsa hos barn ökar, samt föräldrars tilltagande upplevelse av tidsbrist och stress. Jag ville utveckla en modell där föräldrar tillsammans med förskole- och hälsopersonal deltar på lika villkor och bidrar med olika slags erfarenheter, berättar Karin C Ringsberg, initiativtagare och projektledare för projektet.<br /><br />Till skillnad från befintliga föräldrastödmodeller, som ofta fokuserar på problem och riskfaktorer, har Nordiska Livsstilsverkstan en hälsofrämjande utgångspunkt. <br /><br />– Hälsa är en resurs och vi lyfter fram vardagliga faktorer som kan främja och förstärka hälsan med utgångspunkt i samverkan mellan föräldrar, förskola, hälsoväsende och forskare, säger hon.<br /><br />Projektet har finansierats genom anslag från Nordiska Ministerrådets globaliseringsinitiativ och involverar företrädare för berörda grupper från samtliga nordiska länder. <br /><br />Om Nordiska Livsstilsverkstan <br />Nordiska livsstilsverkstan behandlar frågeställningar som de flesta familjer med barn i förskoleåldern möter i sin vardag, med fokus på hälsofrämjande livsstilsval. Arbetsmaterialet är tänkt att användas för att leda diskussionsgrupper där föräldrar tillsammans med förskole- och hälsopersonal deltar på lika villkor och bidrar med olika slags erfarenheter. Även de yrkesverksamma som arbetar med barn och därmed är viktiga aktörer kring barnet och dess familj, ges möjlighet att utvecklas i sin profession. <a class="external-link" href="http://www.nordiskalivsstilsverkstan.com">En webbaserad handledarguide finns tillgänglig på samtliga nordiska språk och på engelska</a>. <br /><br /><br /></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Louise Hagemann</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-21T11:30:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/eurovisionsschlagerfestivalen-anvaender-maten-som-visitkort-foer-norden">
    <title>Eurovisionsschlagerfestivalen använder maten som visitkort för Norden</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/eurovisionsschlagerfestivalen-anvaender-maten-som-visitkort-foer-norden</link>
    <description>När Eurovisionsschlagerfestivalen går av stapeln spelar maten en viktig roll som visitkort för Norden, Ny nordisk mat och de fantastiska råvaror som de nordiska länderna producerar.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>När finalen i Eurovisionsschlagerfestivalen går av stapeln i Malmö lördagen den 18 maj blir showen mer hållbar än tidigare år  – utan att man av den anledningen har minskat ner på ljus och färger, smak och glitter.</p>
<p>Ny nordisk mat-programmet under Nordiska ministerrådet har tagit fram en särskild meny till Eurovisionsschlagerfestivalen i Malmö, där nordiska specialiteter som rabarber, lakrits och fläderblom sätter fart på smaklökarna.</p>
<p>All mat är så långt det är möjligt ekologisk eller på annat sätt hållbart producerad. Det serveras också enbart vatten direkt från kranen, vilket kräver 500 gånger mindre energi att producera än vatten på flaska.</p>
<h2 class="contentSubheader">Ny nordisk mat för folket</h2>
<p>– Mat är ett enastående visitkort. Intressant mat säger mycket mer och är något man minns betydligt bättre än en högtidligt tal eller en broschyr på glänsande papper. Därför kan jag bara vara glad över att människorna bakom Eurovisionsschlagerfestivalen i samarbete med Nordiska ministerrådet har valt att servera Ny nordisk mat, säger Danmarks livsmedelsminister Mette Gjerskov i samband med evenemanget.<br /> <br />– Maten är ett skyltfönster över de tusentals melodifestivalfans som nu i dagarna kommer till Malmö för att uppleva evenemanget. För mig är det viktigt att Ny nordisk mat inte enbart är ett elitfenomen som man kan uppleva på Michelinrestauranger. Det handlar i själva verket om ett helt nytt sätt att betrakta matglädje, hälsa och hållbarhet som en helhet, fortsätter ministern.</p>
<h2 class="contentSubheader">Hållbar musikfestival</h2>
<p>I samband med Eurovisionsschlagerfestivalen har arrangörerna tagit fram en hel handledning om hur man anordnar ett sådant evenemang utan att belasta miljön mer än absolut nödvändigt.</p>
<p>– Liksom med Ny nordisk mat handlar det om att ha med hela kedjan från tillverkningen av maten tills den når vårt bord, och vi tycker att man ska tänka sig för ordentligt när man anordnar ett sådant evenemang. Det finns många små sätt att ta till för att skona både miljö och människor, som kan tas med i beräkningen i hela planeringen och konceptet, och det är det vi har gjort i vår handledning, säger projektledaren från Ny nordisk mat-programmet Charlotta Ranert, som står för maten vid det stora evenemanget i Malmö.</p>
<p>På lördag kväll kan man sittandes hemma i soffan komma ännu närmare stämningen från showen i Malmö genom att följa recepten på nya nordiska cocktails och kakor – titta in på webbplatsen <a class="external-link" href="http://foodism.se">http://foodism.se</a>/</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-17T12:45:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/kulturarbetare-i-klaem-mellan-laenderna">
    <title>Kulturarbetare i kläm mellan länderna</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/kulturarbetare-i-klaem-mellan-laenderna</link>
    <description>Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn har gjort det enkelt att åka mellan länderna, men inte alltid lika enkelt att arbeta på båda av sidor av sundet. Kultursektorn drabbas särskilt av ländernas olika lagar om skatt och socialförsäkring.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>För första gången samlades svenska och danska kulturinstitutioner, myndigheter och fackliga organisationer för att gemensamt diskutera gränshinder inom kultursektorn. Konferensen handlade om konkreta problem som drabbar kulturarbetare och scenkonstnärer. Var ska en musiker vara socialförsäkrad och var ska han betala skatt när han bor och arbetar i Sverige, men har tillfälliga engemang i Danmark? Är det bättre för en musiker att ha ett eget företag än att vara anställd om hon har engagemang både i Danmark och Sverige, och hur blir det med tillhörighet till A-kassa?  Hur hanterar vi att vissa kulturinstitutioner är aktiebolag och vissa är offentliga? Olika myndigheter gör inte alltid samma tolkning av de lagar som finns och stundtals krockar skattemyndigheternas beslut med försäkringskassornas och pensionsmyndigheternas.</p>
<p>Deltagarna arbetade lösningsfokuserat med ett antal case och presenterade sina förslag inför en expertpanel som kommenterade och bedömde möjligheterna med förslagen genom att visa grönt, gult eller rött kort. Förslagen kommer att sammanställas och föras vidare i den politiska beslutsprocessen.</p>
<div class="pullquote">
<p>Finns det en vilja,<br />så finns det en väg.</p>
<p></p>
</div>
<p>Politiker från Gränshinderforum deltog i konferensen för att få mer kunskap om kuturens specifika gränshinder. Pia Kinhult, svensk politiker menar att kulturen har stora möjligheter att växa två, tre gånger sin storlek i Öreundsregionen om man kan lösa de hinder som begränsar rörligheten.</p>
<p>- Men det gäller att vara envis i gränshinderbranschen. Det uppstår lätt nya när man har löst ett. Men vi lovar att bära med oss resultatet från denna konferens.</p>
<p>Ole Stavad, dansk politiker har redan ett avtal om att möta samordningsministern och kulturministern i Danmark för att diskutera dessa problem.</p>
<p>- Finns det en vilja, så finns det en väg. Det är viktigt att arbeta med att lösa dessa gränshinder för kulturens skull. Kulturen är syret till att vara människa, säger Ole Stavad.</p>
<p>Konferensen arrangerades av Gränshinderforum/Nordiska ministerrådet, Öresundskomiteen, Øresunddirekt och Region Skåne.</p>
<p></p>
<p> </p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Anita Skoglund</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-17T12:15:07Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/nordiska-raadet-arktiskt-avtal-inte-tillraeckligt">
    <title>Nordiska rådet: Arktiskt avtal inte tillräckligt</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/nordiska-raadet-arktiskt-avtal-inte-tillraeckligt</link>
    <description>Kirunaavtalet om upprensning efter oljespill i Arktisk är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt, anser Nordiska rådet.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>De åtta arktiska länderna har på ett möte i Arktiska rådet i Kiruna ingått ett avtal om samarbete om att förbättra och genomföra en upprensning efter oljespill i de arktiska havsområdena. Avtalet förpliktar de åtta länderna att bygga ut beredskapen, informera och hjälpa varandra vid olyckor samt hålla gemensamma beredskapsövningar.</p>
<p>Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott välkomnar avtalet och ser det som ett steg i rätt riktning, men menar att det behövs ett mer förpliktande avtal mellan de arktiska staterna.</p>
<p>Offshore-oljeutvinning under arktiska förhållanden är en stor utmaning. Stormar och kyla, istäcke och drivis, långa perioder utan dagsljus och långa avstånd till tätbefolkade områden kännetecknar området. <br />Det är inte enbart utvinningen som är en utmaning. Transporter av olja och gas i de svåra arktiska farvattnen är det också.</p>
<p>– Upprensning efter oljeutsläpp i de arktiska havsområdena är en stor teknisk och mänsklig utmaning och under extrema väderförhållanden kan det vara en helt omöjlig uppgift. Jag betraktar därför avtalet i Kiruna som ett steg i rätt riktning, men det är helt otillräckligt i sig. Man skriver under ett bindande avtal om åtgärder för att förhindra olyckor, säger Ann-Kristine Johansson, ordförande för Nordiska rådets miljö- och natrurresursutskott.</p>
<h2 class="contentSubheader">Ett juridiskt bindande avtal</h2>
<p>Nordiska rådet rekommenderade 2012 att man skulle utveckla ett avtal mellan de arktiska staterna som gör det juridiskt bindande att implementera den vid varje tidpunkt bästa praxisen i den nationella lagstiftningen om olja- och gasutvinning i de arktiska regionerna.</p>
<p>Nordiska rådet anser att försiktighet bör vara den principiella utgångspunkten för ett sådant avtal och avtalet ska ha långsiktigt hållbar utveckling i de arktiska regionerna som mål. Nordiska rådet rekommenderar de nordiska länderna att samarbeta inom Arktiska rådet för att skapa en bred politisk enighet om ett avtal. De nordiska länderna är fem av totalt åtta medlemmar i Arktiska rådet och kan därför tillsammans ha ett stort inflytande.</p>
<p>– Jag noterar med tillfredsställelse att Arktiska rådet på sitt möte i Kiruna har beslutat att en task force ska arbeta vidare med att utveckla åtgärder för att undvika oljeutsläpp i de arktiska farvattnen. Men jag tycker att de nordiska ministrarna bör utgå från Nordiska rådets rekommendation och direkt gå mot att utveckla ett juridiskt bindande avtal om offshore-verksamheten. Det kommer hela tiden fram fler planer på offshore-utvinning av olja och gas i området, så med tanke på den snabba utvecklingen i Arktis måste man handla nu, säger Ann-Kristine Johansson.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-17T12:05:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/rundbordssamtale-i-syktyvkar">
    <title>Rundbordssamtale i Syktyvkar</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/rundbordssamtale-i-syktyvkar</link>
    <description>Syktyvkar ligger halvanden times flyrejse øst fra Skt. Petersborg, og byen er mindre vant til gæster fra udlandet end hovedbyen i Nordvestrusland. 15-16 mai 2013 var hovedstaden i Komi republikken mødested for en rundbordssamtale mellem russiske, nordiske og baltiske politikere om emner som ungdomspolitik, oprindelige folk, fødevaresikkerhed og kultursamarbejde.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Formanden for den svenske delegation til Nordisk Råd Karin Åström fra Sverige ledte den nordiske delegation til rundbordssamtalen Komi republikken på den vestlige side af Ural bjergkæden. I sin åbningstale kom hun ind på mange eksempler på godt samarbejde mellem Rusland og Norden, men hun nævnte også den sidste tids mindre glædelige hændelser. Det nordiske kontor i Kaliningrad fik i april kontrolbesøg af den offentlige anklager.</p>
<p>– Det er urovækkende at Nordisk Ministerråds kontor i Kaliningrad har været udsat for kontrolbesøg.  Jeg har dog tiltro til at de seneste års tillidsfulde relationer vil kunne blive udbygget, sagde Karin Åström.</p>
<h3 class="contentSubheader">Gode naboer og fordybet samarbejde</h3>
<p>Man kan sætte gode naboer og fordybet samarbejde som hovedrubrikker for forholdet mellem Norden og Rusland de senere år. Nordisk Råd vil på næste session i Oslo i slutningen af oktober blandt andet diskutere retningslinjer for Nordisk Ministerråds naboskabspolitik.</p>
<p>På parlamentarisk niveau har der i dette forår været vellykkede fælles arrangementer som et ungdomsforum i Petrozavodsk, en parlamentarisk Barents konference i Harstad i Norge med stor russisk deltagelse samt et studieprogram for russiske parlamentarikere til Norge.</p>
<h3 class="contentSubheader">Ungdomspolitik, oprindelige folk, fødevaresikkerhed</h3>
<p>Østersøparlamentarikerne i BSPC var repræsenteret af formanden for Baltisk Forsamling, Raimonds Vejonis fra Letland. Fra Rusland var der både repræsenter fra Statsduma og Føderationsråd i Moskva samt fra regionale parlamenter i Nordvestrusland.</p>
<p>Les mer her:  <b><a href="http://www.bspc.net/news/show/654">Vejonis at the Nordic-Baltic-Russian Round Table in Syktyvkar 15 May</a></b></p>
<p>Satu <span><span>Haapanen</span></span> fra Finland talte om oprindelige folk og Torfinn Opheim fra Norge om ungdomsabejdsløshed. Hans Frode Asmyhr fra Norge talte om kultursamarbejde og Sjurdur Skaale, valgt på Færøerne til det danske Folketing, talte om fødevaresikkerhed.</p>
<p>I slutningen af maj skal en tilsvarende gruppe fra Nordisk Råd på et studieprogram til Novgorod, hvor der lige siden vikingetiden har været nordisk-russiske forbindelser. Næste rundbordssamtale bliver i Stockholm næste forår.</p>
<h3 class="contentSubheader"><b>Tidligere </b>rundbordssamtaler</h3>
<p class="contentSubheader">I maj 2012 mødtes en gruppe russiske parlamentarikere med en delegation fra Nordisk Råd til rundbordssamtale i Riksdagen i Finland, mens Murmansk var vært for arrangementet i 2011. De to første samtaler blev afholdt i Khanty-Mansiysk i Sibirien i juni 2009 og i Bergen i maj 2010. Dengang var energi og miljø hovedtemaer.</p>
<p class="discreet"><b>Nordisk Ministerråd i Russland</b><br /> Nordisk Ministerråd har informationskontorer i Skt. Petersborg og Kaliningrad samt mindre informationspunkter i Murmansk, Arkhangelsk og Petrozavodsk i Karelen.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Frøydis Johannessen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-17T08:45:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/nuorisotyoettoemyys-vaatii-maiden-rajat-ylittaevaeae-yhteistyoetae">
    <title>Nuorisotyöttömyys vaatii maiden rajat ylittävää yhteistyötä</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/nuorisotyoettoemyys-vaatii-maiden-rajat-ylittaevaeae-yhteistyoetae</link>
    <description>Nuorisotyöttömyys on aikamme kenties suurin haaste, joka vaatii sekä puolueryhmien että maiden rajat ylittävää yhteistyötä. Pohjoismaiden neuvosto toivoo sen vuoksi, että Pohjoismaiden ministerineuvosto antaa vuoden 2013 istunnossa selonteon nuorisotyöttömyyttä ehkäisevistä uusista toimista, Pohjoismaiden neuvoston presidentti Marit Nybakk toteaa.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Marit Nybakk tapasi Pohjoismaiden pääministereitä torstaina Tukholmassa järjestetyssä nuorisotyöttömyyttä käsittelevässä kokouksessa keskustellakseen, miten nuorten työllistymistä voitaisiin edistää pohjoismaisin voimin.</p>
<p>Pohjoismaiden neuvosto vaatii muun muassa, että Pohjoismaiden ministerineuvosto hyväksyy ja käynnistää yhteispohjoismaisen kriisipaketin kasvavan nuorisotyöttömyyden kuriin saamiseksi.</p>
<p>– Arvostan todella, että Pohjoismaiden ministerineuvoston puheenjohtajamaa Ruotsi on nostanut tämän keskustelun esille. Toivon, että saisimme pohjoismaisella tasolla aikaan toimia, jotka voisivat helpottaa Pohjoismaiden nuorisotyöttömyyttä ja kenties myös toimia innoituksena muille maille, Nybakk sanoo.</p>
<p>Pohjoismaiden neuvostolla on nuorisotyöttömyyteen liittyen useita voimassa olevia suosituksia Pohjoismaiden ministerineuvostolle ja Pohjoismaiden hallitukselle. Neuvosto peräänkuuluttaa muun muassa pohjoismaisten kokemusten kartoittamista ja parempaa tiedonvaihtoa koskien nuorisotyöttömyyden vähentämiseksi tehtyjä koulutus- ja työmarkkinapoliittisia toimia.</p>
<p>– Meidän täytyy kartoittaa myös kuntien, koulutuslaitosten ja yritysten välisiä kumppanuusmalleja ja jakaa niitä koskevaa tietoa tavoitteena tehdä yhteistyötä räätälöityjen koulutus- ja oppimisjaksojen parissa, Nybakk sanoo.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-16T11:35:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/ministerit-haluavat-helpottaa-siirtymistae-koulusta-tyoeelaemaeaen">
    <title>Ministerit haluavat helpottaa siirtymistä koulusta työelämään</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/ministerit-haluavat-helpottaa-siirtymistae-koulusta-tyoeelaemaeaen</link>
    <description>Siirtyminen koulusta työelämään oli toistuva teema Tukholmassa torstaina pidetyssä pohjoismaisessa työmarkkinakokouksessa, johon osallistuivat Pohjoismaiden pääministerit ja työministerit. Ruotsin pääministeri Fredrik Reinfeldt, joka painiskelee Pohjoismaiden korkeimman nuorisotyöttömyyden kimpussa, on sitä mieltä, että Ruotsilla on paljon opittavaa naapurimailtaan, joissa nuorilla on paremmat mahdollisuudet päästä harjoittelemaan työpaikoille.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Suomessa on käytössä oppisopimusjärjestelmä, ja Norjassa ja Tanskassa sovelletaan laajalti niin kutsuttua oppipoikajärjestelmää. Ruotsin hallitus toivoo nyt, että kolmen osapuolen keskusteluissa ammattiliittojen ja työnantajien kanssa voidaan laatia työehtosopimuksia, jotka avaavat nuorille mahdollisuuden suorittaa työharjoittelunsa ammattielämässä koulujen omien verstaiden sijaan. <br /> <br /> Ruotsi, joka Pohjoismaiden ministerineuvoston puheenjohtajakaudellaan on ottanut asiakseen helpottaa nuorten pääsyä työmarkkinoille, keskittyi päivän ohjelmassa niihin nuoriin, jotka ovat vaarassa syrjäytyä.</p>
<p>– Linkki koulutuksen ja työmarkkinoiden välille on luotava jo koulunpenkillä, totesi Ruotsin työministeri Hillevi Engström, joka korosti myös, että koulujen on opittava näkemään jokainen oppilas yksilönä.</p>
<h2 class="contentSubheader">"Nuoret ansaitsevat rajattomat pohjoismaiset työmarkkinat"</h2>
<p>Pohjoismaiden pääministerit painottivat sitä, miten tärkeää on helpottaa nuorten työskentelyä ulkomailla.<br /> <br /> – Nuoret eivät ole pelkästään taitavia hakemaan töitä, vaan he myös pystyvät liikkumaan. Velvollisuutemme on tuoda koko Pohjolan työmarkkinat nuorten ulottuville ja poistaa rajaesteet, sanoi Tanskan pääministeri Helle Thorning-Schmidt.</p>
<p>Suomen pääministeri Jyrki Katainen oli samaa mieltä ja painotti, että kaikkien Pohjoismaiden pohjoisimmilla seuduilla on samantyyppisiä ongelmia. Siellä voitaisiin yhdessä pyrkiä löytämään työntekijöitä esimerkiksi kaivosteollisuuteen sekä etsiä työpaikkoja alueen työttömille.</p>
<p>Kokouksen jälkeen pidetyssä lehdistötilaisuudessa Katainen ehdotti, että Pohjois-Norjaan perustettaisiin toimisto, jossa voitaisiin yhteistyössä naapurimaiden kuntien kanssa pyrkiä auttamaan työnhakijoita löytämään avoimet työpaikat.</p>
<h2 class="contentSubheader">Kolmen osapuolen keskusteluja pohjoismaisella tasolla?</h2>
<p>Norjan työministeri Annika Huitfeldt huomautti, että ammattiliitot ja työnantajat pitäisi ottaa mukaan keskusteluun myös pohjoismaisessa yhteistyössä.</p>
<p>– Tarvitsemme kolmen osapuolen keskusteluja myös pohjoismaisella tasolla, Huitfeldt totesi.</p>
<p>Hillevi Engström totesi, että ajatus on kiinnostava mutta vaikea toteuttaa, koska pohjoismainen vastapuoli on olemassa vain ammattiliittojen keskuudessa mutta ei työnantajapuolella.</p>
<p>Pohjoismainen työmarkkinakokous on nähtävissä kokonaisuudessaan <a class="external-link" href="http://www.regeringen.se">Ruotsin hallituksen kanslian verkkosivustossa</a>.</p>
<p>Lue myös <a class="external-link" href="http://www.arbeidslivinorden.org"><em>Arbetsliv i Norden</em> -verkkolehden raportti</a> työmarkkinakokouksesta!</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-16T14:40:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/pohjoismaiden-paeaeministerit-keskustelevat-uusista-yhteisistae-panostuksista">
    <title>Pohjoismaiden pääministerit keskustelevat uusista yhteisistä panostuksista</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/pohjoismaiden-paeaeministerit-keskustelevat-uusista-yhteisistae-panostuksista</link>
    <description>Kehitteillä on uusia vihreään kasvuun ja tulevaisuudessa toimiviin hyvinvointiratkaisuihin liittyviä panostuksia. Pohjoismaiden ministerineuvoston pääsihteeri Dagfinn Høybråten keskustelee Pohjoismaiden tulevasta yhteistyöstä maiden pääministerien kanssa ministerien kesäkokouksessa 16. toukokuuta.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Pohjoismaiden pääministerit pitävät vuosittaisen kesäkokouksensa Tukholmassa 15.–16. toukokuuta ja keskustelevat silloin muun muassa vihreästä kasvusta ja tulevaisuudessa toimivasta pohjoismaisesta hyvinvointimallista Pohjoismaiden ministerineuvoston pääsihteerin Dagfinn Høybråtenin raportin pohjalta.</p>
<p>– Pohjoismaiden ministerineuvosto keskittyy lähivuosina ennen kaikkea Pohjoismaiden tällä hetkellä kahteen suurimpaan haasteeseen: miten voimme turvata uhatun hyvinvointijärjestelmämme ja miten voimme kehittää talouttamme kestävällä tavalla, kertoo Dagfinn Høybråten pääministerikokouksen edellä.</p>
<p>– Pääministerien osallistuminen pohjoismaiseen yhteistyöhön viime vuosina on vaikuttanut ratkaisevasti pohjoismaisessa yhteistyössä saavuttamiimme suuriin edistysaskeliin. Kehitteillä on terävämpi ja keskittyneempi yhteistyö eri sektorien ja yksittäisten ministerineuvostojen välillä, Høybråten lisää.</p>
<h2 class="contentSubheader">Uusia panostuksia</h2>
<p>Viime vuosina tehtyjen merkittävien panostuksien joukossa on monia aloitteita, joilla pyritään vahvistamaan Pohjoismaita suhteessa globalisaatioon. Yksi niistä on pohjoismainen <a class="external-link" href="http://www.toppforskningsinitiativet.org/no">huippututkimusaloite</a> sekä YK:n vahva osallistuvuus.</p>
<p>Monia tutkimus- ja verkostohankkeita on käynnistetty myös ”Pohjoismaat vihreän kasvun kärjessä”- ja ”Kestävä pohjoismainen hyvinvointi” -ohjelmien puitteissa.</p>
<p>Hankkeiden avulla pyritään esimerkiksi luomaan suuremmat kotimarkkinat Pohjoismaiden talon- ja maanrakennusalan toimijoille standardoimalla monia teknisiä normeja. Näiden markkinoiden on tarkoitus toimia pohjoismaisten tuotteiden ponnahduslautana maailmanmarkkinoille. On myös tarkoitus kehittää yhdessä uusia hyvinvointiratkaisuja Pohjoismaiden kansalaisille, esimerkiksi erityisen paljon hoitoa vaativien sairauksien hoidossa.</p>
<p>– Pyrimme tavalliseen tapaan ennen kaikkea kehittämään yhteisiä ratkaisuja yhteisiin haasteisiimme. Panostamme kuitenkin nyt pohjoismaisten synergioiden lisäämiseen keskittymällä entistä enemmän muutamiin valikoituihin alueisiin, toteaa Dagfinn Høybråten lopuksi ennen pääministerien kokousta.</p>
<p>Pääministerit osallistuvat Tukholman kokouksensa yhteydessä 16. toukokuuta myös suureen pohjoismaiseen työmarkkinakokoukseen, jossa käsitellään ennen kaikkea nuorisotyöttömyyttä. Myös Pohjoismaiden työministerit osallistuvat kokoukseen, jota voi seurata osoitteessa <a class="external-link" href="http://www.regeringen.se">regeringen.se</a></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-16T03:00:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/nye-observatoerer-i-arktisk-raad">
    <title>Nye observatører i Arktisk råd </title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/nye-observatoerer-i-arktisk-raad</link>
    <description>India, Italia, Japan, Kina, Singapore og Sør-Korea pluss EU er tatt opp som observatører i Arktisk råd på Ministermøtet i Kiruna 15. mai. Dette bekrefter Arktisk råds sentrale stilling som internasjonal møteplass for Arktiske spørsmål.

</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p><b></b>Nordisk ministerråd har vært observatør i Arktisk råd siden opprettelsen i 1996. Det er tatt en prinsippbeslutning om at også EU skal bli observatør, men dette vil først skje når visse utestående spørsmål mellom EU og Canada er avklart.</p>
<p>- Jeg tror spørsmålet om EUs observatørplass vil løse seg snarlig, ettersom EU-kommisjonens president Barroso allerede har skrevet til Canadas statsminister med et utkast til løsning, sa Norges utenriksminister Espen Barth Eide.</p>
<p><b>Canadisk formannskap 2014</b><br />Ministermøtet var det siste under svensk formannskap. Canada har nå overtatt formannskapet i Arktisk råd. Møtet markerer også avslutningen på seks års roterende nordisk formannskap i Arktisk råd.</p>
<p>- Vi har styrket Arktisk råds stilling som global aktør og fått aksept for dette. Arktis har fått større oppmerksomhet de seneste årene, og nå har vi en bedre global plattform for å håndtere felles utfordringer, sa Sveriges utenriksminister Carl Bildt, som var vert for Ministermøtet.</p>
<p>På møtet ble Kiruna-erklæringen vedtatt, og denne setter ut kursen for det canadiske formannskapet i Arktisk råd 2013-2015. En observatørmanual er vedtatt som definerer observatørenes rolle i Arktisk råd.</p>
<p><b>Innsats mot kortlivede klimadrivere</b></p>
<p>Ministermøtet vedtok anbefalingene fra tre nye rapporter som gir banebrytende kunnskap om klima og miljø i Arktis. Rapporten om kortlivede klimadrivere viser at utslipp som sot og metan står for hele 30-40% av de menneskeskapte klimaendringene i verden. I Arktis kan tilleggseffekten av sot på is og snø være tre til fire ganger så stor som effekten av oppvarming i atmosfæren. Effekten av utslippsreduksjoner i nord kan derfor være betydelig.</p>
<p>– Vi må alle gjøre noe, hver og en av oss. Og det haster. Forurensing, isen smelter, havnivået stiger og dyrearter blir utryddet. Klimaforandringene tar med seg nye utfordringer hele tiden, sa USAs utenriksminister John Kerry på møtet.</p>
<p><b>Samarbeid om oljevernberedskap </b></p>
<p>Møtet i Arktisk råd vedtok å inngå en juridisk bindende avtale for samarbeid om oljevernberedskap i Arktis. Avtalen sikrer at alle medlemsland koordinerer sine ressurser og innsats dersom en ulykke skulle inntreffe. Avtalen legger grunnlag for videre utvikling på området.</p>
<p class="discreet"><b>Arktisk råds medlemmer</b><br />Arktisk råd består av åtte medlemsland; Canada, Danmark, USA, Island, Norge, Sverige, Finland og Russland. Arktisk råd er nå etablert med et permanent sekretariat i Tromsø.</p>
<p><b>Les møtedokumenter her:</b></p>
<p><a href="http://www.arctic-council.org/index.php/en/">http://www.arctic-council.org/index.php/en/</a></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Frøydis Johannessen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-16T09:40:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/koulun-ohjausasiakirjat-varmistavat-tasa-arvon-paremmin-kuin-lainsaeaedaentoe">
    <title>Koulun ohjausasiakirjat varmistavat tasa-arvon paremmin kuin lainsäädäntö</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/koulun-ohjausasiakirjat-varmistavat-tasa-arvon-paremmin-kuin-lainsaeaedaentoe</link>
    <description>Tasa-arvon sisällyttäminen koulun ohjausasiakirjoihin on tehokkaampaa kuin pelkkä tasa-arvon mainitseminen lainsäädännössä. Tämä käy ilmi raportista "Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden" (kestävä tasa-arvotyö Pohjoismaiden esikouluissa ja kouluissa), joka esiteltiin Tukholmassa 7. toukokuuta pidetyssä pohjoismaisessa tasa-arvokonferenssissa.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Tutkija Mia Heikkilän laatima raportti sisältää hyviä käytännön esimerkkejä pohjoismaisten esikoulujen ja koulujen tasa-arvotyöstä. Raportin perustana on käytetty muun muassa Pohjoismaissa ja itsehallintoalueilla toimivien opettajien, rehtorien ja toimihenkilöiden haastatteluja.</p>
<p>Ruotsin tasa-arvoministeri Maria Arnholm totesi konferenssin aloituspuheessaan, että Pohjoismaat mielletään tasa-arvoisiksi maiksi. Hän kertoi lisäksi olevansa samaa mieltä Suomen entisen presidentin Tarja Halosen kanssa siitä, että tasa-arvo on Pohjoismaissa suurelta osin pohjoismaisten miesten ansiota.</p>
<p>Islantilainen lukionopettaja Hanna Björg kertoi koulussaan käynnistämästään tasa-arvokurssista, joka on niin suosittu, etteivät kaikki halukkaat mahdu mukaan. Kurssin sisältö perustuu ennen kaikkea nykyajan populäärikulttuuriin.</p>
<p>– Pornografian sanoma omaksutaan populäärikulttuuriimme musiikin kautta. Tyttöjen pitää olla kauniita ja suloisia objekteja, ja pojat oppivat, että heidän on kohdeltava tyttöjä sen mukaisesti, totesi Hanna Björg, joka omassa opetuksessaan haluaa välttää kuvaamasta tyttöjä uhreina ja poikia hyväksikäyttäjinä.</p>
<p>Islannissa on käytössä koulun tasa-arvotyötä säätelevä kansallinen ohjausasiakirja, jonka mukaan tasa-arvon näkökulma on sisällytettävä koulun koko toimintaan syksyyn 2015 mennessä.</p>
<p><em>Skolens bog om køn og ligestilling</em> -kirjan kirjoittaja Cecilie Nørgaard on sitä mieltä, että Tanska on jäänyt tasa-arvossa muista jälkeen. Hän toivoo sen vuoksi, että Pohjoismaat aloittaisivat vahvan tasa-arvoasioihin liittyvän yhteistyön ja ottaisivat käyttöön yhteisen tasa-arvon laatumerkin.</p>
<p>Norjalaisen esikoulun rehtori Øivind Hornslien kertoi kokemuksistaan miesten rekrytoinnista esikoulunopettajiksi. Hän neuvoi muun muassa luomaan miehiä varten miehisen ympäristön ja korostamaan ammattiylpeyttä. Esikoulu oli saanut paljon apua norjalaisesta koko maan kattavasta "Menn i barnehagen" -verkkosivustosta, joka keskittyy miesten rekrytointiin esikouluihin.</p>
<p>Ruotsalainen sukupuolentutkimuksen opettaja Lisa Andersson Tengnér puhui muun muassa oppimateriaaleihin liittyvästä normikritiikistä. Andersson Tengnérin mukaan on jo aika normalisoida moninaisuus ja tehdä erilaisuuksista myönteinen asia.</p>
<p>Esikoulun ja koulun tasa-arvoa käsittelevä konferenssi järjestettiin Pohjoismaiden ministerineuvoston Ruotsin puheenjohtajakauden puitteissa. Osanottajia saapui Pohjoismaiden lisäksi Grönlannista, Färsaarilta, Ahvenanmaalta ja Baltiasta.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-13T15:15:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/fraan-vision-till-handling-i-den-nordiska-byggbranschen">
    <title>Från vision till handling i den nordiska byggbranschen</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/fraan-vision-till-handling-i-den-nordiska-byggbranschen</link>
    <description>Den 2-3 maj samlades aktörer från hela den nordiska byggbranschen på Nordic Built Arena II i Stockholm, för att skapa gemensamma, nordiska koncept för hållbart och energieffektivt byggande – med Nordic Built Charter som utgångspunkt.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Målet med Nordic Built Arena II var att stimulera innovativa lösningar för hållbart och energieffektivt byggande  och i förlängelsen skapa nya affärsmöjligheter för den nordiska byggbranschen. Efter två dagars intensivt arbete fick deltagarna presentera sina koncept för bland annat Martin Lidegaard, Danmarks minister för klimat, energi och byggande, som uttryckte stor begeistring.</p>
<p>-    Jag kommer att ta med mig era idéer hem och presentera dem för mina ministerkollegor i Danmark, och förhoppningsvis även i de övriga nordiska länderna.</p>
<p>Minister Lidegaard höll också en presentation på Arenan, i vilken han betonade att vi för att övervinna de stora utmaningarna som klimatändringar och ett ständigt ökande behov av energi måste samla det bästa från den privata och offentliga sektorn och från det civila samhället – och med gemensamma krafter ta hållbart byggande till nästa nivå utan att vänta på resten av världen ska ta det första steget.</p>
<p>-    Alla offentliga byggnader borde byggas med Nordic Built Charter som en plattform, underströk han.</p>
<h2 class="contentSubheader">”Det vi sår i dag får vi skörda i morgon”</h2>
<p>Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, underströk att vi genom ett ökat samarbete i Norden kan ta hållbart byggande till en högre nivå.</p>
<p>-    Den nordiska modellen handlar om att vi förenas kring allt det som vi har gemensamt. De nordiska länderna är alla små ekonomier, men tillsammans kan vi stå starkare.</p>
<p>Høybråten betonade att deltagarna i Nordic Built Arena II bör se det som sin uppgift att bevisa att hållbarhet är mer än bara ett trendigt ord, och att det faktiskt kan leda till konkreta resultat.</p>
<p>-    Det handlar om att inse att det vi sår i dag, får vi skörda i morgon.</p>
<h2 class="contentSubheader">Innovation är a och o</h2>
<p>En av de inspirerande talarna på Nordic Built Arena II var Adrian Wooldridge, journalist på The Economist och författaren bakom den omdiskuterade artikeln Northern Lights. Han förklarade att han inte blev speciellt entusiastisk när han fick i uppdrag att skriva ett reportage om Norden.</p>
<p>-    Min första reaktion var att jag mycket hellre hade velat åka till Indonesien eller någon annan spännande växtmarknad.</p>
<p>Han medgav ändå genast att det inte dröjde länge innan han tänkte om. Han är djupt imponerad av den nordiska modellen, som han kallar en politisk och social revolution.</p>
<p>-    I de nordiska länderna fokuserar man på effektivitet snarare än ideologi, och ni toppar många önskvärda statistiker. Men för att det ska fortsätta så måste ni vara öppna för förnyelse, och innovation är a och o, betonade han.</p>
<h2 class="contentSubheader">Från Charter till handling</h2>
<p>Nordic Built Charter blev till för ett år sedan när representanter från den nordiska byggbranschen deltog i den första Nordic Built Arena i Köpenhamn, och tillsammans utvecklade ett dokument med gemensamma nordiska värderingar, intentioner och ambitioner för hållbart byggande. Cirka 130 företag, organisationer och kommuner har hittills undertecknat Nordic Built Charter, och därmed åtagit sig till att följa dess 10 principer.</p>
<p>På denna andra Nordic Built Arena handlade det alltså om att ta steget vidare från vision till handling. Trine Pertou Mach, senior innovationsrådgivare på Nordic Innovation och projektledare för Nordic Built, underströk att undertecknarna av Nordic Built Charter utgör kärnan i Nordic Built:</p>
<p>-    Det stora intresset för att vara med visar att vi är på rätt väg, sade Mach.</p>
<p>General Electrics underskrev Nordic Built Charter i februari 2013, med det huvudsakliga målet att utvidga sitt nätverk av likasinnade partners.</p>
<p>-    Jag applåderar initiativet att samla alla dessa aktörer från olika länder och olika delar av branschen och få dem att samarbete, och jag hoppas att det får en fortsättning, sade Fredrik Åkesson, strategic account manager på GE</p>
<h2 class="contentSubheader">Finansiering av nordiska projekt</h2>
<p>Nordic Built och nationella partners har lanserat ett nordiskt finansieringsprogram med upp till 130 miljoner norska kronor tillgängliga för innovation, forskning samt utvecklings- och demonstrationsprojekt för hållbar renovering av befintliga byggnader. Nordic Built hoppas på att se projekten från Nordic Built Arena II konkretiseras, men välkomnar även många fler ansökningar från hela den nordiska byggbranschen.</p>
<p>-    Vi vill gärna se flera visioner bli till handling, sade Trine Pertou Mach.<br /><br />Se och hämta bilder från Nordic Built Arena II:<br /><a class="external-link" href="http://www.flickr.com/photos/nordicinnovation/sets/72157633439155530/">http://www.flickr.com/photos/nordicinnovation/sets/72157633439155530/ </a></p>
<h2 class="contentSubheader">Om Nordic Built</h2>
<p>Nordic Built är ett av de så kallade fyrtornsprojekt som lanserades i samband med det nya nordiska samarbetsprogrammet för innovation och näringspolitik som de nordiska näringsministrarna enades om i oktober 2011. Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet och Nordisk Innovation, och sistnämnda bidrar även till genomförandet av programmet tillsammans med de fem nordiska länderna.</p>
<p>Nordic Built-programmet genomförs i 3 huvudmoduler i perioden 2012-2014. För ytterligare information: <a class="external-link" href="http://www.nordicbuilt.org">http://www.nordicbuilt.org</a></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Michael Funch</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-13T11:15:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/tyoe-ja-paeaeministerit-keskustelevat-nuorisotyoellisyydestae-tukholmassa">
    <title>Työ- ja pääministerit keskustelevat nuorisotyöllisyydestä Tukholmassa</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/tyoe-ja-paeaeministerit-keskustelevat-nuorisotyoellisyydestae-tukholmassa</link>
    <description>Pohjoismaiden ministerineuvoston Ruotsin puheenjohtajakauden huipputapahtuma eli pohjoismainen Fler unga i arbete -työmarkkinakokous järjestetään Tukholmassa 16. toukokuuta. Kokouksen paneelikeskusteluissa Pohjoismaiden työministerit ja pääministerit keskustelevat nuorten työllistymismahdollisuuksista.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>– Olen erittäin iloinen siitä, että voimme järjestää tämän kokouksen. Nuorisotyöttömyys on yksi Ruotsin hallituksen tärkeimpinä pitämiä kysymyksiä Ruotsin puheenjohtajakaudella Pohjoismaiden ministerineuvostossa. Uskon ja toivon, että voimme työmarkkinakokouksessa vaihtaa tärkeitä kokemuksia maidemme välillä ja kuulla monia hyviä esimerkkejä, joista voimme ottaa oppia, sanoo Pohjoismaiden työelämän ministerineuvoston puheenjohtajana vuonna 2013 toimiva Ruotsin työministeri Hillevi Engström.</p>
<p>Päivän aluksi kauppatieteiden tohtori Åsa Olli Segendorf Ruotsin finanssiministeriöstä esittelee uutta tilastotietoa nuorten työllisyystilanteesta Pohjoismaissa. Aiheeseen liittyviä talouspoliittisia tutkimustuloksia valottaa Torsten Andersen Aarhusin yliopistosta Tanskasta esittelemällä tärkeimmät tulokset Nordic Economic Policy Review -lehden vielä julkaisemattomasta numerosta.</p>
<p>Päivän paneelikeskusteluissa keskitytään erityisesti sellaisiin nuoriin, joille työllistyminen on vaikeinta. Lisäksi pohditaan, millaisilla toimenpiteillä nuorten pitkäaikaista syrjäytymistä voitaisiin ehkäistä. Päivän kokouksia voi seurata suorana lähetyksenä osoitteessa <a class="external-link" href="http://www.regeringen.se">regeringen.se</a>.</p>
<p>Työmarkkinakokouksen yhteydessä järjestettävässä <em>Jobbtorg Unga</em> -tapahtumassa esitellään hyviä esimerkkejä siitä, miten erilaisten toimien, politiikan ja hankkeiden avulla on onnistuttu helpottamaan nuorten pääsyä työmarkkinoille eri Pohjoismaissa.</p>
<p><a class="external-link" href="http://www.regeringen.se/sb/d/17338">Lue lisää pohjoismaisesta työmarkkinakokouksesta tästä</a></p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-08T09:40:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/faersaarten-pohjolan-talo-taeyttaeae-30-vuotta">
    <title>Färsaarten Pohjolan-talo täyttää 30 vuotta</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/faersaarten-pohjolan-talo-taeyttaeae-30-vuotta</link>
    <description>Färsaarten Pohjolan-talo viettää 30-vuotisjuhlia suomalaisen tangon, ruotsalaisen pelleilyn ja pohjoismaisten lyhytelokuvien voimin.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>Färsaarten Pohjolan-talo juhlii 30-vuotista taivaltaan 8. toukokuuta. Talo otettiin käyttöön vuonna 1983, ja pyöreiden vuosien kunniaksi järjestetään suuri avointen ovien päivä.</p>
<p>Päivän ohjelma painottuu pohjoismaisiin kulttuurielämyksiin, ja juhlavieraille on luvassa muun muassa suomalaista tangoa, ruotsalaista pelleilyä, pohjoismaisia lyhytelokuvia, pohjoismaista ruokaa sekä konsertti, jossa esiintyy kymmenen pohjoismaista laulaja-lauluntekijää.</p>
<p>Muista syntymäpäivätapahtumista vastaavat paikalliset taiteilijat, mutta ote on kansainvälinen. Esimerkkinä voidaan mainita färsaarelaiset sadut, joita kerrotaan färsaarelaisen suunnittelijan Jóhanna av Steinumin neuleinstallaatiosta käsin, sekä näyttely färsaarelaistaiteilija Tróndur Paturssonin hiljattain kotiutuneista sadasta lasilinnusta, jotka nähtiin Washingtonin Nordic Cool -festivaaleilla helmikuussa.</p>
<p>Perinteille uskollisesti färsaarelainen juhlailta päättyy aina ketjutanssiin, jossa kaikki vieraat voivat liittyä mukaan ketjuun laulamaan muinaisista sankareista ja sotureista. Tämän kaiken tarjoaa pohjoismainen kulttuuritalo, joka on avoin ja vastaanottavainen uusille vaikutteille ja uusille pohjoismaisen kulttuuriyhteistyön sankareille.</p>
<p>Kauniina lopetuksena syntymäpäiväviikolle on lauantaina 11. toukokuuta järjestettävä nuorten suurkonsertti, jossa esiintyy nousevia kykyjä Islannista ja Färsaarilta.</p>
<p>Färsaarten Pohjolan-talo on vaikuttanut 30 vuoden aikana merkittävästi saaren taiteeseen ja kulttuuriin. Hyvänä osoituksena tästä on vahva kiinnostus ja sitoumus, jota talo saa päivittäin osakseen paikallisilta asukkailta sekä färsaarelaisilta, pohjoismaisilta ja kansainvälisiltä taiteilijoilta, jotka haluavat olla osa talon tulevaisuutta.</p>
<p> </p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Jesper Schou-Knudsen</dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-08T07:55:00Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>


  <item rdf:about="http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/suomalainen-selonteko-korostaa-pohjoismaisen-puolustusyhteistyoen-merkitystae">
    <title>Suomalainen selonteko korostaa pohjoismaisen puolustusyhteistyön merkitystä</title>
    <link>http://www.norden.org/fi/ajankohtaista/uutiset/suomalainen-selonteko-korostaa-pohjoismaisen-puolustusyhteistyoen-merkitystae</link>
    <description>Pohjoismaisen yhteistyön kehittäminen ja lisääminen turvallisuus- ja puolustuspolitiikassa oli tärkeänä teemana, kun Suomen eduskunta keskusteli tiistaina valtioneuvoston puolustuspoliittisesta selonteosta 2012.</description>
    <content:encoded xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"><![CDATA[<p>– Pohjoismaisesta puolustusyhteistyöstä on keskusteltu julkisuudessa vilkkaasti viime aikoina, ja hyvä niin. Vahva pohjoismainen yhteistyö tukee sekä NATO-kumppanuuden että EU:n puitteissa tehtäviä toimia. Parlamentaarinen ankkurointi on kuitenkin tärkeää, ja pohjoismainen puolustusyhteistyö tarvitsee konkreettisia tavoitteita, totesi Timo Soini (peruss) ulkoasiainvaliokunnan puolesta.</p>
<p>Pohjoismaiden neuvosto korosti viimeksi huhtikuussa parlamentaarisen ankkuroinnin merkitystä pohjoismaisessa puolustusyhteistyössä. Neuvoston teemaistunnossa Tukholmassa hyväksyttiin myös ehdotus yhteistyön lisäämisestä verkkouhkien torjumiseksi. Tätä korostettiin vahvasti myös suomalaisessa puolustusselonteossa.</p>
<p>Suomen eduskunta järjestää erityisen pohjoismaista puolustusyhteistyötä koskevan keskustelun 6. kesäkuuta. Vastaavanlaisia keskusteluja järjestetään Pohjoismaiden neuvoston aloitteesta kaikissa Pohjoismaiden parlamenteissa vuoden 2013 kevään ja syksyn aikana.</p>]]></content:encoded>
    <dc:publisher>No publisher</dc:publisher>
    <dc:creator>Heidi Orava </dc:creator>
    <dc:rights></dc:rights>
    <dc:date>2013-05-07T14:58:02Z</dc:date>
    <dc:type>Uutinen</dc:type>
  </item>





</rdf:RDF>
