”Vår välfärd behöver fler sociala företag”

- Vi behöver de som går före. De som tar tag i olösta problem. De som hittar lösningar på problem som dagens myndigheter inte utan vidare kan lösa. Vi behöver med andra ord sociala entreprenörer, sade Anniken Hauglie vid en konferens om socialt entreprenörskap och social innovation i Malmö den 9-10 mars.

Konferensen ordnades som avslutning på ett treårigt projekt i Nordiska ministerrådets regi vars syfte var att kartlägga förutsättningarna för socialt entreprenörskap i Norden. Projektet, som var en del av programmet Hållbar nordisk välfärd, leddes av Arbets- och socialministeriet i Norge.

Sociala entreprenörer ses som ett sätt att tackla de stora utmaningar som de nordiska välfärdssamhällena står inför och politikerna tror att de kan spela en allt större roll i framtiden.

- Jag är överbevisad om att det finns potential för mer socialt entreprenörskap och mer social innovation, säger Anniken Hauglie.

Måste få bättre förutsättningar

Men för att entreprenörerna ska ha en chans att klara sig krävs samspel mellan offentlig, privat och frivillig sektor. Anniken Hauglie påpekar att det samspelet inte uppstår av sig självt och därför måste samhället skapa bättre möjligheter för de sociala entreprenörerna.

I dag är det främst ekonomin vid sidan av samarbetet med myndigheter som är sociala entreprenörers största problem, sägs i en rapport som Nordiska ministerrådet gav ut 2015. Entreprenörer på plats i Malmö stärker den bilden.

- Vi behöver mer handling av myndigheterna, inte bara kaffe och prat, säger Connie Hasemann, direktör för danska All Ears Telemarketing, som ger jobb åt personer med synnedsättning.

Trots en del problem finns det flera exempel på lyckade sociala entreprenörsprojekt. Yalla Trappan, som var ett av åtta företag som presenterade sin verksamhet på Malmökonferensen, hör till de mer framgångsrika.

Företaget hjälper kvinnor med invandrarbakgrund att få fotfäste på arbetsmarknaden och i det svenska samhället. Yalla Trappan startade i invandrartäta stadsdelen Rosengård i Malmö och har varit så lyckat att konceptet nu ser ut att spridas till ett flertal andra städer i Sverige.

- Vi startade för drygt fem år sedan med åtta personer deltidsanställda. Nu är vi cirka 30 anställda, säger Yalla Trappans ordförande Christina Merker-Siesjö.

Välfärdsprojektet fortsätter

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten tog i sitt tal fasta på just den roll de sociala entreprenörerna spelar när det gäller integreringen av flyktingar, som enligt honom hör till de största nordiska utmaningarna i dag vid sidan av ungdomsarbetslösheten.

- Om de nordiska länderna ska lyckas lösa de här utmaningarna och undgå social marginalisering och förlorade generationer på arbetsmarknaden så har vi behov av icke traditionella lösningar, sade Høybråten.

Høybråten betonade att det nu avslutade projektet visar att det finns orsak att gå vidare med att utveckla socialt entreprenörskap på nordisk nivå. Anniken Hauglie lovade att satsningen inom det här området fortsätter också när Norge är ordförande för Nordiska ministerrådet 2017.

Finland, som är ordförande i år, har precis startat upp ett nytt stort projekt kring den framtida välfärden i Norden.