Den danske, den finske, den norske og den svenske regering har hver for sig besluttet med virkning fra den 1. juli 1954 at fritage statsborgere i Danmark, Finland, Norge og Sverige fra pligten til at være forsynet med pas eller anden rejselegitimation ved rejse fra et af disse lande til et af de andre lande og ligeledes fra pligten til at være i besiddelse af opholdstilladelse under opholdet i andet nordisk land end hjemlandet.

Overenskomsten af 14. juli 1952 mellem Danmark, Finland, Norge og Sverige om gensidig tilbagetagelse af ulovligt indrejste udlændinge forbliver i kraft.

I denne forbindelse er vi undertegnede, som af vore respektive regeringer er behørigt bemyndigede, blevet enige om følgende:

Om personer, der opholder sig i et andet nordisk land end hjemlandet, og som formodes at være statsborgere i et andet nordisk land, skal der direkte mellem politimymdighederne kunne udveksles oplysninger, der er nødvendige for at fastslå vedkommendes statsborgerskab og identitet.

Såfremt en af de pågældende staters regeringer skulle finde det nødvendigt at genindføre pligten til at være i besiddelse af pas og opholdstilladelse for statsborgere i et eller flere af disse lande, erklærer de pågældende staters regeringer herved, at dette ikke vil ske, uden at de øvrige staters regeringer så vidt muligt er blevet underrettet herom, og der er blevet gjort forsøg på at bilægge eventuelle uoverensstemmelser, og ligeledes at en rimelig opsigelsesfrist vil blive givet. Enhver af staternes regeringer kan dog med øjeblikkelig virkning genindføre førnævnte forpligtelser for statsborgere i en eller flere af de øvrige stater i tilfælde af krig eller fare for krig, eller såfremt lignende ekstraordinære internationale eller nationale forhold gør det påkrævet, i hvilket tilfælde de andre regeringer øjeblikkelig skal underrettes om indholdet af en sådan beslutning.

Sålænge denne protokol har gyldighed, skal protokollen af 14. juli 1952 angående pasfrihed anses for at være ude af kraft.

Denne protokol omfatter ikke Færøerne og Grønland. Den skal endvidere ikke være til hinder for, at der udfærdiges specielle bestemmelser for områder, hvor særlige sikkerheds- eller forsvarshensyn gør sig gældende.

Ved noteveksling kan den islandske regering under forudsætning af gensidighed tilslutte sig de i nærværende protokol omhandlede lettelser for statsborgere i Danmark, Finland, Norge og Sverige.

_________

(Erindaskipti íslenskra og sænskra yfirvalda í tengslum við aðild Íslands að ,,Bókun um að leysa ríkisborgara Íslands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svíþjóðar undan skyldu til að hafa í höndum vegabréf og dvalarleyfi við dvöl í öðru norrænu landi en heimalandinu")

Isländska Legationen till Kungl. Svenska Utrikesdepartementet

Islandska regeringen har härmed äran att på uppdrag av Islands regering till Kungl. Svenska Utrikesdepartementet framföra följande.

Isländska regeringen har beslutat sig för att begagna sig av den möjlighet att ansluta sig till den nordiska passfriheten, som lämnats öppen uti den i Köpenhamn den 22 maj 1954 av ombud för svenska, danska, finska och norska regeringarna upprättade och undertecknade protokollet angående befrielse f6r medborgare i Sverige, Danmark, Finland och Norge från att under uppehåll i annat nordiskt land än hemlandet innehava pass och uppehållstillstånd. Genom denna anslutning avser isländska regeringen att jämväl bliva part uti den mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge den 14 juli 1952 i Stockholm ingångna överenskommelsen om ömsesidigt återtagande av olovligen inresta utlänningar. De i sagda protokoll och överenskommelse innefattade bestämmelserna komma sålunda att bliva gällande även för Islands del och skola därmed tillämpas mellan Island å ena, samt Sverige, Danmark, Finland och Norge, å andra sidan.

För Islands vidkommande skall med i artikel 3 uti överenskommelsen åsyftad myndighet avses Utlendingaeftirlitid.

Den isländska anslutningen sker under förutsättning av ömsesidighet och avser att för Islands del erhålla verkan från och med den 1 december 1955.

Isländska Legationen utbeder sig erkännande av mottagandet av denna note och vill samtidigt meddela, att isländska regeringen anser att denna note samt Kungl. Utrikesdepartementets svar därå skola innebära ett avtal om att de i ovannämnda protokoll och överenskommelse stadgade rättigheterna och skyldigheterna skola gälla i förhhållandet mellan Island och Sverige från och med den 1 december 1955.

[- - -]

Kungl. Svenska Utrikesdepartementet till Isländska Legationen i Stockholm

Kungl. Utrikesdepartementet har äran erkänna emottagandet av Isländska Legationens innevarande dag dagtecknade verbalnote av följande lydelse:

Till svar härpå har Kungl. Utrikesdepartementet äran bringa till Isländska Legationens kännedom, att Kungl. svenska regeringen är införstånd med innehållet i denna verbalnote och att således genom denna noteväxling överenskornmits mellan svenska och isländska regeringarna, att de i ovan åsyftade protokoll den 22 maj 1954 och överenskommelse den 14 juli 1952 omförmälda räittigheterna och skyldigheterna skola från och med den 1 december 1955 gälla i förhållandet mellan Sverige och Island.

[- - -]

Undirritun samnings

Dagsetning 22/05 1954