Side-alternativer

Artikler

To år efter sammenbruddet på Island: Fare for at de unge flytter væk
Egill Helgason
07.10.2010
Virkeligheden på Island er en helt anden nu end for få år siden. Dengang manglede der arbejdskraft. Udlændinge flyttede til landet i stor stil. På utrolig kort tid steg antallet af udenlandske borgere på Island. Man mente, at der var behov for disse mennesker til at påtage sig jobs under den økonomiske ekspansion, dengang arbejdsløsheden var så lille, at den knap lod sig måle. Efter sammenbruddet blev det hele vendt på hovedet.
Bomben som inte briserade
Markku Heikkilä
07.10.2010
I våras uppskattade Finlands finansministerium att landets ungdomsarbetslöshet under året skulle stiga till minst 24 procent. Så har inte skett. Efter sommaren har man mot förmodan fått se alla arbetslöshetssiffror sjunka, bland dem ungdomsarbetslösheten. Trots det fortsätter ungdomars sysselsättning att vara ett svårlösligt strukturellt problem.
Politik för McDonalds
Eva Franchell
07.10.2010
Det finns de som påstår att det är McDonalds som tjänat mest på de svenska insatserna mot ungdomsarbetslösheten. Den första juli 2007 sänkte regeringen arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 25 år. Sverige hade rekordhög ungdomsarbetslöshet, många arbetsgivare drog sig för att anställa de mer oerfarna ungdomarna. Regeringen beslöt sig då för att göra dem mer anställningsbara, det vill säga helt enkelt billigare.
Ledighetskamp i barnehagen
Aslak Bonde
07.10.2010
Et overveldende flertall av norske politikere og eksperter mener det er nødvendig å fokusere på skolesystemet når arbeidsledigheten blant unge skal bekjempes.
Ingen fokus på unge ledige i Grønland
Elna Egede
07.10.2010
Langt de fleste af mine tidligere elever går gennem livet som skygger. De bliver ikke fiskere eller fangere, og de kommer aldrig i arbejde. Inden vi ser os om er de midaldrende, der lever af deres forældres meget lille alderspension, fortalte en dybt frustreret lærer i 2004 på en konference om den katastrofale beskæftigelsessituation i Grønlands yderdistrikter.
Unge må ikke stå på sidelinjen
Thomas Larsen
07.10.2010
Med et 360 graders eftersyn af den danske folkeskole og en reform af førtidspensions-systemet håber statsminister Lars Løkke Rasmussen på at kunne forhindre, at danske unge ender på samfundets sidelinje. Målet er, at flere unge får de nødvendige kundskaber i skolen, så de får uddannelse og job. Samtidig skal færre unge ende som førtidspensionister.
Europe's quest to get youngsters out of unemployment
Valentina Pop - EU Observer
07.10.2010
Faced with recession, high social expenditures and low revenues, as well as external pressure to reduce budget deficits, European countries are struggling to get their youngsters - the most flexible part of the workforce - back into the labour market.
Östersjön – Fredens hav
Jan-Erik Enestam
Seminarium på Hanaholmen 24.9 2010, Vem behärskar Östersjön?
September 2010: Valet i Sverige rent maktspel
Eva Franchell
17.09.2010
Den svenska valrörelsen har stått mellan den borgerliga alliansens krav på skattesänkningar och den rödgröna oppositionens krav på ökad välfärd. Med några dagar kvar pekar allt mot en borgerlig valseger. När detta skrivs leder regeringsalliansen i alla opinionsmätningar.
Biodiversitet kontra biobränseln – metoden avgör
Att ersätta fossila bränslen med bioenergi är en viktig del av de nordiska ländernas klimatstrategier. Potentialen är stor, men samtidigt kan odling och uttag av biobränslen påverka både den biologiska mångfalden, landskapet, och människors möjligheter till rekreation. Nordiska ministerrådets rapport "Increased biomass harvesting for bioenergy" analyserar effekter av olika former av andra generationens biobränsleuttag.
Uppvärmningen förändrar Nordens natur
Fjällräven har minskat dramatiskt i Norge, Finland och Sverige under det senaste århundradet, och nu återstår bara 50 - 120 individer. En förklaring till tillbakagången är att ett varmare klimat gjort det möjligt för rödräven att sprida sig norrut och konkurrera ut fjällräven.
Information - ett vapen mot invasiva arter
Jättefloka. Amerikansk kammanet. Spansk skogssnigel. Tre arter som kommit till Norden med människans hjälp och som nu sprider sig snabbt i naturen. Liksom andra invasiva arter är de ett hot mot den inhemska biologiska mångfalden och kan potentiellt orsaka stora ekonomiska förluster.
Betalning för ekosystemtjänster – praktiska exempel i norr
Istället för att bygga ut sitt reningsverk med kväverening slöt Lysekils kommun på Sveriges västkust avtal med en musselodlare. Odlaren får betalt av kommunen för varje ton kväve som upptas i de skördade musslorna. Musslorna levererar en ekosystemtjänst som samhället betalar för.
Nordiska bidrag till biodiversitetsarbetet: Synergier mellan internationella biodiversitetsrelaterade konventioner undersöks
Att samordna det internationella arbetet med biologisk mångfald under de viktigaste internationella konventionerna på området kan minska dubbelarbete och på sikt frigöra administrativa resurser som kan användas för tillämpning av konventionerna. Den slutsatsen drogs vid ett nordiskt symposium i Finland i april.
Gemensam insats för att rädda havsfåglar
Fisket efter fiskarter som är viktiga födoresurser för havsfåglar måste begränsas och fiskemetoder som förhindrar att havsfåglar fångas oavsiktligt måste utvecklas.
En hälsning från miljöministern
I januari 2007 fick kommundirektören i danska Odder en nyårshälsning från landets miljöminister. Motivet var en hotad blomma, Sankt Pers Nycklar. Kortet uppmanade kommunen att ta väl vara på den fridlysta orkidén. Redan samma år räddade kommunen ett bestånd av den sällsynta blomman genom att stoppa en planerad deponering av muddermassor på växtplatsen.
Framgångsrik förvaltning bakom sillens återkomst
Den norska vårlekande sillen ansågs en gång vara världens största fiskbestånd. Det kan ha varit sant ännu på 1950-talet, innan beståndet nästan utplånades av överfiskning. Trots att bestånden minskade snabbt stoppades inte fisket helt, vilket fördröjde återhämtningen. På 1980-talet infördes fångstkvoter, samtidigt som sillens lek lyckades bra år 1983. Det blev en vändpunkt.
Nordiska gräsmarker - hotad artrikedom
Nordiska ängar och hagar, som hävdats genom bete eller slåtter genom hundratals år, är unika i sin artrikedom. Det är en hotad rikedom. De gamla ängs- och betesmarkerna har plöjts upp till åker, planterats med skog eller lämnats att växa igen.
Biodiversitetsbudskapet sprids
Målet att hejda förlusterna av biologisk mångfald till år 2010 kunde inte nås, men hoten mot den biologiska mångfalden har fått ökad uppmärksamhet och publicitet. Med större medvetenhet om problemen och den biologiska mångfaldens betydelse ökar förutsättningarna att vända den negativa trenden i framtiden.
Lokal medverkan, en nordisk succé
Lokala insatser är nödvändiga för att stoppa förlusterna av biologisk mångfald. Kommuner i Norden har en central roll genom att sitt ansvar för planeringen av markanvändningen. De är också en naturlig plattform när det gäller att engagera allmänheten.