Document Actions
Þetta innihald er ekki til á því tungumáli sem þú hefur valið, því sýnum við innihaldið á sænsku.

Mäns våld mot kvinnor stort problem i Västnorden

Nästan varannan isländsk kvinna har blivit slagen och nära en fjärdedel av kvinnorna har upplevt våld i en nära relation. Det visar en ny stor isländsk undersökning av mäns våld mot kvinnor som presenterades vid en konferens i Grönland.

08/09 2010

Konferensen om Västnorden arrangerades 2 september i Ilulissat i Grönland av det grönländska självstyret och det danska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Olika lägesbeskrivningar gavs från Island, Färöarna och Grönland över hur det ser ut med jämställdheten i de västnordiska länderna. De har alla tre drabbats hårt av den globala finanskrisen och klimatförändringar. De har också en glesbygdsproblematik där kvinnor utbildar sig och flyttar till större samhällen, medan männen stannar kvar i små samhällen.

Både på konferensen och under en dag för frivilligorganisationer dagen innan konferensen, lyftes mäns våld mot kvinnor fram. En ny isländsk undersökning av mäns våld mot kvinnor presenterades av Kristín Ástgeirsdóttir, direktör för Islands jämställdhetscentrum Jafnréttisstofa. 2500 isländska kvinnor har intervjuats i en kvantitativ del, medan socialarbetare, läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, skolledningar, familjerätt, polis och frivilligorganisationer har intervjutas om hur de möter kvinnor som har utsatts för våld. Undersökningen är gjord av Centrum för barn- och familjeforskning vid Islands universitet.

Enligt undersökningen har 42 procent av alla kvinnor i Island upplevt någon slags våld efter att de blev 16 år gamla. Fyra procent av dem har upplevt våld det senaste året.

22 procent har upplevt våld i nära relationer någon gång i sitt liv. 1,6 procent av dem har drabbats av det våldet det senaste året. Det motsvarar 1800 kvinnor i Island, vilket är betydligt fler än de 1100 kvinnor som uppgav samma sak i en undersökning 1996.

26 procent av de kvinnor som hade upplevt våld i nära relationer sa att det var i livsfara och 41 procent av dem skadades fysiskt. Bara 13 procent kontaktade polisen.

Fem procent var gravida och i 24 procent av tillfällena var barn närvarande.

Bland de olika yrkesgrupper som möter kvinnor som har utsatts för våld finns det stora kunskapsbrister, enligt Kristín Ástgeirsdóttir.

- Riskgrupper får inte den uppmärksamhet de behöver, säger hon.

Det gäller gravida kvinnor, gamla kvinnor, funktionshindrade kvinnor och kvinnor med annan etnisk bakgrund än nordisk.

- Barn är också utsatta för stor risk, både som offer och som vittne till våld i sitt hem, säger Kristín Ástgeirsdóttir.

Brutit tabu om våld
Undersökningen efterfrågar därför utbildning för alla berörda yrkesgrupper och handlingsplaner mot mäns våld mot kvinnor på alla nivåer i samhället. Det är bara frivilligorganisationernas arbete som får helt godkänt. Det är också organisationerna som tar det största ansvaret för de våldsdrabbade kvinnorna och barnen.

I Grönland har 8e marsgruppen hållit flera uppmärksammade demonstrationer mot mäns våld mot kvinnor. Genom olika kampanjer har de lyckats få uppmärksamhet kring en fråga som det tidigare inte har talats alls om.

- Våldet har varit tabubelagt, säger Kathrine Bødker i 8e marsgruppen. Men nu är det fler och fler kvinnor som träder fram och talar om det våld de utsatts för.

Vid en stor demonstration som hölls i vintras efter att en kvinna blivit ihjälslagen deltog flera äldre kvinnor som visade fysiska tecken på att det också hade blivit slagna av män.

- De går med oss i demonstrationer och vi får också hänvändelser från män som utövat våld, säger Inge Olsvig Brandt som också är anställd av Grönlands jämställdhetsråd Ligestillingsrådet.

Antalet anmälningar har ökat kraftigt de senaste åren, men fortfarande är bostadsbristen i Grönland ett stort problem. Kvinnor som blivit slagna av män de lever med sitter fast i relationen eftersom det kan ta upp till 20 år att få en ny bostad.

- I Nuuk bor många i personalbostäder som är knutna till mannens arbetsplats, säger Kathrine Bødker. Då har kvinnorna ingenstans att ta vägen. Kvinnorna tänker i första hand på sina barn. Kan de inte hitta en ny bostad blir det problem för barnen.

- Det finns ingen rörelsefrihet för kvinnor, säger Inge Olsvig Brandt. Bostadsbristen bidrar till att hålla fast kvinnor i en offerroll.

De små isolerade samhällena som Grönland består av är också ett problem. Det är svårt att söka stöd och hjälp när alla känner alla. Att flytta till en annan by för att komma undan våldet är inte heller enkelt.

- En kvinna kan inte bara flytta till en annan by. Det krävs mycket resurser, säger Inge Olsvig Brandt.

Bearbetar trauman
8e marsgruppen vill se ett ökat stöd på många olika plan till kvinnor som har utsatts för våld. Psykologen Jonna Ketwa som också medverkade i konferensen har i sitt arbete mött många kvinnor och barn som har utsatts för våld och sexuella övergrepp. Hon behandlar också dömda gärningsmän. Hon kan se ett gemensamt drag hos männen.

- Många har varit utsatta för våld och har sett våld, säger Jonna Ketwa. Det har blivit normalt för dem.  De tar avstånd från sitt eget våld, men det som de har utsatts för överskuggar deras handlingar.

Männen menar att de har svårt att styra sin kvinna. De använder våld när de upplever avundsjuka och maktlöshet. Alkohol är ibland, men inte alltid inblandat.

- Det är en myt att alkohol alltid skulle vara inblandat, säger Jonna Ketwa.

I terapin som männen går genom får de dels bearbeta sitt eget trauma och dels gå genom en attitydförändring där de lär sig att lösa konflikter på andra sätt än genom våld.

- Många grönlänningar säger att det krävs två för att slåss. Kvinnor sägs utöva psykisk terror och männen svarar med våld. Kvinnorna görs därmed medansvariga.

- Men samhället måste markera att våld inte är acceptabelt och att våld får konsekvenser, säger Jonna Ketwa.


Av Bosse Parbring, NIKK