Sisältöä ei ole saatavilla valitsemallasi kielellä, joten se näytetään kielellä Swedish.

David Lagercrantz: Banka inte böcker i huvudet på barnen

09.11.15 | Uutinen
Agneta Möller Salmela, David Lagercrantz och Erlend Loe
Photographer
Caroline Andersson (Lagercrantz)
Rekordmånga barn-och ungdomsböcker ges ut och det är barnböckerna som toppar bibliotekens utlåning. Ändå värdesätts inte barnlitteratur lika högt som övrig litteratur.

- Men det finns hopp, sade David Lagercrantz i en paneldiskussion på kulturevenemanget Best of Norden.

Rekordmånga barn-och ungdomsböcker ges ut och det är barnböckerna som toppar bibliotekens utlåning. Ändå värdesätts inte barnlitteratur lika högt som övrig litteratur.

- Men det finns hopp, sade David Lagercrantz i en paneldiskussion på kulturevenemanget Best of Norden.

Det blev en livlig diskussion kring rubriken Läsandet och att ta barnlitteraturen på allvar i Kulturhuset i Stockholm den 20 oktober. Samtalet var en del av Best of Norden, som nu ordnades för andra året i rad med anledning av att Nordiska rådets olika priser delas ut den 27 oktober, bland dem priset i genren barn- och ungdomslitteratur.

En av frågorna som panelen diskuterade länge var hur man ska väcka läslusten hos barnen.

- Bilden är oerhört väsentlig. Bilderboken är viktig. Det ska också finnas en lust i läsandet, man ska väcka lusten hos barnen, det är det knepiga, sade litteraturprofessorn Boel Westin, som bildade panel tillsammans med författaren David Lagercrantz och Andreas Palmaer, som bland annat skrivit flera barnböcker.

Också David Lagercrantz betonade starkt läsupplevelsen, något han såg väckas hos många unga som läste hans bok om Zlatan. Alla ungdomar vill ju bli en ny Zlatan, men Lagercrantz menar att det finns bättre recept än fotboll för den som vill lyckas.

- Vill ni ut från förorten så är läsa det bästa ni kan göra.

Lagercrantz vill också att man kommer bort från tänkesättet att barn är duktiga när de läser, att det är något fint.

- Jag har alltid den lilla oron att föräldrar bankar böcker i huvudet på sina barn. Jag tycker det är underbart med läsambassadörer, men det kan bli för mycket om man bankar Strindberg i huvudet, som när jag var liten. Jag hoppas att man tänker på att läsning inte bara är något duktigt, det är nånting häftigt.

Själv mindes han en av sina första läsupplevelser, när han hittade en sexscen i Gudfadern.

- Wau, tänkte jag, det här var något för mig. Det ska vara coolt att läsa, det ska vara en kraft underifrån.

Finns en hel del positivt

Moderatorn Janina Orlov, universitetslektor och litteraturvetare, inledde diskussionen med det positiva och kunde berätta att det gavs ut 1 860 böcker för barn och ungdom förra året i Sverige, mer än någonsin tidigare. Dessutom betonade hon att försäljningen pekar kraftigt uppåt och att barn- och ungdomslitteraturen toppar bibliotekens utlåningsstatistik.

- Vad beror den stora ökningen på? Kanske Pisaresultaten har satt skräck i lärare och föräldrar, vilket har lett till att föräldrar köper böcker till sina barn. Det finns en läsambassadör och läscoacher, så vad är problemet, frågade sig Orlov.

Men trots att bokförsäljningen ökar har läsförmågan hos våra barn ändå blivit sämre de senaste åren. En bidragande orsak kan enligt Andreas Palmaer vara dagens bilderböcker.

- Bilderböcker har i dag väldigt lite text jämfört med 70-talet, det är en aspekt på att läsförmågan går ner.

Sluta prata om finlitteratur

Panelen kom också in på det här med att dela upp litteraturen i fin och mindre fin och enigheten var stor att det är förkastligt.

- Det är viktigt att läsa all typ av litteratur. Det är inte bättre att läsa en viss sorts litteratur än en annan. Att resonera kring fin litteratur eller inte fin är märkligt, sade Boel Westin.

Panelen var också enig om att det finns så mycket mer konkurrens om barnens tid i dag jämfört med tidigare.

Vill man stjäla barnens tid hjälper det att vara kändis. Det här har Andreas Palmaer råkat ut för sig under sina skolbesök.

- Är du en kändis? är den vanligaste frågan som jag får ute i skolorna. Barnboksförfattare borde vara synligare, det tror jag skulle hjälpa. Vanligtvis är det bara figuren som är känd, inte författaren, sade Andreas Palmer.

Panelen var orolig för att barnlitteraturen inte syns lika mycket som annan litteratur och att den inte uppskattas på samma sätt.

Boel Westin tog Alma-priset som exempel, ett pris på hela fem miljoner kronor som delas ut till minne av Astrid Lindgren, men som inte röner närapå den uppmärksamhet som andra stora priser.

Westin betonade att barnlitteraturen måste finnas med i det offentliga samtalet.

- Om man inte skriver om barnlitteratur och inte debatterar och lyfter fram den så visst är det klart att den försvinner.