Skattepengar strömmar in – tack vare nordiskt samarbete

Den som strosar genom Almedalen under politikerveckan hör politiker i varje gathörn berätta om alla satsningar de vill göra om de vinner valet, inleder moderatorn Bodil Tingsby ett seminarium om kampen mot skatteflykt.

– Men hur ska vi ha råd med alla satsningar? Ja, det finns 500 miljarder kronor, mestadels privata pengar, i skatteparadisen och om vi beskattade dem skulle det ge 46 miljarder kronor i skatt, säger Bodil Tingsby.

Torsten Fensby, projektledare för Nordiska ministerrådets satsning på att få till informationsavtal med så kallade skatteparadis, nickar instämmande. Han har jagat skattepengar utomlands ända sedan 1990-talet.

– Jag har varit i alla skatteparadisen, kan dem in i deras minsta atomer, jag har analyserat deras lagstiftning och jag har blivit god vän med alla beslutsfattare, säger han.

Och det har gett utdelning. De senaste åren har Torsten Fensby och hans kollegor lyckats träffa avtal om informationsutbyte med Monaco, Schweiz, Liechtenstein och 40 andra skatteparadis världen över. Två återstår: Hongkong och Förenade Arabemiraten.

– Vi har de avtalen färdiga att skrivas under, det är bara politik kvar. Det är fullt möjligt att vi har avtal med de länderna inom tre månader.

Det har varit en lång resa, där de nordiska länderna har varit helt beroende av understöd från USA och andra stora länder. Men det uppenbart att Torsten Fensby är stolt.

– Vi i Norden har lyckats bäst i världen när det gäller informationsutbyte. Att ingå avtal med Norden är lite att ingå avtal med det goda samvetet.

Och lika nöjd är Ingemar Hansson på Skatteverket. Han berättar att de 300 av verkets medarbetare som jobbar särskilt med skatteflykt utomlands hittills har använt de nya avtalen i 350 fall och fått in 1,7 miljarder kronor i skatt. Dessutom har 6 500 personer kommit in med självrättelser när de fått kunskap om avtalen.

– Då har de kommit ihåg att de har haft inkomster i till exempel Schweiz eller Luxemburg, säger Ingemar Hansson med ett stänk av ironi.

Men den stora effekten är preventiv, betonar han.

– Det är helt enkelt ingen bra affärsidé längre att placera i utlandet för att slippa skatt. Vi ser väldigt stora kapitalströmmar till Sverige.

Satsningen hittills har handlat om att få hem pengar från privatpersoner, men även företag har blivit mer medvetna om att det är viktigt att betala skatt, säger Tina Zetterlund från revisionsföretaget KPMG.

– Våra kunder prioriterar detta numera eftersom de är måna om sitt varumärke – de vill uppfattas som ansvarsfulla.

Men arbetet mot skatteflykt är långtifrån klart. Nu återstår att träffa enhetliga avtal om exakt hur informationsavtalen ska tillämpas.

Och räcker det med avtal? Behövs det inte också skarpare lagstiftning i de nordiska länderna, undrar Bodil Tingsby. S-riksdagsledamoten Anders Karlsson betonar att i en global ekonomi, där pengar flödar över gränserna, är det inte lätt för några små länder att styra.

– Liten är inte stark, säger han. Men när vi organiserar oss som vi har gjort här kan vi flytta fram positionerna.

M-riksdagsledamoten Annicka Engblom berättar om svårigheterna med att lagstifta i dessa frågor.

– Att syssla med skattefrågor är spännande. Varje gång man förändrar något för att skärpa skattesystemet sätter det igång en enorm massa innovationer för att komma runt det, säger hon.

Hon betonar att skattesystemet bygger på att medborgarna litar på att det är mödan värt att betala skatt – att skattepengarna ger ett bra samhälle.

Anders Karlsson instämmer: i grunden handlar det som om hela skattesystemets trovärdighet.

- De som tjänar 20 000 kan oftast inte komma undan med en enda krona – och det vill de inte heller. Men då vill de inte att de som har mångmiljoninkomster och förmögenheter ska kunna sticka utomlands med dem.

Samtidigt är det inte alla vanliga löntagare som månar om att betala skatt. Anders Karlsson menar att invånarna i Norden måste inse hela vidden av skatternas roll i välfärdssystemet.

– Det kan till och med skrytas vid middagsborden om hur man kan lura staten på pengar. Kanske är det dags att vi talar med våra grannar om det här? Samhället behöver ju pengar om vi ska kunna ha en bra skola och en bra välfärd.

Text: Katarina Bjärvall