Side-alternativer

Artikler

Samfunnsnyttig bankvirksomhet – utopi eller realitet?
To år etter kollapsen i finansmarkedene mottar tre banker Nordisk råds natur- og miljøpris. Norske Cultura Bank, svenske Ekobanken og danske Merkur Andelskasse får miljøprisen for sin bærekraftige bankvirksomhet. Prisen overrekkes den 3. november, og det skjer nærmest symbolsk på Island, landet som mer enn noe annet har betalt prisen for bankverdenens mangel på bærekraft. Prismottakerne argumenterer her for at det er på tide å vende tilbake til bankvirksomhetens primære oppgave: å skape verdi for samfunnet, ikke bare for et mindretall aksjonærer – og derved minimere risikoen for enda en krise.
Det brådskar med nordiska initiativ!
Nu när det svenska valet är över kanske det äntligen kan bli mer utrymme för framtidsfrågorna i den politiska debatten: Hur ska en politik som leder bort från miljöförstöring, arbetslöshet och växande klyftor kunna utformas? Hur ska demokratin tryggas i globaliseringens tid? Och hur ska vi kunna få de nordiska regeringarna att börja använda det rikliga utrymmet för initiativ och samverkan?
Regulating the Nordic banks: Lessons from Finland
12.10.2010
The global financial crisis has had very diverse effects in the Nordic region, from a total collapse of the financial sector on Iceland to barely being noticed in Finland. The diverse effects are the result of very different ways of regulating the banking sector among the countries in the Nordic region.
The rise of populism in the Nordic region
12.10.2010
A populist and mostly right-wing wave is washing up over the Nordic countries, and with them, they have brought anti-immigration rhetoric and policies that were unthinkable just few years ago and that has had political consequences for traditional politics in the Nordic region. However, despite their rapid rise, most extreme right-wing parties in the Nordic countries still lack voter-support on election day.
Nordic Social Democrat parties are losing their historic power
12.10.2010
The Swedish election on Sunday (19 September) was the worst electoral outcome for the party in nearly a century. The result is just one in many for the Social Democrats across the Nordic region, where the Social Democrat parties have experienced a steady decline in support over the last two decades. They are scrambling to hold on to, or to regain, power but where are the Nordic Social Democrat parties heading?
To år efter sammenbruddet på Island: Fare for at de unge flytter væk
Egill Helgason
07.10.2010
Virkeligheden på Island er en helt anden nu end for få år siden. Dengang manglede der arbejdskraft. Udlændinge flyttede til landet i stor stil. På utrolig kort tid steg antallet af udenlandske borgere på Island. Man mente, at der var behov for disse mennesker til at påtage sig jobs under den økonomiske ekspansion, dengang arbejdsløsheden var så lille, at den knap lod sig måle. Efter sammenbruddet blev det hele vendt på hovedet.
Bomben som inte briserade
Markku Heikkilä
07.10.2010
I våras uppskattade Finlands finansministerium att landets ungdomsarbetslöshet under året skulle stiga till minst 24 procent. Så har inte skett. Efter sommaren har man mot förmodan fått se alla arbetslöshetssiffror sjunka, bland dem ungdomsarbetslösheten. Trots det fortsätter ungdomars sysselsättning att vara ett svårlösligt strukturellt problem.
Politik för McDonalds
Eva Franchell
07.10.2010
Det finns de som påstår att det är McDonalds som tjänat mest på de svenska insatserna mot ungdomsarbetslösheten. Den första juli 2007 sänkte regeringen arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 25 år. Sverige hade rekordhög ungdomsarbetslöshet, många arbetsgivare drog sig för att anställa de mer oerfarna ungdomarna. Regeringen beslöt sig då för att göra dem mer anställningsbara, det vill säga helt enkelt billigare.
Ledighetskamp i barnehagen
Aslak Bonde
07.10.2010
Et overveldende flertall av norske politikere og eksperter mener det er nødvendig å fokusere på skolesystemet når arbeidsledigheten blant unge skal bekjempes.
Ingen fokus på unge ledige i Grønland
Elna Egede
07.10.2010
Langt de fleste af mine tidligere elever går gennem livet som skygger. De bliver ikke fiskere eller fangere, og de kommer aldrig i arbejde. Inden vi ser os om er de midaldrende, der lever af deres forældres meget lille alderspension, fortalte en dybt frustreret lærer i 2004 på en konference om den katastrofale beskæftigelsessituation i Grønlands yderdistrikter.
Unge må ikke stå på sidelinjen
Thomas Larsen
07.10.2010
Med et 360 graders eftersyn af den danske folkeskole og en reform af førtidspensions-systemet håber statsminister Lars Løkke Rasmussen på at kunne forhindre, at danske unge ender på samfundets sidelinje. Målet er, at flere unge får de nødvendige kundskaber i skolen, så de får uddannelse og job. Samtidig skal færre unge ende som førtidspensionister.
Europe's quest to get youngsters out of unemployment
Valentina Pop - EU Observer
07.10.2010
Faced with recession, high social expenditures and low revenues, as well as external pressure to reduce budget deficits, European countries are struggling to get their youngsters - the most flexible part of the workforce - back into the labour market.
Östersjön – Fredens hav
Jan-Erik Enestam
Seminarium på Hanaholmen 24.9 2010, Vem behärskar Östersjön?
September 2010: Valet i Sverige rent maktspel
Eva Franchell
17.09.2010
Den svenska valrörelsen har stått mellan den borgerliga alliansens krav på skattesänkningar och den rödgröna oppositionens krav på ökad välfärd. Med några dagar kvar pekar allt mot en borgerlig valseger. När detta skrivs leder regeringsalliansen i alla opinionsmätningar.
Biodiversitet kontra biobränseln – metoden avgör
Att ersätta fossila bränslen med bioenergi är en viktig del av de nordiska ländernas klimatstrategier. Potentialen är stor, men samtidigt kan odling och uttag av biobränslen påverka både den biologiska mångfalden, landskapet, och människors möjligheter till rekreation. Nordiska ministerrådets rapport "Increased biomass harvesting for bioenergy" analyserar effekter av olika former av andra generationens biobränsleuttag.
Uppvärmningen förändrar Nordens natur
Fjällräven har minskat dramatiskt i Norge, Finland och Sverige under det senaste århundradet, och nu återstår bara 50 - 120 individer. En förklaring till tillbakagången är att ett varmare klimat gjort det möjligt för rödräven att sprida sig norrut och konkurrera ut fjällräven.
Information - ett vapen mot invasiva arter
Jättefloka. Amerikansk kammanet. Spansk skogssnigel. Tre arter som kommit till Norden med människans hjälp och som nu sprider sig snabbt i naturen. Liksom andra invasiva arter är de ett hot mot den inhemska biologiska mångfalden och kan potentiellt orsaka stora ekonomiska förluster.
Betalning för ekosystemtjänster – praktiska exempel i norr
Istället för att bygga ut sitt reningsverk med kväverening slöt Lysekils kommun på Sveriges västkust avtal med en musselodlare. Odlaren får betalt av kommunen för varje ton kväve som upptas i de skördade musslorna. Musslorna levererar en ekosystemtjänst som samhället betalar för.
Nordiska bidrag till biodiversitetsarbetet: Synergier mellan internationella biodiversitetsrelaterade konventioner undersöks
Att samordna det internationella arbetet med biologisk mångfald under de viktigaste internationella konventionerna på området kan minska dubbelarbete och på sikt frigöra administrativa resurser som kan användas för tillämpning av konventionerna. Den slutsatsen drogs vid ett nordiskt symposium i Finland i april.
Gemensam insats för att rädda havsfåglar
Fisket efter fiskarter som är viktiga födoresurser för havsfåglar måste begränsas och fiskemetoder som förhindrar att havsfåglar fångas oavsiktligt måste utvecklas.