Forskare och journalister från alla de nordiska länderna deltog i en panel på seminariet, som ägde rum på Finlandsinstitutet i Stockholm.

Generellt var paneldeltagarna försiktigt positiva till den förre norske utrikes- och försvarsministerns sammanlagt 13 förslag om hur samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitik ska kunna utvecklas.

Men framför allt fanns en stor entusiasm inför den diskussion om nordiskt försvarssamarbete som har kommit igång tack vare rapporten.

Thorvald Stoltenberg lade själv fram tesen att USA:s intresse för Europa kommer att minska i framtiden på grund av ökat samarbete mellan USA och Ryssland. Samtidigt har ett utvidgat EU och Nato ökat betydelsen av tätare samarbete mellan grupper av länder. Då kommer det nordiska försvarssamarbetet väl till pass.

-. Det är som ett smörgåsbord där det går att välja och vraka. Risken är bara att inte blir något alls som väljs, sade Yrsa Grüne, redaktör på finländska Hufvudstadsbladet.

Tøger Seidenfaden, chefredaktör på danska Politiken, välkomnade speciellt förslaget om en nordisk säkerhetspolitisk solidaritetsdeklaration, det förslag som har orsakat mest debatt.

- Det blir en övning som förbereder hela Norden för att ansluta sig till Nato och EU, konstaterade den danske chefredaktören, som vill se ett nordiskt samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitik i en europeisk kontext.

Rapporten bereds som bäst vid utrikesdepartementen i de olika länderna. Den nionde juni träffas utrikesministrarna i Reykjavik och efter det blir det förhoppningsvis klart hur samarbetet går vidare. Eller som Tomas Ries, direktör för Utrikespolitiska institutet i Stockholm, retoriskt frågade sig.

- Hur ska det här realiseras, vem ska betala och finns det en politisk vilja?

Viljan finns när det finns ett gemensamt intresse, konstaterade Tomas Ries vidare, som till exempel i frågor som gäller gemensamma materialanskaffningar och ett gemensamt övervakningssystem för havsområdena.

I det första fallet sker en ekonomisk besparing, medan det andra förslaget leder till ökad effektivitet. I mer avgörande frågor om rikets säkerhet kan det bli svårare, trodde Ries.

Flera talare ansåg att det första stora provet för det framtida samarbetet kan bli luftövervakningen av Island, där de nordiska länderna enligt ett av förslagen ska ta en mer aktiv roll jämsides med Nato.

- Det blir lackmustestet, sade Rolf Tamnes, professor vid Försvarets högskola i Norge.

Seminariet ordnades av Finlandsinstitutet, Folk och Försvar, de nordiska ambassaderna i Stockholm och Norden i Fokus.