Þetta innihald er ekki til á því tungumáli sem þú hefur valið, því sýnum við innihaldið á Swedish.

Nationalistisk slutenhet inget Norden har råd med

26.03.14 | Fréttir
Historiskt sett är det öppenheten utåt som gynnat de nordiska länderna och när man idag står inför en globaliserad verklighet har man därför inte råd med nationalistisk slutenhet. Detta framkom under ett seminarium i Stockholm om Norden och Norden-begreppet.

I början av februari försökte Sverigedemokraternas ungdomsförbund genom en medlemskupp ta över FNUF, Föreningen Nordens Ungdomsförbund. Kuppen lyckades inte men aktualiserade frågan om vad Norden och Norden-begreppet står för både historiskt och idag. Öppenhet, uthållighet och antirasism var några ord som dök upp när frågan diskuterades.

Enligt Henrik Arnstads, vetenskapsjournalist och författare, så är de nordiska nationella identiteterna speciella eftersom de utgår från de nordiska välfärdsprojekten där kärnbegreppen är demokrati, inkludering och modernitet.

- Vi ser de nordiska länderna som ”framtidsländer”, att vi besitter ett framgångskoncept som övriga världen ännu inte nått fram till. Samtidigt har det i de nordiska länderna vuxit fram ett antal antielitistiska och invandringskritiska partier. Problemet är att dessa partier inte går ihop med den nordiska självbilden. Istället är vi duktiga på att peka finger åt alla de högerextrema partier som växer fram runtom i Europa men vågar inte kalla våra egna partier rasistiska. Det har blivit en kamp om att normalisera dessa partier i Norden. Poängen är att när Norden står inför en globaliserad verklighet så är det den nationalistiska slutenheten som de här partierna står för det sista vi har råd med.

- Historiskt sett är det öppenheten utåt som har gynnat de nordiska länderna, menar Gunnar Wetterberg, historiker och författare. Vi hörde alla tidigare till de fattigaste länderna i Europa och har gjort en enorm resa under de senaste 150 åren. En resa som endast har varit möjlig därför att vi var öppna gentemot influenser utifrån och släppte in nya entreprenörer.

- Så en alltför hög grad av självförhävelse bör vi akta oss för, enligt Wetterberg. Kanske är det därför bra att vi de senaste åren blivit lite stukade av finanskrisen, det har kanske möjliggjort för oss att hålla den här diskussionen om vår självbild och vad Norden innebär för oss.

Enligt Cathrine Sandnes, redaktör för norska tidningen Samtiden, har finanskrisen i stort sett gått omärkt förbi i Norge vilket därför kan ha bidragit till att den norska självbilden fortfarande i hög grad består av att Norge är en rik och god nation som medlar fred och skickar bistånd till andra länder. Samtidigt påpekar hon att Norge är en mycket ung nation som länge varit mycket homogen och först nu ser en ökande invandring. Därför drabbas Norge av växtvärk där många nu är rädda för hur det ska gå i framtiden.

Lämnar över tolkningsföreträdet

- Det faktum att vi sällan tar diskussionen om vad begreppet Norden innehåller gör att vi lämnar över tolkningsföreträdet till högerextrema krafter. Istället måste vi titta noggrannare på samarbetet och själva definiera vad vi vill det ska innehålla, säger Maja Dahl, projektledare för Nätaktivisterna – Antirasism på nätet.

Det paradoxala är att de som abdikerat norden tanken faktiskt är politikerna i Norden, konstaterar Wetterberg. Den etablerade politiken var förr så nordiskt inriktad och gav då begreppet ett innehåll. Eftersom de abdikerat ges nu utrymme för andra krafter att ta begreppet.

- Varför inte starta ett nordiskt antirasistiskt projekt för att fördjupa diskussionen, konkluderar Maja Dahl.

Frukostseminariet var ett samarbete mellan Nordiska ministerrådets informationskontor – Norden i Fokus, Stiftelsen Expo, Nätaktivisterna – Antirasism på nätet och Föreningen Norden.