Þetta innihald er ekki til á því tungumáli sem þú hefur valið, því sýnum við innihaldið á Swedish.

Norden kan bli en av vinnarna i framtidens arbetsliv

15.05.18 | Fréttir
Det handlar inte om hur framtidens arbetsliv blir. Det handlar om hur vi formar arbetslivet. Ser vi bara till att de institutioner vi har i den nordiska modellen är tillräckligt innovativa och anpassningsbara, kan vi också hantera oväntade förändringar, säger Jon Erik Dølvik.

Erik Dølvik leder forskningsprojektet som de nordiska arbetsmarknadsministrarna lanserade i slutet av förra året. 30 forskare från forskningsstiftelsen Fafo och sju nordiska universitet ska se närmare på hur arbetslivet förändras av bland annat robotar, artificiell intelligens, globalisering och plattformsföretag.

Trots att förändringstakten ökar, är Jon Erik Dølvik en luttrad arbetslivsforskare. När han talar på konferensen om Framtidens arbetsliv, som Nordiska ministerrådet arrangerar i Stockholm den 15-16 maj tillsammans med arbetsmarknadsdepartementet, har han ett budskap:

–  Jag kommer att varna mot att se utvecklingen för endimensionellt och bli bländad av vad som kan uppnås på enskilda verksamheter med den senaste tekniken. Det finns många andra krafter och mekanismer som påverkar omvandlingen av arbetslivet i stort, säger han.

Vilka är drivkrafterna?

Efter sommaren kommer forskningsgruppen med sin första rapport. Den handlar om vilka de viktigaste drivkrafterna är.

– Drivkrafterna verkar inte alla i samma riktning. På grund av olika institutioner och olik politik kommer de att få olika konsekvenser i olika länder. Ta taxitjänsten Uber, till exempel. Där har de nordiska länderna lagstiftat på olika sätt. Det blir mycket intressant att se vad som sker på det området.

Samtidigt finns det skillnader jämfört med tidigare industriella revolutioner. Varje gång har det varnats för att maskinerna kommer ta jobben ifrån oss, men på något sätt har efterfrågan på andra tjänster och varor gjort att allt fler är sysselsatta. Men kommer det fortsätta?

– Vi har fått en teknik där kostnaden att framställa ytterligare en vara är minimal. Har man väl gjort en digital bok, till exempel, kostar det nästan ingenting att producera en kopia av den.

Det handlar om att arbetsmarknadens parter och regeringar hittar den rätta balansen, så att vi utvecklar bättre utbildningsprogram och har tillräckligt med resurser att investera i kompetens. Då kan vi utnyttja tekniken till att bli mer produktiva. Norden kan bli en av vinnarna

 

För lite investeringar

Världens största företag i börsvärde, som Amazon, Google och Facebook, har få anställda mot vad bilföretagen hade under sin storhetstid. Även om de investerar i stora datahallar använder de en mindre andel av sina inkomster till löner och investeringar, som skapar nya jobb.

Nyckelfrågan om vi vill vidareutveckla våra nordiska välfärdsstater är hur fördelningen av överskottet sker. Lyckas vi behålla överskotten som skapas i våra länder eller försvinner de till utlandet? Det är inte någon brist på uppgifter, men det kan bli brist på efterfrågan.

– Det handlar om att arbetsmarknadens parter och regeringar hittar den rätta balansen, så att vi utvecklar bättre utbildningsprogram och har tillräckligt med resurser att investera i kompetens. Då kan vi utnyttja tekniken till att bli mer produktiva. Norden kan bli en av vinnarna, säger Jon Erik Dølvik.

Arbeidsliv i Norden har gjort en längre intervju med Jon Erik Dølvik.