-De skandinaviska länderna ligger på topp när det gäller innovation  kan då skolan verkligen vara så dålig som det låter i debatten?

Den frågan ställde Lars Ilmoni, utbildningsexpert, Företagarna. Hans svar var nej. Även Lars Løvlie, professor vid Pedagogisk forskningsinstitut i Norge, höll med om detta. Däremot är de kvalitetsundersökningar som görs såsom PISA-studien väldigt snäva istället får de skandinaviska länderna höga poäng vad gäller exempelvis medborgarkunskap, menade Løvlie.

I Sverige är debatten stor om den svenska skolan och dess dåliga resultat i internationella jämförelser. Liknande situation har man i Norge. Frågor kring vad dessa dåliga resultat innebär och vad skolan egentligen ska lära ut togs upp under ett seminarium i Stockholm arrangerat av Föreningen Norden och Nordiska ministerrådets informationskontor.

Enligt Helen Ängmo, överdirektör för Skolverket, finns det anledning att fortsätta vara orolig för resultaten men poängterade samtidigt att det finns en mer positiv bild av den svenska skolan. Kanske är det så att den svenska skolan är bra på att utveckla andra förmågor hos eleverna såsom kreativitet och nyfikenhet. Förmågor som är mycket svåra att mäta.

Det finns därför en risk för att man mest diskuterar det som går att följa upp, det vill säga kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse, enligt Ängmo.

Mimmi Garpebring, ordförande i Sveriges elevråd SVEA, höll med om att mätningar överlag är problematiska eftersom skolan ska rusta eleverna med så mycket mer än bara rena ämneskunskaper.

- Skolan måste kunna fostra goda samhällsmedborgare och ge oss demokratiska värderingar istället fokuserar man bara på resultat, menade Garpebring.

Vad ska skolan lära ut?

Frågan om vad kunskap är och vilka förmågor som skolan ska fokusera på att lära ut gav olika svar.

Hans Albin Larsson, professor i historia, menade att behovet av faktakunskap är fortsatt viktig trots att många hävdar att kunskap idag bara finns ett knapptryck bort. Grundläggande faktakunskaper är en förutsättning för att en individ ska kunna reflektera och analysera sin omvärld, menade Larsson.

- Genom att skolan ger bildning så förbereder vi eleverna på att kunna anpassa sig i en föränderlig värld, sade han.

En av de medverkande, Lars Ilmoni från Företagarna, poängterade att deras medlemsorganisationer behöver yrkesfolk. Han ansåg att det inte utbildas för arbetsmarknaden och tog upp exemplet Finland där man har lika hög ungdomsarbetslöshet som Sverige trots att den finska skolan får så höga poäng i internationella jämförelser.

- Man utgår alltid ifrån att lärandet är teoretiskt när det lika gärna kan vara praktiskt, sade Ilmoni.

- Många pratar om ett krig mellan färdighet och fakta men jag anser inte att det finns en motsättning – båda två är lika viktiga, avslutade Mimmi Garpebring.

Medverkade gjorde: Helen Ängmo, överdirektör Skolverket, Lars Løvlie, professor, Pedagogisk forskningsinstitut i Norge, Hans Albin Larsson, professor i historia, Historielärarnas förening, Mimmi Garpebring, förbundsordförande, Sveriges elevråd – SVEA, Erik Fichtelius, vd, UR, Lars Ilmoni, ansvarig – utbildning, forskning och innovation, Företagarna. Moderator var Pia Fridén, journalist och programledare.

Sofie Trosell
Sími +46 (0)704 170254
Tölvupóstur sofie.trosell@nordicwelfare.org