Nyanländas utbildning högt på den politiska agendan
Utöver ungdomarna i gymnasieålder har Norden tagit emot tusentals barn och vuxna som behöver särskilda utbildningsinsatser, särskilt i språk.
Utbildningsministrarna träffades under tisdagen den 5 april på vetenskapscentret Heureka i Vanda i Finland och gick igenom vilka akuta åtgärder länderna redan vidtagit.
Skolan viktigaste rollen
- Skolan har den viktigaste rollen när det gäller att integrera nyanlända barn och ungdomar i våra länder. I den här situationen tror jag att de nordiska länderna har mycket att lära av varandra. Sverige har lång erfarenhet och har haft en framgångsrik integrationspolitik inom skolan. Både på politisk nivå och expertnivå behöver vi fördjupa vårt nordiska samarbete, sa Anita Lehikoinen, chef för undervisnings- och kulturministeriet i Finland, när hon öppnade det Nordiska Ministerrådet för utbildning och forskning.
Politiska vägval
Alla de nordiska regeringarna kommer att behöva fatta beslut om hur de ska anpassa sina utbildningssystem – från förskola till vuxenutbildning – för de människor som flytt hit. Att utbyta erfarenheter mellan länderna är en del av regeringarnas beslutsunderlag.
Torbjørn Røe Isaksen (H), kunskapsminister i Norge, beskrev att det politiska övervägandet i Norge handlar om hur mycket resurser som ska läggas på punktinsatser och hur mycket på generella insatser.
- Å ena sidan är det viktigt med speciella insatser till flyktingbarnen, som modersmålsundervisning och specialpedagogik. Å andra sidan får ett generellt lyft av skolorna positiv effekt även på flyktingbarnen. Vi behöver göra båda, sa han.
Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapsminister i i Sverige, använde sina personliga erfarenheter av att komma som flykting till Sverige när hon förklarade sin regerings val - att satsa på generella åtgärder snarare än punktinsatser:
- Jag var en av dem som kom till Sverige under Balkankriget. Då var Sverige mitt i en finansiell kris, men lyckades ändå ta emot en stor grupp flyktingar på ett bra sätt – en grupp som i dag som har samma etableringsgrad och utbildningsgrad som övriga befolkningen, sa hon.
Integration kräver språk
Inbjuden till utbildningsministrarnas möte var Pirkko Pitkänen, professor i pedagogik vid Tammerfors universitet, samt forskningschef för Centret för migration och transnationalitet. Hon uppmanade de nordiska regeringarna att erbjuda alla nyanlända gratis språkundervisning.
- Språkkunskaper är en oumbärlig, men inte tillräcklig förutsättning för lyckad integration, sa Pirkko Pitkänen.
Redan i februari i år beslutade de nordiska samarbetsministrarna att öka sitt samarbete kring integration av flyktingarna. För utbildningsministrarna handlar det om att ta emot nyanlända elever på bästa sätt.
Effektiva modeller
Att hitta effektiva utbildningsmodeller för nyanlända ungdomar och underlätta deras väg in i arbetslivet är ett viktigt mål för det fortsatta nordiska samarbetet på utbildningsområdet – det underströk utbildningsministrarna i en kommuniké från sitt möte:
Vända på perspektivet
I kommunikén berättar ministrarna att utbildningsläget för nyanlända kommer att följas upp på ett redan inplanerat direktörsmöte på departementsnivå i höst.
Anita Lehikoinen påminde om att det som är en utmaning på kort sikt kan bli en viktig investering för framtiden.
- Vi är kanske för koncentrerade på ansträngningen just nu på. Vi behöver vända på perspektivet och fråga oss vad som händer om vi inte utbildar och tillvaratar kompetensen hos dem som kommer hit. Vi har en åldrande befolkning och behöver dem, sa hon.
Fotnot: Anita Lehikoinen ersatte Finlands undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen vid mötet:
